The purpose of this study is toget an understanding of howpreschool teachers think about and work with pedagogical documentation and how they visualizeparticipation of the children. As a theoretical frame,we have used the sociocultural perspective of learning and education that is about progress and learning, which is achieved by interaction and cooperation in a social context. This survey is based on interviews and observations which has been compared in order for us to come to conclusions to see if the pedagogical thoughts is equivalent to the practice. The result of the study shows that all of the preschool teachers agree that the pedagogical documentation is an important way to work in order for the children to declare their thoughts and wonders in the environment of the preschool. The thoughts of the children are important in order to develop the organization. The teachers organize the education in a way to create conditions for the children to be able to affect and change thepreschool. The teachers are well aware of their own way to think and act which affects the children’s ability to participate. / I denna studie har vi undersökt förskollärares arbetssätt i den pedagogiska dokumentationenoch strävat efter att få en inblick i pedagogernas tankar kringhur de arbetar för att synliggöra barns delaktighet.Studienutgår från det sociokulturellaperspektivet. Vihar genomfört intervjuer och observationer och jämfört dessa med varandra för att kunna dra slutsatser kring hur de pedagogiska tankarna stämmer överens med praktiken. Studiens resultat visar hur de undersökta pedagogerna arbetar med den pedagogiska dokumentationen.Pedagogernaanser att barnens uttryck är viktiga för innehållet i verksamheten, och de skapar förutsättningar för att barnen ska kunna påverka och förändraarbetssättetoch verksamheten. Studienvisar att pedagogerna har stor medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt och hur detta spelar roll för vilkenmöjlighetdet har för barns delaktighet, samt hur de rent praktiskt arbetar med den pedagogiska dokumentationen.

Creating a preschool environment for learning and interaction. The purpose of this study was to investigate how preschool teachers describe the practical work that they do to design the preschool environments and how the children's learning and interaction come to be part of that process. The questions addressed in the study were: How do the preschool teachers describe their workplace learning environments? How do the preschool teachers reason about their way of developing their workplace learning environments? How does your preschool environment promote children's interests, learning, and interaction? The study is of qualitative nature and both interviews and observations have been carried out at two Reggio Emilia-inspired preschools in the southern part of Stockholm. The analysis has been examined from a design-oriented perspective. The results show that the preschool teacher's thoughts about children are important for how they shape the preschool learning environment. By continually observing how the children use the environment to interact and what they are interested in, they can, together with the children reflect and start up new projects and further develop the learning environment. The preschool teachers seek to create an inspiring, accessible and transparent environment but also one that can change long-term or short-term at any time. The preschool teachers' perceptions of children as competent and unique individuals who can be helped to reach their own special potential allows for the children to explore and become co-creators of their learning environment.

Sweden and Poland see preschool documentation as a very important practice in Early Childhood Education and Care. Each country, however, conceives of this documentation differently. Reggio Emilia-inspired pedagogical documentation is one of the documentation practices used in Swedish preschools. There is very little research on the approach of Polish educators to this form of pedagogical documentation. Furthermore, the Swedish preschool curriculum is based on Social Pedagogy in contrast to the Polish preschool curriculum, which is based on Readiness for School. These curricular perspectives are underpinned by different views on children’s abilities and on the goal of preschool as an institution. This, in turn, reflects the relative differences in how democracy is viewed, and documentation maintained in these two countries. In this study, semi-structured interviews with four Polish preschool educators were conducted in order to document their understandings of the mentioned terms, as well as their perspectives on the forms and practices of documentation that they use. The participants were also asked about the possibility of adapting pedagogical documentation, as seen in Sweden, to the Polish preschool model. The findings showed, that the participants did not recognize Polish preschool system as democratic. What is more, the interviewees are not satisfied with the form of their preschool documentation. However, the interviews showed, that even though the teachers see value in pedagogical documentation, they do not see this approach as the appropriate one to adapt to Poland, due to the system malfunctions and reluctant co-workers. Lastly, the study shows that more research is needed to examine the relationship between documentation practices and the promotion and maintenance of democratic practices in preschool internationally, as well as suggests some changes in order to improve Polish documentation practices.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2018-12-13T11:45:04Z No. of bitstreams: 1 Rosimeire dos Santos Cardoso.pdf: 1387351 bytes, checksum: c7d9d1bb57d7bfd4fa8eec59bf41b902 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-12-13T11:45:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rosimeire dos Santos Cardoso.pdf: 1387351 bytes, checksum: c7d9d1bb57d7bfd4fa8eec59bf41b902 (MD5) Previous issue date: 2018-09-14 / This research aims to investigate how pedagogical documentation can be a valuable tool to subsidize the continuing education of early childhood teachers in a critical-reflective perspective. The theoretical reference concerning the formation of teachers is based on principles of Paulo Freire’s Pedagogy (2001, 2016, 2017). Regarding pedagogical documentation, the research is based on the conception and practice by teacher Reggio Emilia, expressed by Edwards, Gandini and Forman (1999, 2016). The analysis methodology has a qualitative approach and the instruments that helped to understand the context studied were: the analysis of the documents produced by the teachers of a Municipal Education Schools in São Paulo city and the semi structured interview, applied to the teachers, with the purpose to know the understanding and value attributed to the production of pedagogical records. The data produced were analyzed upon Paulo Freire's concepts theoretical framework, expressed in a conceptual structure that presents as the center of the discussions the practice and the teacher formation from the following concepts: critical reflection on the practice, reality’s reading, experience knowledge, dialogue and transformation of reality. The findings of this study allowed me to reflect on the improvement of my work as pedagogical coordinator of the CEI Jardim Miliunas, in order to integrate valuable results of this research into the ongoing formation of teachers, based on Freirean principles, in a critical-reflective perspective. This research may offer contributions to the understanding of registration as an important contribution to the critical reflection in early childhood teachers about their practice, especially in the process of continuing education, in the context of the school, a space in which one can collectively discuss the reasons for the choices based on experiences with children, creating conditions for the transformation of teaching practice / Esta pesquisa busca investigar de que modo a documentação pedagógica pode se constituir em um instrumental valioso para subsidiar a formação continuada de professoras da primeira infância, em uma perspectiva crítico-reflexiva. O referencial teórico a respeito da formação de professoras apoia-se em princípios da Pedagogia de Paulo Freire (2001, 2016, 2017). No tocante à documentação pedagógica, a pesquisa fundamenta-se na concepção e prática de Reggio Emilia, expressas por Edwards, Gandini e Forman (1999, 2016). A metodologia de análise tem abordagem qualitativa e os instrumentos que auxiliaram na compreensão do contexto estudado foram: a análise dos documentos produzidos pelas professoras de uma creche da Rede Municipal de Ensino de São Paulo e a entrevista semiestruturada, aplicada às professoras, com o propósito de conhecer a compreensão e o valor atribuídos à produção dos registros pedagógicos. Os dados produzidos foram analisados, a partir de conceitos do referencial teórico de Paulo Freire, expressos em uma trama conceitual que apresenta como o centro das discussões a prática e a formação docente a partir dos seguintes conceitos: reflexão crítica sobre a prática, leitura da realidade, saberes de experiência feito, diálogo e transformação da realidade. Os achados deste estudo permitiram-me refletir sobre o aperfeiçoamento de meu trabalho como coordenadora pedagógica do CEI Jardim Miliunas, de modo a integrar resultados valiosos dessa investigação na formação continuada de professoras, pautada nos princípios freireanos, numa perspectiva crítico-reflexiva. Esta pesquisa poderá oferecer contribuições para a compreensão do registro como importante subsídio para a reflexão crítica do professor da primeira infância sobre a sua prática, especialmente no processo de formação continuada, no contexto da escola, espaço em que se pode discutir coletivamente o porquê das escolhas realizadas a partir das experiências vividas com as crianças, criando condições para a transformação da prática docente

The aim of the study is to investigate how “listening” takes placein apreschool in Reggio Emilia, a city in northern Italy. This is a phenomenological study that investigates “listening” as a phenomenon based on children ́sand pedagogues ́ experiences. Three pedagogues and eleven children was interviewed in order to get knowledge about three main aspects: how “listening” is interpreted by pedagogues and children and put in practice in a Reggio Emilia pedagogy-also known as “the pedagogy of listening”; if children experience that they are being listened to and whether they have an influence in the preschool ́s activities; and whether the Reggio Emilia pedagogy affects the relationship between pedagogues and children. The findings show that “listening” is a complex concept that includes a variety of meanings that result in many different interpretations on how to put it in to practice. As described in other studies there is a risk of making children objects of adult research, thus affecting a genuine relationship between pedagogues and children. In these studies, the Reggio Emilia pedagogy is described as a method with fixed and rigid techniques of listening. According to the results in this study this seems to be avoidable by considering the Reggio Emilia pedagogy as an approach that is adaptable to different children groups, as well asactively involving children in their own documentation process. The results also demonstrate that children donot feel that they area part of the decision making when it comes to the preschool ́s activities. This is due to the fact that children’s interests are subject to interpretation by the pedagogues, who then often redirect them towards more desirable contents according to their own intentions. Also, the preschool environment is seen as a “third pedagogue” as it communicates to the children which activities and interactions are considered possible in a certain space.

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta. / The purpose of this study was to by interviewing three pre-school teachers; determine how they use pedagogical documentation and what their thoughts about it are. With this study I aim to give information and inspiration that helps other pre-school teachers and teacher students to start working with pedagogical documentation. The study also aims to visualize the problems that can occur during the process. The results from the survey show that it takes a lot of work for the documentation to become effective. The study also shows that the pedagogical documentation is foremost a tool for developing the daily operation of the work place and that reflection in some form is crucial. The survey shows that to take in to consideration the ethics about documenting children, the children should be asked for consent and be part of the documentation process. The documentation process could give the teachers a position of power over the children, become a step in a normalization process and lead to judgment of the children. Overall the interviewed pre-school teachers have a positive outlook on working with pedagogical documentation and mean that it is important that each pedagogue finds his own way.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten. För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov. Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie. Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter. Samtliga informanter har en föreställning om hur dokumentationen ska gå till men hur det verkställs ser olika ut, beroende på erfarenheter. Det är enligt samtliga informanter en process som ständigt ska utvecklas där nya möjligheter och infallsvinklar ska hjälpa dem framåt. Genom mina resultat anser jag att pedagogisk dokumentation bidrar till att säkra aktiviteter i inlärningen som är baserade på barnens intressen och behov. / The purpose of my study was to gain further knowledge on how preschool staff works with pedagogical documentation as a tool in their daily activities. It is a tool that should be used by all preschool staff. To find out what experiences preschool staffs have about pedagogical documentation a qualitative interview method was used as the best way to get informative answers, as preschool staff could respond with their individual experience as base. I also wanted to know what they do in their documentation to make every single child’s needs visible. I have referred to findings from relevant previous research which I applied to analyze findings from my study. The finding indicates that preschool staff considers pedagogical documentation as a tool that should be used in order to visualize activities and children’s learning process. A learning process develops when children are challenged in their education, when new ideas and knowledge appear. By documenting practice and children’s learning process there is opportunity to structure activities based on children’s various needs and interest, according to the preschool staff. All preschool staff has a view on how documentation should be done but how it´s executed differs depending on each ones personal experience. All preschool staff considers it to be a process that constantly should evolve, where new possibilities and views can be made visible and contribute to exploration of new possibilities and views going forward. The findings in the study shows is that pedagogic documentation can contribute to secure activities in teaching that are based on children’s interests and needs.

Examensarbetet handlar om på vilka sätt sju förskollärare dokumenterar barns lärprocesser i den dagliga verksamheten, för att främja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka på vilka sätt förskollärare säger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt på vilka vis de anser att dokumentationsarbetet påverkar utvecklingen av verksamheten. Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lärande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollärare utifrån färdiga mallar främst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhållande till vad som ses normalt för deras ålder. Dokumentationsformen skiljer sig från pedagogisk dokumentation som härstammar från en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia. Inom Reggio Emilia betonas ett socialkonstruktionistiskt synsätt på kunskap och lärande. Det innebär att kunskap ses som föränderligt och att den föds ur samspel, via kommunikation mellan människor och mellan människor och den omgivande miljön. Förskollärare ska med olika resurser observera och dokumentera hur barns pågående lärprocesser fungerar, utan förutbestämda mallar och metoder. Vårt resultat visar att samtliga förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation och är överens om att den synliggör barns utveckling och lärande. Det finns en samstämmighet om att arbetet ska utgå från barns intresse och att förskollärares roll handlar om att utmana barnen i deras lärprocesser. Det dominerande tillvägagångssättet är att dokumentera med kamera och därefter reflektera kring det insamlade materialet tillsammans barn och andra förskollärare. Det finns en påfallande enighet om att pedagogisk dokumentation skapar en förändrad barnsyn. Informanterna uttrycker att de utvecklat sin lyhördhet inför barns frågor, funderingar och intressen. De får syn på det enskilda barnet och dess samspel tydligare, samt att de får redskap att lyfta fram barns styrkor. Framträdande i resultatet är att förskollärarna anser att den pedagogiska dokumentationen främjar utvecklingen av verksamheten, genom att de lär sig nya saker om barnen, sig själva och verksamheten. Andra argument som kommer fram är att den synliggör vilka brister som finns i förskolan, samt påvisar hur förskollärare kan gå vidare i arbetet. Läroplanen ses som en central utgångspunkt. En intressant aspekt som kommer fram i vårt resultat är att barns intresse och läroplanen lyfts fram som lika viktiga utgångslägen i dokumentationsarbetet. Det förefaller att det finns en tendens att barns intresse och utforskade får stå tillbaka för att läroplanens mål ska förverkligas i förskolan.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?   Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att  det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. / Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

The main purpose of this study is to describe and increase the understanding of preschool teachers´ experiences regarding pedagogical documentation with digital tablets. The focus of the study was to reveal how the digital tablets are used for pedagogical documentation. Our hope is to give new meaning concerning ICT, information and communication technology, on a daily basis at preschools. The method that we used in this study is qualitative interviews to reach and get knowledge about preschool teachers´ experiences with digital tablets. In the results we have been able to conclude that the positive properties, such as digital tablets being a fast and simple way of creating pedagogical documentation, that the technique offered were bigger than the negative aspects, which resulted in a general positive outcome. / Uppsatsens övergripande syfte handlar om att beskriva och förstå hur pedagoger upplever arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av den digitala pekplattan. Numera kan den pedagogiska dokumentationen i förskolan ske snabbt och enkelt genom digitala pekplattor. Det är till exempel enkelt att skicka iväg bilder eller information, direkt i stunden. Det kan givetvis vara mycket smidigt, men vår problematik som vi vill poängtera i detta examensarbete, är att teknikens snabba funktioner och processer kan möjligen minska eftertanken och utrymmet för egna reflektioner. Metoden som vi använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten som vi kom fram till i studien var att de positiva egenskaper som tekniken möjliggör överväger de eventuella negativa aspekterna. Resultaten bekräftar att pedagoger i förskolan överlag upplever att deras dokumentationsarbete förenklas med hjälp av den digitala pekplattan. Problemen som vi upptäckte hänvisar alltså till teknikens snabba hantering som eventuellt kan minska möjligheterna för egna reflektioner.