Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical division Method: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text. Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs’ courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms. Feelings of discomfort, invasion of privacy and disturbed sleep arose by sharing rooms with other patients and patients of the opposite sex. Medical professionals were experienced as rushed and stressful. This worried the respondents, as it could result in an increased risk of mistakes being made and that care meetings and information disclosures were parsimonious and characterized by lack of time. There was a general perception that the hospital departments were understaffed, in all professions, but especially the doctors. Information about ongoing treatment was perceived as lacking, especially from doctors. There was reported a sense of lacking in follow-up after hospitalization and uncertainty of where respondents could turn to with questions after being discharged. When being discharged, respondents wanted more information of follow-ups and instructions and / or restrictions. Waiting times were experienced by a significant portion of the respondents as long. Conclusion: Respondents mainly reported of experiencing shortcomings during the hospital stay in the surgical division. Positive experiences were about trusting healthcare staff and of good treatment and communicational skills. Respondents expressed a need for more time together with staff and that the environment and the food that was served on the hospital wards were in need of improvement. / Syfte: Att utifrån 2012 års Nationella patientenkät och dess öppna svar, studera hur patienter upplevt vårdkvalitén under vårdtiden på en kirurgisk division. Metod: I studien sammanställdes 306 patienters svar och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas deskriptivt i löpande text. Resultat: Sjukvårdpersonalens bemötande, deras tillmötesgående och förstående attityd uppskattades. Maten som serverades beskrevs som undermålig, osmaklig och tråkig. Städningen på avdelningarna uppgavs vara bristfällig, framförallt i hygienutrymmen. Känslor av obehag, störd sömn och integritetskränkning kom sig av att dela sal med andra patienter och patienter av motsatt kön. Sjukvårdspersonal upplevdes som pressad och stressfylld. Detta oroade respondenterna, då detta innebar en ökad risk för att misstag skulle begås och då vårdmöten och informationsutlämning blev knapphändiga och präglades av tidsbrist. Det fanns en generell uppfattning om att avdelningarna var underbemannade, inom alla yrkeskategorier, men framför allt på läkarsidan. Information kring pågående behandling upplevdes bristande, framför allt från läkare. En känsla av bristande uppföljning efter vårdtiden och ovisshet om var respondenter kunde vända sig med frågor efter utskrivning framkom. I samband med utskrivning saknades information om planerade återbesök och förhållningsregler och/eller restriktioner. Väntetider upplevdes av en betydande del av respondenterna som för lång. Slutsats: Respondenterna redogjorde främst för en upplevelse av brister under vårdtiden på den kirurgiska divisionen.  Positiva upplevelser handlade om förtroende för och ett gott bemötande från vårdpersonal. Respondenterna uttryckte ett behov av mer tid tillsammans med sjukvårdspersonal och att miljön och maten på avdelningarna var i behov av förbättring.

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna. / Purpose: To test the patient questionnaire used in the evaluation of an intervention with nurse-led clinic for patients with decompensated liver cirrhosis to examine the experience of answering the questions as well as their relevance to the patient's situation. Method: The pilot study was conducted with a mixed method. Results: The variation of the participants' experience of anxiety/discomfort of the questionnaire was large (VAS 6-100 millimeters). Individuals with few disease symptoms had concerns about future development of the disease, in the case of long disease experience all the symptoms was familiar. Following alcohol induced disease thoughts of past behavior occurred. A smaller variation (VAS 66-92 millimeters) was seen regarding the experience of how important/essential the questions felt. Questions about treatment were considered important and affected the perception of care. Questions about individualized information was requested as well as the experience of participation in the exchange of information. The participants showed a high appreciation (VAS 73-95 millimeters) that the disease/situation was highlighted by the survey. The visits to the nurse differed from appointments to physicians. The nurse focused on self-care and more time was available for information. For one informant the intervention increased the total number of hospital visits, coordination meant advantages and disadvantages. Symptoms of fatigue and impaired concentration made the questionnaire experienced as too long, a two-parted questionnaire was requested, the size was not strain in mild disease. The language was easy to understand and the content perceived relevant. The open issues brought nothing for the three informants.

Engagerat ledarskap är grunden till att skapa en god kvalitetskultur och för attlyckas krävs medarbetarskapets delaktighet. Forskare menar att stödet förnärvarande ledare i vården har fram tills idag varit tämligen outvecklat. Syftetmed denna studie var att förstå framgångsfaktorer för hur kvalitetskulturen isvensk sjukvård kan kopplas mot ledarnas möjlighet att främja ett gottmedarbetarskap. Detta utifrån en förklarande sekventiell mixad metod med tvåkvantitativa mätningar som slutligen resulterade i en kvalitativ intervju. Enmätning av kvalitetskulturen vid svenska sjukhus utfördes utifrån ett tidigareframtaget mätinstrument för att mäta kvalitetskultur. Mätinstrumentetpresenterades genom 13 beteendepar som främjar respektive hindrar enkvalitetskultur. Denna mätning visade att det idag råder en generellt godkvalitetskultur vid svenska sjukhus. Genom denna mätning kunde enregressionsanalys utföras som kopplades samman mot sjukhusens resultat iNationell patientenkät. Ett statistiskt signifikant beteende kunde uppmätassom enligt denna mätning skapar nöjdare patienter ju mer medarbetarnaupplever att detta beteende förekommer i deras organisation. Beteendet ärnär vi har ett problem tar vi reda på grundorsaken innan vi beslutar om enlösning. Detta beteende togs med till två framgångsrika sjukhus för att djupareförstå hur dessa arbetar med medarbetarskapet i just detta beteende. Utifrånworkshop med dessa två sjukhus är slutsatsen att ledare behöver ha erfaritden kvalitetskultur och det medarbetarskap de ska bära för att främja ettmedarbetarskap som kopplats samman med kvalitetskulturen. I jakten på attnå framgång är en stark kvalitetskultur eftersträvansvärd men utifrånworkshoparna ser författarna ingen möjlig snabb lösning för att nå dit.Resultatet visar att dagens ledare i vården behöver stöd i form av mentor ellerreflektion kring ledarskap själv eller i grupp för att utvecklas. I konstruktiv andaär det med förbättringskunskap i grunden som allas delaktighet i arbetet medständiga förbättringar bedrivs. Detta kräver allas reflektion, ärlighet, mod,öppenhet och förtroende där allt grundar sig i att alla vill varandras väl! / Committed leadership is the foundation for creating a good quality culture andto succeed, the participation of employees is required. Researchers argue thatsupport for the current leaders in healthcare has until now been ratherundeveloped. The purpose of this study was to understand how the qualityculture in Swedish healthcare can be linked to the leaders' ability to promotegood co-workership. This study was based on an explanatory sequentialmixed method with two quantitative measurements that ultimately resulted in aqualitative interview. A measurement of the quality culture at Swedishhospitals was taken based on a previously developed instrument formeasuring quality culture . The measuring instrument comprises 13behavioral pairs that promote or hinder a quality culture. This measure showsthat there is generally a good quality culture at Swedish hospitals at present.Through this measurement, a regression analysis was done which links to thehospital's results in the National Patient Survey. A statistically significantbehavior was observed, and according to this measurement, is likely to createmore satisfied patients as more professions feel that this behavior occurs intheir organization. The behaviour in question can be described as: when wehave a problem, we find out the root cause before we decide on a solution.This behavior was brought into two successful hospitals in order to understandmore deeply how they work with the co-workership in this particular behavior.Based on the workshop with these two hospitals, we conclude that leadersneed to have experienced the quality culture and the co-workership they areassumed to carry in order to promote an employee culture that is linked to thequality culture. In pursuit of success, a strong quality culture is desirable, butbased on the workshops, the authors see no possible quick solution to reachit. The result shows that today's leaders in healthcare need support in the formof a mentor or time for reflection on leadership on their own or in groups inorder to develop. In constructive approach, it is with improvement knowledgethat everyone's involvement in the work of continuous improvement isconducted. This requires reflection, honesty, courage, openness and trustfrom everyone involved and intentions rooted in the wellness and prosperity ofall. / <p>2019-06-27</p>