Introduction Mental illness is a public health problem that affects every aspect of the life of an individual. Stigmatization of people who suffer from mental illness is prominent in society, despite active efforts to prevent it. Co-morbidity and unique health care needs result in a more complex hospitalization for this group of individuals. Psychiatric care has resources and expertise that the somatic health care lacks. To give the best care possible, a deeper understanding about how persons with mental illness experience somatic care is necessary. Method A general literature review was the chosen methodological design. Eleven qualitative original articles were picked out from database searches performed in PubMed, PsycInfo and Cinahl. Their level of quality was then established with a quality audit using a framework from SBU.     Results Results showed that people with mental illness had both positive and negative experiences, all centered on the desire to be part of one's own care. Getting treated with respect, being listened to and a continuity of care was associated with safety. The opposite were also true, where ignorance, inattentiveness and an unwillingness to listen led to an inner uncertainty where the mentally ill persons question their worthiness to receive care in the first place. Conclusion The result highlighted the importance of communication for the relationship between carer and care recipient as well as their understanding of each other. Mental health is a complex and multifaceted subject and so are the individuals suffering from their issues. Hence, more research is vital in order to identify the different aspects of the professional-patient relations.   Keywords: Caring sciences, Literature review, Mental illness, Nursing care, Patient experience, Professional-patient relations.

Det finns många fördelar med att amma varför amning är förstahandsvalet. Antalet kvinnor som helammar sitt nyfödda barn minskar trots att majoriteten av svenska kvinnor planerar att helamma. WHO rekommenderar att barnet helammas till sex månaders ålder. Trots rekommendationen helammas 44 procent av barnen globalt vid sex månaders ålder. Amning är en del av barnmorskans kompetensområde vilket innebär att de ska främja amning. Barnmorskor har en plikt att genomföra amningsrådgivning till samtliga kvinnor. Många kvinnor upplever initialt amningssvårigheter och för att förhindra tidigt amningsstopp är barnmorskans amningsstöd grundläggande. För att utveckla barnmorskans amningsstöd är det därför viktigt att ta reda på hur kvinnor upplever att det är att ta emot amningsrådgivning. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av amningsstöd och amningsinformation från barnets födelse till sex månaders ålder. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk metod. Studier med kvalitativ och mixad metod inkluderades och endast kvalitativa data användes i resultatet. Databassökning genomfördes i Pubmed och Cinahl. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna och endast de som uppfyllde kvalitetskraven inkluderades i resultatet. Vald data analyserades sedan genom integrerad analys. I resultatet inkluderades femton artiklar. Likheter och skillnader i hur kvinnor upplevde amningsstödet identifierades och utformade subkategorierna: kontinuitet inom vårdkedjan, tid för amningsstöd, praktiskt amningsstöd, betydelsen av bekräftelse och uppmuntran samt information och rådgivning. Utifrån subkategorierna identifierades sedan kategorierna kontinuitet och tillgänglighet samt vårdpersonalens bemötande. Slutsatsen indikerade att kvinnorna hade både positiva och negativa upplevelser av amningsrådgivning. I resultatet framkom faktorer som barnmorskor kan påverka kvinnans amningsupplevelse på egen hand genom sitt bemötande. Vidare urskildes faktorer som barnmorskorna inte kan påverka, såsom barnmorskeutbildningens innehåll och tidsbrist. Resultatet ger en bredare förståelse för vad som behöver utvecklas för att amningsrådgivningen ska förbättras. / There are many benefits to breastfeeding and it is the preferred choice. Despite the majority of the Swedish women intending to exclusively breastfeed, the numbers are decreasing. WHO recommends exclusive breastfeeding until six months, however only 44 percent globally follow through. Midwives are experts in the field of breastfeeding, they should promote and provide efficient support. Many women experience initial difficulties with breastfeeding, and to prevent early disruption of breastfeeding, the midwife's support is essential. Understanding women's perception of breastfeeding advice is key to improving midwives' support. The aim of the study was to examine women's experiences of breastfeeding support and breastfeeding information from birth to six months of age. The method was a literature review using a systematic approach. Studies with qualitative and mixed methods were included, and only qualitative data were used in the results. A database search was conducted in PubMed and Cinahl. The articles were quality-reviewed, and only those meeting the quality criteria were included in the results. The selected data was then analyzed through integrated analysis. The results included fifteen articles. Similarities and differences in how women experienced breastfeeding support were identified and constituted the subcategories: continuity within the healthcare chain, time for breastfeeding support, practical breastfeeding support, the significance of affirmation and encouragement and information and guidance. Based on the subcategories, these categories where formulated: continuity and accessibility, as well as healthcare professionals' approach. The conclusion indicated that women had both positive and negative experiences of breastfeeding advice. The results revealed factors that midwives can independently influence women’s breastfeeding experience with their approach. Furthermore, factors were identified that midwives cannot change on their own, such as the content of midwifery education and time constraints. The results provide a broader understanding of what needs to be developed for breastfeeding advice to improve.

Bakgrund   Långvarig smärta är smärta som varat längre än tre månader, och utgör ett folkhälsoproblem som medför stora kostnader för samhället. Dessutom har tillståndet hög samsjuklighet vad gäller psykisk ohälsa och påverkar livskvaliteten negativt. Vårdpersonal upplever att de saknar kunskap om långvarig smärta och ser patientgruppen som komplex. De barriärer som finns i vårdandet av patienter med långvarig smärta kan leda till brister i såväl bemötandet som i det personcentrerade förhållningssättet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Designen icke-systematisk litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Datainsamlingen skedde genom sökning efter artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades innan det slugiltiga urvalet. Resultaten från 15 artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Litteraturöversikten utfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen.    Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier som beskriver upplevelser kring olika aspekter av bemötande ur patienternas perspektiv. Kategorin om upplevelser av kommunikation handlade om samtalet och informationen från personalen. I kategorin om partnerskapet beskrevs upplevelser av delaktighet, tillit, stöd och kontinuitet. I en kategori beskrevs känslan av att inte vara önskad inom vården som kom från att patienterna kände sig förminskade, missförstådda, ifrågasatta samt övergivna av hälso- och sjukvården. I samma kategori framkom att patienterna kände att de måste agera på ett visst sätt och att det fanns en kunskapsbrist hos personalen. Patienterna hade även en önskan att bli sedda som individer och att bli tagna på allvar, vilket beskrevs i den sista kategorin. Slutsats Patienterna hade blandade negativa och positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. De brister som fanns i bemötandet kan förklaras som en avsaknad av ett personcentrerat förhållningsätt. Möjligen påverkas bemötandet negativt av kunskapsbrist och omedvetna fördomar hos hälso- och sjukvårdpersonalen. Även organisatoriska brister skulle kunna bidra till ett försämrat bemötande av patienter med långvarig smärta. / Background Long-term pain is pain that has lasted for longer than three months. It is seen as a public health issue and comes at a large cost to Swedish society. The condition also has a high comorbidity especially with psychiatric disease, and a negative impact on quality of life. Health professionals experience that they have a lack of knowledge about long term pain and view the patient group as complex. The barriers that exist in caring for these patients can lead to a lack of person-centered care.  Aim The aim was to describe how patients with long-term pain experience their meetings with health professionals. Method A non-systematic literature review design was used for this study. The data was collected from two databases, CINAHL and PubMed. A review of the quality of the articles was carried out before the final selection. The results from 15 articles were analysed using an integrated analysis. The literature review was made in accordance with the Declaration of Helsinki.  Results The results are presented using four categories describing different aspects of meetings between patients and health professionals. The category relating experiences of communication included conversation with and information from the staff. Within the category about partnership between patients and health professionals, experiences of participation, trust, support, and continuity were described. In one category the patient’s perception of not being wanted in healthcare was described, it came from feelings of being diminished, misunderstood, questioned, and abandoned by the health-care system. It emerged that long-term pain patients felt they must act in a certain way and also that there was a lack of knowledge on the part of the staff. The patients also wanted to be seen as individuals and taken seriously, which was described in the last category. Conclusions The patients had both negative and positive experiences of their meetings with health professionals. The shortcomings that existed in the meeting can be explained by a lack of a person-centered approach. It is also possible that meetings are negatively affected by a lack of knowledge and by unconscious prejudices among health professionals. Organizational shortcomings could also be contributing to less successful meetings with patients suffering from long-term pain.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat i samhället. Detta medför betydande konsekvenser för både livskvalitet och välbefinnande. Statistik visar att psykisk ohälsa medför allvarlig psykisk påfrestning, särskilt bland kvinnor. Dessa påfrestningar kan visa sig som oro, nedstämdhet, stress och känslor av hopplöshet. Stigmatisering är också ett vanligt förekommande problem som den här gruppen av kvinnor ställs inför. Därför är det viktigt att undersöka kvinnors upplevelser av bemötande i vården. För att få kunskaper om hinder, utmaningar och eventuella möjligheter för att förbättra bemötandet av kvinnor som har psykisk ohälsa. Travelbees omvårdnadteori användes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet i det här arbetet var att undersöka kvinnors upplevelser av vårdpersonals bemötande och omvårdnad vid psykisk ohälsa. Metod: Det här arbetet använder sig av deskriptiv design med allmän litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Litteratursökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Deltagarna i undersökningarna och studierna ska vara kvinnor, över 18 års ålder och lid av någon form av diagnostiserad psykisk ohälsa. Kvalitetsgranskning för alla utvalda studier baserades på bedömningsmall av studier med kvalitativ metod som utvecklades av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Popenoes analysmetod användes för att analysera arbetets resultat. Resultat: Resultatet visade att kvinnorna upplevde negativa och utmana hinder samt positiva och tillfredställande upplevelser inom vården och med vårdpersonalen. Tre huvudteman skapades, vilket var negativa upplevelser, positiva upplevelser samt upplevelser av hur vården kan förbättras. Negativa upplevelser som upplevdes var till exempel stigmatisering, bristande kommunikation och relationsskapande. Å andra sidan framkom positiva upplevelser som gott patientstöd, tillräcklig delaktighet samt goda upplevelser med vårdpersonalen. Slutsats: Negativa upplevelserna översteg de positiva upplevelserna på grund av stigmatiserande syner. För att bidra till positiva patientupplevelser är det viktig att sjuksköterskor håller en professionell roll och skapa en tillförlitlig relation till patienten. / Introduction: Mental illness has increased in society. This has significant consequences for both quality of life and well-being. Statistics show that mental illness causes serious psychological stress, especially among women. These stresses can manifest as anxiety, depression, stress and feelings of hopelessness. Stigmatization is also a common problem faced by this group of women. Therefore, it is important to examine these women's experiences of treatment in care. To gain knowledge about obstacles, challenges and possible opportunities to improve the treatment of women who have mental illness. Travelbee's nursing theory was used as a theoretical frame of reference. Aim: The aim of this study was to explore women’s experiences of healthcare professional’s treatment and care in case of mental illness. Method: This work uses descriptive design with general literature review as data collection method. The literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. The participants in the examinations and studies must be women, over the age of 18 and suffering from some form of diagnosed mental illness. Quality review for all selected studies was based on the evaluation template of studies with a qualitative method that was developed by the National Committee for Medical and Social Evaluation. Popenoe's analysis method was used to analyze the results of the work. Results: The results showed that the women experienced negative and challenging obstacles as well as positive and satisfying experiences within the care and with the care staff. Three main themes were created, which were negative experiences, positive experiences and experiences of how care can be improved. Negative experiences experienced were, for example, stigmatization, lack of communication and relationship building. On the other hand, positive experiences emerged such as good patient support, sufficient participation and good experiences with the healthcare staff. Conclusion: The negative experiences exceeded the positive experiences due to stigmatizing views. In order to contribute to positive patient experiences, it is important that nurses maintain a professional role and create a reliable relationship with the patient.

Bakgrund Våld mot kvinnor, vilket innefattar intimt partnervåld (även benämnt våld i nära relationer) är ett erkänt globalt problem där cirka var tredje kvinna blir utsatt någon gång i livet. Många av dessa kvinnor har kontakt med hälso- och sjukvården under tiden de blir utsatta oavsett om det är direkt relaterat till våldet eller ej. Där har hälso- och sjukvården ett ansvar att bemöta och behandla dessa kvinnor på ett tillfredsställande och evidensbaserat sätt som upplevs emotionellt stärkande och hjälpande av den utsatta kvinnan. Syfte Syftet var att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av processen kring berättandet om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes i syfte att sammanställa existerande forskning i ämnet. Datainsamlingen gjordes i september 2021 genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar gjordes via Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys gjordes i tre steg utifrån en integrerad modell där huvudteman och underteman identifierades. Resultat Under analysen av de 15 inkluderade artiklarna så återfanns tre huvudteman: upplevelse av barriärer som försvårar berättande, upplevelse under berättande om IPV samt upplevelse av förbättringsmöjligheter efter berättande. Dessa tre teman belyser olika aspekter av kvinnors upplevelse innan, under och efter berättande om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Kvinnorna som deltagit i studierna hade många liknande upplevelser av att berätta om intimt partnervåld för hälso- och sjukvården. Många kvinnor beskrev att de upplevt mångabarriärer för att berätta om våldet och att de hade positiva och negativa upplevelser kring hur de blivit bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. För hälso- och sjukvården finns detstora möjligheter till förbättring i området och förslag på hur detta kan göras nämns även av kvinnorna. / Background Violence against women, one aspect of which is intimate partner violence, is a globally recognized problem which approximately one third of all women will be exposed to during their lifetime. Many of these women are in contact with the health care system during the abuse, regardless if they are seeking help for something directly related to the violence or something else. The health care system has an obligation and responsibility to treat these women in a satisfactory and evidence-based way that the women experience as emotionally strengthening and aid-providing. Aim The aim was to illustrate the battered woman's experience of the process surrounding disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Method The method of choice was a non-systematic literature review to compile previous research of the subject matter. The collection of data was made in September 2021 through using the databases PubMed and CINAHL. The quality of the included articles was examined using Sophiahemmet University’s template for quality assessment. Data analysis was made using an integrated method where main themes and subthemes were identified. Results During the data analysis of the 15 included articles three main themes were identified: the experience of barriers hindering disclosure, the experience of disclosing intimate partner violence and the experience of opportunities for improvement after disclosure. These three themes illustrate different aspects of women’s experience before, during and after disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Conclusions The women who participated in the studies shared many similar experiences related to disclosing intimate partner violence in health care settings. Many women described how they had overcome many different barriers to be able to disclose the violence and that they had both positive and negative experiences when it came to how health care personnel reacted and processed this information. Many improvements can be made in this area within the healthcare system and the women had different suggestions on how these improvements could be made.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar cirka 9000 kvinnor varje år i Sverige. Kvinnor drabbas både psykisk och fysiskt. Beroende på vilket stadium man är i livet hanterar kvinnor bröstcancerdiagnoser på olika sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten för att kunna skapa en god vårdrelation och ge god vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalen bemötande vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikten har utförts av tio kvalitativa vetenskapliga  studier som analyserats enligt Fribergs beskrivning av sammanställning av kvalitativ forskning. Vetenskapliga artiklar var hämtade från CINAHL Complete och Pubmed och har analyserats och delats upp i teman. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman utifrån tio artiklar (1) Att känna stöd från vårdpersonal (2) Att känna sig ensam i sin sjukdom (3) Att känna sig informerad (4) Kvinnors behov av kommunikation. Slutsats: Kvinnor med bröstcancers känsla av delaktighet och trygghet påverkas av vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonalens förmåga att inkludera och integrera med patienten i kombination med kommunikationen är viktig för att främja vård upplevelsen och ge kvinnor med bröstcancer hopp och trygghet. / Background: Breast cancer affects about 9,000 women each year in Sweden. Women are affected both mentally and physically. Depending on the stage you are in in life, women handle breast cancer diagnoses in different ways. As a nurse, it is important to see the whole patient in order to create a good care relationship and to provide good care. Aim: The purpose was to describe women's experiences of healthcare professionls treatment of breast cancer. Method: The literature review that has been performed by ten qualitative scientific studies that have been analyzed according to Friberg's description of a compilation of qualitative research. Scientific articles were taken from CINAHL Complete and Pubmed and have been analyzed and divided into themes. Results: The result present four themes based on ten articles (1) Feeling supported by healthcare professionals (2) Feeling alone in their illness (3) Feeling informed (4) Women's need for communication. Conclusion: Breast cancer patient’s feeling of inclusion and safety depends on how they are received by health care professionals. Their ability to integrate with the patient and maintain healthy communication is paramount to further their experience and to give women with breast cancer hope and stability. Breast neoplasms, professional-patient relations, communication, qualitative studies, literature review, nurse-patient relations.