Aim and Background: This study aims to explore and answer how the Project Manager Identity is constructed and/or acquired from a social science, behavioristic perspective. On this account eleven project manager professionals and scholars have been selected to participate, due to their rich experience in the field and their highly exciting profiles as to share insights and knowledge. Theory: The theoretical frame of this study adopts personality dimensions as explained by Kajonius and Dåderman (2020), that is, Extraversion, Negative Emotionality (neuroticism), Agreeableness, Conscientiousness and Openness to Experience. These are used due to their high degree of reliability and validity compared to other models. Method: The method used to conduct this study is an hour-long interview with each and every one of the interviewees to collect the data. Internet technology applications are used enabling, for the most part, an easier way to handle the planning interview process. The method used to analyze the data is a qualitative, inductive thematic analysis based on interviews and connected to the theoretical frame to reach results. Result and Conclusion: As a result, a Project Manager Identity Archetype emerges from the eleven interviewee narratives that reveals the identity of these Project Managers who strive for peak performance, are endlessly curious and possess a strong psychological shield. These three named themes above describe the Project Manager Identity Archetype of these eleven interviewees who are resilient against high pressure exerted by their work environment or project demands, focused to achieving their goal described as high performers while at the same time navigating into the project unknown by being endlessly curious. Their Project Manager identity is formed in a continuous infinity spiral process both by construct and acquisition, through an exchange between Individual identity and Project Manager Identity Archetype; two perspectives which coincide in a construct (micro) and acquisition (macro) symbiosis to merge information from both sides to form the interviewees’ Individual Project Manager Identity. / Syfte och Bakgrund: Denna studie syftar till att utforska och svara på hur projektledaridentiteten är konstruerad och/eller förvärvad, sett ur ett samhällsvetenskapligt, beteendemässigt perspektiv. Ur denna synpunkt deltar elva projektledare och forskare i studien för att dela insikter och kunskap, vilka valdes till följd av sin rika erfarenhet inom området och sina spännande profiler. Teori: Den teoretiska ramen för denna studie antar personlighetsdimensioner såsom dessa beskrivs av Kajonius och Dåderman (2020), det vill säga, Extraversion, Negativ Emotionalitet (neuroticism), Agreeableness, Samvetsgrannhet och Öppenhet för upplevelse. Dessa används med anledning av sin höga grad av tillförlitlighet och validitet jämfört mot andra modeller. Metod: Den metod som används för att genomföra denna studie är en timslång intervju med var och en av intervjuobjekten för att samla in data. Internet teknologi applikationer används för att, för det mesta, möjliggöra ett enklare sätt att hantera intervjuprocessens planering. Metoden som används för att analysera data är kvalitativ, induktiv tematisk analys baserad på intervjuer kopplat till den teoretiska ramen för att nå resultat. Resultat och Slutsats: Det resultat som uppstår är en Projektledaridentitetsarketyp från dessa elva intervjuobjekts berättelser något som avslöjar en projektledaridentitet för de intervjuade personer som strävar efter topprestation, är oändligt nyfikna och besitter en stark psykologisk sköld. Dessa tre nämnda teman ovan beskriver de intervjuade projektledarnas identitetsarketyp något som beskriver de som motståndskraftiga personer mot högt tryck något som kan utövas av deras arbetsmiljö eller projektkrav, de är fokuserad på att uppnå sina mål och högpresterande samtidigt som de projekt navigerar på okänd mark genom att vara oändligt nyfikna. Deras projektledaridentitet formas i en kontinuerlig oändlighets spiralprocess både genom konstruktion och förvärv, genom ett utbyte mellan Individuell identitet och Projektledaridentitetsarketyp, två perspektiv som sammanfaller i en konstruktion (mikro) och förvärv (makro) symbios för att sammanfoga information från båda sidor för att bilda den individuella projektledaridentiteten.

<p>Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.</p>

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p &lt; 0,05) – en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen. En möjlig förklaring till skillnaden i prestation kan vara att självskyddsträningen ger upphov till en annorlunda mental och kognitiv aktivering än löpningen. Graden av arousal kunde vidare inte förklara skillnaderna mellan grupperna och begreppets användbarhet i detta sammanhang kan kanske ifrågasättas.