In this paper we study the pecking order and tradeoff theories of capital structure on a sample of 121 Swedish, non-financial, listed firms over the period between 2000 - 2009. We find that the Swedish firms’ financing behavior appears to have features consistent with the predictions of both theories. The evidence shows a preference for a financing behavior consistent with the tradeoff theory for the whole sample and for a sample of small firms, whereas large firms appear to follow a pecking order on their financing decisions. We show that under sufficient conditions both theories might be seen as “reconciled” and not mutually exclusive, and we find evidence for the large firms of our sample consistent with this notion.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag. Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge förslag på vidare forskning. Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur vilket inte överensstämmer med pecking order teorin. Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur. Våra resultat visar att företag är som mest benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt underskott med en kapitalstruktur över sin målkapitalstruktur och minst benägna att förändra sin kapitalstruktur när de har ett finansiellt överskott och en kapitalstruktur under sin målkapitalstruktur. Både Pecking order och Trade-off har inflytande vid förklaring av företags kapitalstruktursförändring, dock har den ena teorin större betydelse än den andra beroende på vilken situation företag befinner sig i.

Background: In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle compa-nies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity. Purpose: The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles. Method: A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden. Conclusions: A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller in-vestments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.

This study examines the market reaction to rights offering announcements in Turkey. Even though the topic is extensively studied in the finance literature, there is still research going on for emerging markets. The first part of this study measures market reaction to rights offering announcements for six different information arrival dates. The results are significantly negative except for the case of the announcement of the rights offering period. Additionally, the sample is divided into two sub-periods as before and after the 2001 crisis. The results show that there is a significant difference in market reaction and this difference is attributed to the change in economic policy after the 2001 crisis. The second part of the study examines the determinants of this market reaction and the findings suggest that bonus issues are positively related and there is also evidence that firms time their equity issues. The third part analyzes the long term performance of equity issuing firms in two subgroups as financial and non-financial firms. The results provide evidence of a negative performance and this finding is consistent with the results of previous studies.

<p>Background: In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle compa-nies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles.</p><p>Method: A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden.</p><p>Conclusions: A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller in-vestments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.</p>

<p>In Sweden, only 652 companies have managed to reach the criterions stated by Dagens Industri in their ranking of the Swedish gazelle companies. Rapidly growing companies are very important for the creation of job opportunities and economic wealth. Growth is associated with significant costs, especially for a manufacturing company, and capital is therefore vital for a company’s prosperity. Capital can be either internally generated or externally provided. Previous research has shown that companies firstly prefer internally generated funds, then debt and last new equity.</p><p>The purpose of this thesis is to describe, analyze and provide examples on how Swedish gazelle companies have financed their growth, what financing options they have and for what purposes they needed finance. The thesis will also examine the importance of external financer’s contribution with financial and human capital for the growth of the gazelles.</p><p>A qualitative approach has been used to meet the purpose of the thesis. 12 in-depth, unstructured phone interviews have been conducted with some of the fastest growing gazelle companies in Sweden.</p><p>A company can finance its growth using owner’s equity, retained earnings, leasing, factoring, public subsidies and loans, bank loans, venture capital and business angels. All these sources of finance are represented in the empirical findings except for factoring. Internally generated capital has mainly been used to cover working capital and to some extent smaller investments. The externally provided capital has mainly been invested in larger investments like machines, property and product development. The financial capital has been the main contribution by external financers except for business angels, where the human capital was most important.</p>

Pecking order theory is an important theory in explaining companies’ financing policies. Most previous research works focused on individual country. In our research, we compared the degree to which the pecking order theory is followed in countries worldwide and determined the main macro factors that cause the difference. We use the pecking order coefficient, an indicator meaning that how much of one dollar of external fund will be financed by issuing debt, to measure the degree how firms follow the pecking order in each country. The evidence shows that law enforcement and accounting quality are important determining factors. That is, firms in countries with a stricter law enforcement and higher accounting quality can use more equity because the problems of information asymmetry are less evident. Besides, development of stock market also determines firms’ financing decisions. The stock market serves as a source of fund and facilitates the obtaining of information. Thus, firms in a well-development stock market will use more equity and follow the pecking order to a lesser extent.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Huruvida ett företag gynnas av att börsnotera sig är många gånger en fråga som är svår att svara på. Det finns fördelar såväl som nackdelar med att gå från att vara ett privatägt till ett publikt bolag noterat på den svenska aktiemarknaden. Företagets bransch, finansiella ställning, framtida mål och övriga förutsättningar har alla en inverkan på ett eventuellt beslut att genomföra en börsnotering. Det finns studier som framhäver fördelarna med att vara börsnoterad. Främsta motivet är ofta att få förbättrad tillgång till kapital - både i form av bättre tillgång till krediter och lån, men också en utökad möjlighet för företaget att även efter noteringen resa nytt kapital via till exempel nyemissioner. Samtidigt så säger Pecking order theory (Majluf &amp; Myers, 1984) att ett företag endast som sista utväg bör sälja av aktier för att finansiera verksamheten. Pecking order theory anser att en börsnotering är ett sub-optimalt val om syftet med noteringen är att lösa företagets finansiering. Agency cost theory (Fama &amp; Jensen, 1983, s. 304-307) är en annan teori som antyder att effektiviteten i styrningen av ett företag kan minska efter en börsnotering. Detta beror på att styrningen och ägandet blir mer separerad och att ledningen efter en börsnotering därför ofta har mindre incitament att agera i aktieägarnas bästa intresse. Studien har utgått från studier som visar på fördelar/nackdelar och motiv med börsnoteringar samt Pecking order theory och Agency cost theory som båda antyder att en börsnotering inte är ett bra val utan istället riskerar att försämra företagets finansiella prestation. Syftet med studien är att granska den effekt en börsnotering har på den finansiella prestationen för företag på den svenska aktiemarknaden. I den aktuella studien förklaras den finansiella prestationen av fyra nyckeltal, där dessa är omsättningstillväxt, vinsttillväxt, avkastning på eget kapital och avkastning på totalt kapital. En granskning av 103 bolag som noterades på den svenska aktiemarknaden under perioden 2008 till 2013 genomfördes. Sammanställning av finansiella data från företagen i kombination med uträkning av finansiella nyckeltal samt användande av statistiska tester gjorde att studiens syfte kunde uppfyllas. Resultatet visade att omsättningstillväxt, med en signifikansnivå på 5 %, uppvisade en svagare utveckling efter en börsnotering jämfört med innan. Enbart 6 av de 24 statistiska testerna som genomförts blev signifikanta, vilket medförde att det inte gick att fastställa att en börsnotering leder till en förändring av ett företags finansiella prestation. De icke- signifikanta testerna indikerade dock även dem att den finansiella prestationen blev sämre efter noteringen, då en majoritet av företagen i urvalet uppvisade sämre värden på de finansiella nyckeltalen efter börsnoteringen. Dock kan inga slutsatser angående målpopulationen som helhet dras från de testerna.