Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer och förskollärare uppfattar den pedagogiska utvecklingstiden samt vilka uppfattningar de har gällande dess betydelse för verksamheten. Den fenomenografiska metodansatsen användes som inspiration för att undersöka respondenternas uppfattningar. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med två förskolechefer och två förskollärare. Studiens resultat visar att den pedagogiska utvecklingstiden innefattar ett flertal aspekter, däribland dokumentationsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling, enskild planering såväl som arbetslagsplanering. Slutsatsen som kan dras är att pedagogisk utvecklingstid gynnar förskollärares förutsättningar för att planera sin undervisning i förskolan då den schemalagda tiden möjliggör uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. Dock används en stor del av tiden till att hantera administrativa och strukturerande arbetsuppgifter vilket förhindrar förskollärarna från att utnyttja en majoritet av den pedagogiska utvecklingstiden som den är ämnad för.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om pedagogisk utvecklingstid och hur förskollärare beskriver att de organiserar och använder den här tiden för att utveckla sin kompetens. Frågeställningarna handlar om vad pedagogisk utvecklingstid innebär för förskollärarna, samt hur förskollärarna arbetar med sin professionsutveckling inom den pedagogiska utvecklingstiden. Studien är kvalitativ och sex förskollärare från fyra enheter i en kommun har intervjuats. I studien har Communities of practies används som teoretiskt verktyg och empirin analyserades med hjälp av abduktion. I resultatet av studien framgår det utifrån förskollärarnas beskrivningar att arbetsuppgifterna inom den pedagogiska utvecklingstiden behöver tydliggöras. Det framgår även, enligt förskollärarna, att det krävs ett professionellt ansvarstagande att föra fram betydelsen av reflektion i det kollegiala arbetslaget för att förskollärarna ska kunna utvecklas inom sin profession och att de gemensamt tar ansvar för utvecklingen av arbetet i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur planeringstiden bedrivs i ett antalförskollärares pedagogiska verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningarförskollärarna upplever gällande planeringstiden. Studien har en kvalitativ ansats därenskilda intervjuer har utgjort metoden för datainsamling. Totalt fem yrkesverksammaförskollärare har intervjuats. Studien använder sig av ett verksamhetsteoretiskt perspektiv,vilket innebär att planeringstiden analyseras som ett verksamhetssystem. Resultatet visar attplaneringstid innebär såväl möjligheter som utmaningar. Sammanfattningvis beskrivsplaneringstiden bidra till en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i verksamheten.Samtidigt framkommer en problematik gällande dess organisering, motstridiga synsätt ochförhållningssätt, samt otillräckliga eller olika verktyg och tillvägagångssätt.