I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen). Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer. Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut. / The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded. As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews. The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

FörordBakgrunden till denna studie är att studera hur Sveriges antal fattiga pensionärer har ökat under 2000-talet och varför 80 procent av dessa är kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka olika delar av det nya pensionssystemet för att få en djupare förståelse för Sveriges ökning av fattiga pensionärer. Systemets fördelar kommer också att studeras och dess effekter på olika grupper. Metoden kommer först att baseras på en kvantitativ metod och sekundärdataanalys där jag ska samla in redan färdigt material. Därefter kommer jag att analysera texterna utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Resultaten visade att arbetsmarknadspolitiken och jämställdhetsarbetet hade en stor inverkan på kvinnornas sociala roll i samhället men också på dess framtida pension. De olika delarna av pensionssystemet som jag har granskat har kopplats till genussystem där jag kan se kopplingar i relation till mina frågor och syftet i uppsatsen. För att undersöka olika sociala ojämlikheter måste man undersöka stora delar och ha ett brett spektrum av vad som faktiskt kan påverka. För att staten själv ska kunna minska den ojämlikhet som finns mellan kvinnor och män för dagens pensionärer finns det flera olika delar som måste följa varandra för att alla ska kunna erbjudas ekonomisk säkerhet och en rimlig levnadsstandard.Nyckelord: fattigpensionär, pensionssystem, låg ekonomisk standard, könssystem, jämställdhet / AbstractImpact on poor pensioners in Sweden
The background of this study is to study how Swedens amount of poor pensioners har increased during the 2000s and why 80 percent of these are women. The purpose of this study is to investigate various parts of the new pensionsystem in order to gain a deeper understanding of Sweden's increase in poor pensioners. Benefits of the system will also be studied and its effects on different groups.The method will first be based on a quantitative method and secondary data analysis where I will collect already finished material. Then I will analyze the texts based on a qualitative method and text analysis.Results showed that labor market policy and gender equality work had a major impact on women's social role in society but also on its future pension. The various parts of the pension system that I have examined have been linked to gender systems where I can see connections in relation to my questions and purpose in the essay. In order to investigate different social inequalities, one has to examine large parts and have a wide range of what can actually affect. In order for the state itself to be able to reduce the inequality that exists between women and men of today's pensioners, there are several different parts that must follow each other in order for everyone to be offered financial security and a reasonable standard of living.Keywords: poor pensioner, pensionsystem, low economic standard, gender system, gender equality.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012. Författarna har utifrån insamlad kvantitativ och kvalitativ data utfört beräkningar och sammanställt resultatet i form av tabeller och figurer. Fondernas fastighetsportföljer har även utvärderats utifrån ett externt jämförelseindex, IPD-index. Studien undersöker även buffertfondernas diversifieringsstrategi ur ett agent-principalperspektiv för att kunna utvärdera huruvida fastighetsinvesteringarna som ett diversifieringsverktyg är till gagn för alla blivande och nuvarande pensionärer.Studiens resultat visar att alla fyra undersökta AP-fonders fastighetsportföljer vuxit under 2003-2012 och att deras andel av totalportföljen ökat. Fastighetsportföljernas genomsnittliga utfall under perioden har samtliga överträffat utfallen för totalportföljerna exklusive fastighetsportfölj. Effekten av fastighetsportföljernas utfall på totalportföljen har dock inte inneburit att fastighetsportföljernas bidrag signifikant har gjort att det totala utfallet blivit procentuellt högre. Denna förhållandevis marginella påverkan kan delvis förklaras med att fastighetsportföljernas storlek varit så liten och att AP-fonderna enligt beskrivna teorier troligtvis är underinvesterade i tillgångsslaget fastigheter. Vid jämförelse med IPD-index presterar AP-fondernas fastighetsportföljer under2003-2012 bättre än det jämförande indexet, vilket i sig skulle innebära att målsättningen om att AP-fonderna i sina utfall ska avvika positivt från jämförande indexförvaltning är uppfyllt.Sett ur ett agent-principalperspektiv visar studiens resultat att den diversifieringsstrategi som AP-fonderna kommunicerar; att låta fastighetsportföljerna växa för att uppnå diversifieringsvinster, är en i praktiken framgångsrik strategi som gagnar alla blivande och nuvarande pensionärer. Detta sagt med den reservation att fastighetsportföljernas avkastningsbidrag till och påverkan på totalportföljen procentuellt varit marginell och att strategin därför inte i nuläget kan definieras som tydligt framgångsrik på grund av fastighetsportföljernas storlek.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

This thesis consists of three essays, which all concern the dynamics of pension reform. The first essay evaluates the financial balance and the demographic adjustability of the reformed Swedish pay-as-you-go pension system. The main findings are that the demographic adjustability of the system is poor. Furthermore, the financial balance and pension levels are, to a large degree, dependent on the pension fund and its returns. Making some alterations to the system's benefit formula may improve the adjustability of the system, as well as decreasing its pension fund dependency. It is also shown that the new public system imposes an age-dependent implicit tax on labor earnings that is falling with age. Within the pay-as-you-go system, this tax is large for younger workers for whom almost the whole contribution is regarded as a tax. By introducing a public defined contribution system, the total implicit tax may be reduced since the defined contribution system implies a negative implicit tax because savings are subsidized within the defined contribution system. In the second essay a three-generation OLG model for analyzing a privatization of PAYG old-age social security is developed. Furthermore, it proposes an explicit reform for how the privatization transition may be undertaken. The set of government policy instruments is limited to debt issuing and proportional labor income taxation. The possibilities of a Pareto-improving privatization, given the proposed reform, are then analyzed. Contrary to models where a two-generation OLG framework is used, the three-generation framework creates possibilities for a Pareto-improving privatization of old-age social security, since the PAYG system induces a non-optimal implicit tax over the life cycle. By shifting to an optimal tax policy cannot only the pension claims accrued under the PAYG system be financed, but the shift will also be Pareto-improving. In the third essay the performance of the reformed Latvian pay-as-you-go pension system is evaluated against the background of an exceptional projected decrease in the Latvian labor force. The pension system is designed to handle the upcoming difficulties, and special attention has been given in the design to keep the expenditures low relative to the revenues, by introducing rules dampening the increase in the pension expenditures. In the light of the pessimistic projection of the Latvian demography, the newly reformed PAYG system performs remarkably well. The expenditure reducing rules introduced have significant effects on the system's financial balance. The pension reform also includes the launch of a publicly run defined contributions pension system. It is shown that the resulting implicit tax imposed by the public pension system imposes on labor earnings is negative and increasing with age. That is, savings are subsidized in the public pension system. It is also shown that private savings are fully crowded out as individuals try to offset their savings in the pension system. Since individuals are capital constrained, they will have no private assets at all. From a welfare perspective, this suggests the overall contribution rate to the public pension system to be too high. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002</p>

<p>Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.</p><p>En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.</p><p>Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.</p><p>Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.</p><p>Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den.</p> / <p>During the past century, Sweden along with many other countries experienced a sharp decline in mortality rates. The increased life expectancy was initially propelled by mortality reductions among infants and subsequently by a survival improvement in advanced ages.</p><p>An ageing population has large implications for those providing services to the elderly, such as medical care and pensions, whilst also addressing the need for accurate and reliable mortality forecasts and projection methods.</p><p>The Lee-Carter model is the current gold standard for mortality forecasting and has been widely adopted in several studies. Here, the model is applied on Swedish mortality data; the projections are then compared to the observed lifespan development. Against this backdrop, a discussion on longevity risk in pensions schemes follows.</p><p>The forecasts performed in this study do not perfectly reflect the observed mortality change in the examined period; furthermore, the variation of the estimation errors limits the actuarial value of the projections. The findings illuminate the uncertainty that surrounds our future life expectancy as well as the difficulties associated with forecasting it.</p>

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar. En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk. Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall. Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner. Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den. / During the past century, Sweden along with many other countries experienced a sharp decline in mortality rates. The increased life expectancy was initially propelled by mortality reductions among infants and subsequently by a survival improvement in advanced ages. An ageing population has large implications for those providing services to the elderly, such as medical care and pensions, whilst also addressing the need for accurate and reliable mortality forecasts and projection methods. The Lee-Carter model is the current gold standard for mortality forecasting and has been widely adopted in several studies. Here, the model is applied on Swedish mortality data; the projections are then compared to the observed lifespan development. Against this backdrop, a discussion on longevity risk in pensions schemes follows. The forecasts performed in this study do not perfectly reflect the observed mortality change in the examined period; furthermore, the variation of the estimation errors limits the actuarial value of the projections. The findings illuminate the uncertainty that surrounds our future life expectancy as well as the difficulties associated with forecasting it.