• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Distriktssköterskors arbetstid i fokus : En deskriptiv tvärsnittsstudie och kvalitativa intervjuer

Borelius, Charlotta January 2009 (has links)
Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.
2

Vårdpersonalens hygienrutiner i samband med patientarbetet på en vårdcentral på landsbygden i västra Indien : En observationsstudie / Healthcareworkers hygiene complainces in patient care at a rural healthcarecentre in western India : An observation study

Tyby, Christina, Eriksson, Erika January 2009 (has links)
Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis. As a result of the analysis five fields emerged; use of handdesinfection and handwashing, complaince of gloves, the healthcareworkers clothing, use of jewlery and other hygienic aspects, which made the result. This study reveals that handhygiene complaince was poorly used by all informants, gloves was used only by one of the informants, and then only when bandaging wounds. The techniques used for both handwashing, handdesinfection and puttning on gloves was unadequate and therefor did not fullfil their purpose. Even though, the healthcare workers showed that they were aware of and thougt about hygiene in many ways. / Handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI), vilket kan orsaka onödigt lidande, förlängd vårdtid, invaliditet och en högre mortalitet. Det har påvisats att trots att det finns riktlinjer för vårdhygien, används inte alltid dessa på rätt sätt. I industrialiserade länder beräknas 5-10 % av alla patienter att drabbas av VRI. I utvecklingsländer rapporteras siffran vara upp till 20 gånger högre. Syftet med studien var att belysa hur vårdarbetet bedrevs med avseende på vårdhygien på en vårdcentral på landsbygden i Indien. Deltagande observationer användes som metod, fältanteckningar fördes och analyserades sedan kvalitativt. Analysen utmynnade i fem områden; brukande av handdesinfektion och handtvätt, användandet av handskar, sjukvårdspersonalens klädsel, smyckeanvändning samt övriga hygienaspekter, vilka utgör resultatet. Studien visar att handhygien brukades sparsamt av samtliga informanter, handskar användes endast utav en av informanterna och då endast vid såromläggningar. Teknikerna som användes både för handtvätt, handdesinfektion samt att sätta på handskar var bristfälliga och uppfyllde därför inte sitt syfte. Trots detta visade vårdpersonalen att de var medvetna om och att de tänkte på hygien på många olika sätt.
3

Vårdpersonalens hygienrutiner i samband med patientarbetet på en vårdcentral på landsbygden i västra Indien : En observationsstudie / Healthcareworkers hygiene complainces in patient care at a rural healthcarecentre in western India : An observation study

Tyby, Christina, Eriksson, Erika January 2009 (has links)
<p>Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis. As a result of the analysis five fields emerged; <em>use of handdesinfection and handwashing, complaince of gloves, the healthcareworkers clothing, use of jewlery </em>and<em> other hygienic aspects</em>, which made the result. This study reveals that handhygiene complaince was poorly used by all informants, gloves was used only by one of the informants, and then only when bandaging wounds. The techniques used for both handwashing, handdesinfection and puttning on gloves was unadequate and therefor did not fullfil their purpose. Even though, the healthcare workers showed that they were aware of and thougt about hygiene in many ways.</p> / <p>Handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI), vilket kan orsaka onödigt lidande, förlängd vårdtid, invaliditet och en högre mortalitet. Det har påvisats att trots att det finns riktlinjer för vårdhygien, används inte alltid dessa på rätt sätt. I industrialiserade länder beräknas 5-10 % av alla patienter att drabbas av VRI. I utvecklingsländer rapporteras siffran vara upp till 20 gånger högre. Syftet med studien var att belysa hur vårdarbetet bedrevs med avseende på vårdhygien på en vårdcentral på landsbygden i Indien. Deltagande observationer användes som metod, fältanteckningar fördes och analyserades sedan kvalitativt. Analysen utmynnade i fem områden; <em>brukande av handdesinfektion och handtvätt, användandet av handskar, sjukvårdspersonalens klädsel, smyckeanvändning </em>samt <em>övriga hygienaspekter</em>, vilka utgör resultatet. Studien visar att handhygien brukades sparsamt av samtliga informanter, handskar användes endast utav en av informanterna och då endast vid såromläggningar. Teknikerna som användes både för handtvätt, handdesinfektion samt att sätta på handskar var bristfälliga och uppfyllde därför inte sitt syfte. Trots detta visade vårdpersonalen att de var medvetna om och att de tänkte på hygien på många olika sätt.</p>
4

Moralisk fostran av den sjuka själen : En mikrohistorisk undersökning av samhälleliga strukturer inom den psykiatriska vården 1861- 1889

Lentenius, Emelie January 2016 (has links)
The purpose of this study is to expand and variegate the general history of psychiatric care in Sweden in the late nineteenth century. My objects of interest are the first two head doctors of Stockholm’s hospital and their handwritten annual reports to the directorate of the hospital from the year of 1862 to the year of 1889. During this time the psychiatric care in Sweden went through a number of changes. Laws against treating patients of the asylums with physical restraint and force were passed, and humanitarian and philanthropic movements were a big part of these changes. In Sweden, the psychiatric care was expanding at this time. The old asylums were condemned by humanitarian intellectuals for its horrible conditions, and the doctors called out for new modern asylums. The modern day general history of the expansion of asylums is often in some way linked to Michel Foucault’s theory of the psychiatric asylum as an institution of social control. One of the main undertakings in this essay is to test this theory in the context of a late nineteenth century asylum of Stockholm. Another ambition in this essay is to establish which other characteristic structures of the nineteenth century that appear to have influenced the psychiatric care. Testing Foucault’s theory of social control has in this study proven to call for the need of additional theories concerning both class and gender structures. To expose the nuances of the general history of the asylum I have been using a microhistorical approach, while still integrating with the macro-leveled general history and the control theory of Michel Foucault.Focus in this research is on the two first head doctors of Stockholm’s first real asylum. In this essay, I analyse their description of patient labour and the use of physical restraint/force methods as treatments. The results of my research show that the upholding of social control and moral standards was a big part of the head doctors profession during the second half of the nineteenth century in the Swedish asylum. The results also show that the patients were treated differently based on gender and which of the three different payment classes of the asylum that they belonged to.

Page generated in 0.0784 seconds