This study is aimed at finding out how nursery and pre-school teachers carry out their obligation to report suspected child abuse, and their views on the issue. The study was alsoa imed at highlighting any difficulties teachers might have when dealing with children who arem istreated. In addition, the study examines the impact on teachers and children when thet eachers decide to either report or not report abuse. The main issues addressed by this study are:   Are pre-school and nursery teachers aware of their duty to report suspected child abuse and what are their opinions regarding this duty? How do the teachers claim they behave if obliged to report and what difficulties dothey encounter? In order to find the answer to these questions, qualitative interviews were made with eight pre-school teachers. The empirical evidence has been put in relation to theories of action and communication as well as to previous research in the area that concerns children who are mistreated. The study demonstrates the complexities that the duty to report child abuse creates and how the ambivalence that arises can inhibit a teacher’s actions. Fear of the consequences, regardless of whether the report is made or not, ultimately lead to paralysis, something which the conclusion also shows. Some of the conclusions drawn are that the support to teachers must improve in terms of better co-operation between pre-schools and social services. Moretime should also be set aside for training and for discussions with colleagues. The duty toreport suspected child abuse needs to be addressed in a way that makes it less daunting in order to encourage more teachers to do so. Apprehension regarding the possible consequences that would arise from reporting child abuse should not deter a teacher from helping a  vulnerable child.

Sammanfattning Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter och förhåller sig till ämnet mänsklig fortplantning. Totalt tre olika förskolor och tio pedagoger var med och deltog i studien. För att kunna ta del av pedagogers förhållningssätt och hur de arbetade så användes kvalitativa semistruktuerade intervjuer som metod och för att jämföra pedagogernas svar med vad som står skrivet i barnböcker, så användes även textanalys som metod. Undersökningen tar upp vilka förklaringsmodeller och begrepp som pedagogerna använder samt vilka material som de använder sig utav för att ge barnen en förståelse om mänsklig fortplantning. Det visade sig att pedagoger inte upplever att mänsklig reproduktion är ett obekvämt eller genant ämne att samtala med barnen om, dock visade resultatet att det fanns olika hinder med att jobba med den mänskliga fortplantningen i förskolan. Pedagogerna menade att det kan finnas olika svårigheter med att ta upp detta ämne med barnen då det kan finnas föräldrar som kan ha starka åsikter huruvida deras barn ska få denna kunskap eller inte. Andra svårigheter som pedagogerna nämnde var om det eventuellt fanns barn med samkönade föräldrar eller om det fanns barn från annan kultur som försvårar arbetet med detta ämne. I resultatet framkommer det också att pedagogerna tycker att det finns bra böcker som behandlar ämnet och som blir en hjälp och ett verktyg att förklara för barnen hur fortplantning går till. / Abstract The aim of the study was to investigate how preschool teachers deal with and relate to the topic of human reproduction. In total, there was three different preschools and ten preschool teachers who participated in this study. To be able to take part of the preschool teachers approach and how they are working, semi-structured interviews was used as a method. To compare the preschool teachers answers with what was written in children’s book, a text analysis was also used as a method. The survey addresses the explanatory models and concepts that the preschool teachers use and what materials they use to give the children an understanding of human reproduction. It turned out that preschool teachers do not perceive that human reproduction is an inconvenient or embarrassing subject to talk with the children about. However, the result showed that they experienced various obstacles to working with human reproduction in preschool. The preschool teachers stated that there may be different difficulties in addressing this topic with the children as there may be parents who can have strong opinions about whether or not their children should have this knowledge. Other difficulties mentioned by the pedagogues were if there were any children with same-sex parents or if there were children from another culture that complicates the work on this subject. In the result, it also appears that the pedagogues think that there are good books that deal with the subject, which will be a help and a tool to explain to the children how reproduction works.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i teknik, kopplat till digitaliseringen, kan gestaltas i förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer utförts med fyra pedagoger, dessa pedagoger har även fått svara på en mindre enkätundersökning om digitala verktyg. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kopplar bygg, konstruktion, skapande, datorer och olika tekniker, exempelvis bak-tekniker till ämnet teknik. När det kommer till användandet av digitala verktyg, visar resultatet att samtliga pedagoger använder digitala verktyg och refererar då främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i låg utsträckning när det kommer till pedagogiska aktiviteter. Resultatet visar också att pedagogerna har olika förutsättningar för att kunna använda digitala verktyg i verksamheten. Detta visar sig när pedagogerna exempelvis berättar om chefernas kunskaper och intresse, tillgängligt material och sina egna kunskaper om digitala verktyg och dess funktioner. / The purpose of this study is to investigate how teaching in technology, linked to digitalisation, can be portrayed in the preschool. In order to find this out, interviews have been conducted with four preschool-educators, these educators have also answered a small questionnaire on digital tools. The result of the study shows that the preschool-educators connects building, construction, creation, computers and various technologies, for example, baking-techniques to the subject of technology. When it comes to the use of digital tools, the result shows that all preschool-educators use digital tools and then refer mainly to the learning tablet. The result also shows that digital tools are used to a limited extent when it comes to educational activities. The result also shows that the preschool educators have different conditions for being able to use digital tools in the preschool. This turns out when the preschool educators, for example, talk about the managers' knowledge and interest, available material and their own knowledge of digital tools and their functions.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål. Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige. Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet.  Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt.  Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. / The purpose of this study is to explore and enlighten preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goal through the discourses that appear from their texts. The purpose is also to make it visible from their texts and language use of how they work to achieve the goal. The study is a qualitative survey that enlightens the two questions at issue. These questions are answered by 12 preschool teachers working in a preschool district in the middle of Sweden.  The study is based on a discourse analysis where the empirical data is analysed by processing the informants´texts.  The theoretical framework is Bronfenbrenner´s (1979)  developmental ecology theory. This theory, combined with the intercultural and the monocultural perspective are used in the analysis of the data.  Preschool teachers describe a positive viev on the goal of the Swedish curriculum as well as a strong will to work towards achieving the goal of internationalisation. Many informants admit to not being sure on how to achieve the goal. However, they view thistype of work as positive and important. The results are seen from Bronfenbrenners ecological model and from the discourses that appeared. The result show that most of the informants lifts the curriculum as a ground for their work with internationalisation. It also shows that most of the informants view their work of internationalisation from an intercultural perspective. There is also evidence of a monocultural perspective expressed by some of the informants which appears through some positioning discourse. Some teachers described multicultural work as something that only affects groups of children with ethnic diversity.