Syftet: Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av PM samt beskriva dess innehåll gällande handläggning av perinealskydd i samband med utdrivningsskedet vid Sveriges förlossningskliniker. Metod: En totalundersökning av Sveriges 44 förlossningskliniker gjordes. Totalt 63 PM insamlades där slutligen 26 PM inkluderades. Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats samt kvantitativ innehållsanalys användes med en granskningsmall som analysverktyg. Resultat: Totalt 25 kliniker hade ett PM som handlade om handläggning av utdrivningsskedet med fokus på perinealskydd, vilka varierade i kvalité och innehåll. Nästan alla PM nämnde vikten av att riskbedöma kvinnan för bristning under förlossningen. Flertalet PM beskrev vikten av manuellt perinealskydd och betonade ett långsamt framfödande. Hälften av alla PM nämnde värme mot perineum samt att kvinnan bör föda i en förlossningsställning som avlastar perineum.  Slutsatser: Drygt hälften av Sveriges förlossningskliniker hade ett PM för handläggning av perinealskydd i samband med utdrivningsskedet. Resultatet visar att perinealskydd och prevention av bristningar handlar om både fysiska och psykiska åtgärder vilka tillsammans kan minimera risken för bristning. Rekommendationerna kring handläggningen varierar mellan Sveriges kliniker, vilket tyder på behov av en nationell riktlinje, vilka kan öka patientsäkerheten för kvinnorna.

Bakgrund: Det är vanligt att få en bristning i samband med en vaginal förlossning. Cirka 78% av förstföderskor i Sverige drabbas av en grad 2-bristning. Kvinnors upplevelser och komplikationer efter grad 3- och 4-bristningar är väl beforskat, men det finns en stor kunskapslucka om kvinnors erfarenheter och besvär efter en grad 2-bristning.Syfte: Att utforska vilka fysiska och psykiska konsekvenser som kan uppstå efter en grad 2-bristning och hur kvinnorna upplever och hanterar dessa fysiska och psykiska konsekvenser.Metod: Integrativ litteraturöversikt.Huvudresultat: Tre huvudkategorier skapades: Fysiska och psykiska konsekvenser, Vård och stöd samt Sexuell ohälsa. Under dessa bildades åtta underkategorier. Kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkade deras vardag negativt. Brister i vård, information och stöd ledde till känslor av ensamhet och försummelse. Många kvinnor kände sig avfärdade och förminskade, särskilt inom området sexuell ohälsa, där besvären var vanliga och påverkade deras relationer och självbild. Resultaten understryker behovet av förbättrad vård och ökat stöd för dessa kvinnor.Slutsats: Sammanfattningsvis visar denna litteraturöversikt att grad 2-bristningar har omfattande fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för kvinnor. Det finns idag bristfällig nationell statistik om förekomsten av grad 2-bristningar och kvinnors upplevelser av dessa. Fortsatt forskning behövs för att minska kunskapsluckorna. Barnmorskor behöver vara uppmärksamma på och ha kunskap om kvinnors erfarenheter efter en grad 2-bristning, därigenom kan dessa kvinnor få den hjälp de har rätt till.

Av de kvinnor som genomgår vaginalförlossning drabbas 85% av förlossningsbristningar, och följderna av dessa kan variera från lätta besvär till svåra komplikationer. En förutsättning för att kvinnan ska få rätt behandling är en korrekt diagnostik. Majoriteten av bristningarna handläggs av barnmorskor, och tidigare forskning har visat att kunskapen och kompetensen inom området varierar. Studiens syfte var att kartlägga svårigheter i barnmorskors arbete med att undersöka och bedöma vaginalbristningar efter förlossning. En enkätundersökning med barnmorskor som handlagt 72 förlossningar på en mellanstor förlossningsklinik vid ett svenskt sjukhus genomfördes under en period av 7 veckor. Resultatet visade att de vanligaste hindren vid granskning av bristningar var blödning och smärta hos patienten och de vanligaste svårigheterna var att identifiera strukturer och vävnader i bristningen. I en fjärdedel av fallen tog handläggande barnmorska stöd av kollega eller läkare, och några barnmorskor skattade sin kunskap och kompetens inom området som otillräcklig. Behovet av kollegialt stöd och av fortbildning och träning uttrycktes hos barnmorskor med både kort och lång erfarenhet. Det finns ett behov av fortsatt forskning om blödning som hinder för bedömning av förlossningsbristningar och av utvärdering av smärtlindringsmetoder. / Of all women undergoing vaginal birth, 85% sustain some form of perineal trauma and the consequences vary from smaller problems to severe complications. An accurate diagnosis of the trauma is necessary for it to be adequately treated. A majority of the perineal and vaginal ruptures are managed by midwives, and earlier research has shown that there is a considerable variation in midwives knowledge and skills concerning perineal trauma. The aim of this study was to explore difficulties in midwives examinations and assessments of perineal trauma following vaginal birth. A survey with midwives attending 72 births within a medium- sized Swedish birth-clinic, was conducted in a period of 7 weeks. The most common obstacles in assessing perineal ruptures, were the patient ́s bleeding and pain. The largest difficulties in assessment were identifying the structures and anatomy within the rupture. In one case out of four, peer support from midwife colleague or doctor was sought, and there were cases of midwives estimating their competence as non-sufficient. The need for peer support and continuous training and education was expressed in cases with midwives having short and long experience. There is a need for further research in the focus on bleeding as an obstacle in assessment of perineal trauma, and a need for further evaluation of the anaestethical methods used in management of them.

Vid en vaginal förlossning är det vanligt förekommande att kvinnor drabbas av perinealbristningar. Perinealbristningar kan uppstå spontant vid en födsel men även på grund av yttre orsaker, som vid instrumentell förlossning. Perinealbristningar kan medföra komplikationer, och eftersom det är vanligt med perinealbristningar ville författarna förstå hur kvinnor upplever att bristningen och dess konsekvenser inverkar på deras dagliga liv. Därför var syftet att beskriva kvinnors upplevelser av sitt dagliga liv efter en perinealbristning i samband med vaginal förlossning. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturöversikt, som inkluderande 15 vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna utfördes enligt integrerad analys. I resultatet identifierades två kategorier samt tillhörande underkategorier. Kategorierna kom att kallas “En perinealbristnings påverkan på det dagliga livet och “Kontakt med vården efter en perinealbristning”. Resultatet visade att en perinealbristning i samband med vaginal förlossning medförde påverkningar i det dagliga livet. Kvinnor beskrev upplevelser av att leva med smärta och inkontinens, samt hur perinealbristningens besvär inverkade på deras självförtroende, sexuella funktion och tankar på framtida förlossning. I resultatet framkom även upplevelser angående brister från vården gällande information om bristningen, samt att kvinnor inte upplevde sig betrodda av vårdpersonal. Slutsatsen som kan påvisas genom denna litteraturöversikt är att kvinnor kan uppleva sig begränsade och känna en förlust av kontroll i sitt dagliga liv efter en perinealbristning. Barnmorskor har en viktig roll i arbetet för kvinnor efter att de drabbats av en perinealbristning. / During a vaginal delivery its common for women to suffer from a perineal tear. Perineal tear can occur spontaneously at birth but also due to external causes, such as instrumental delivery. Perineal tears can lead to complications, and since perineal tears are common, the authors wanted to understand how women experience the perineal tear and their consequences affecting their daily lives. Therefore, the aim of this study was to describe women's experiences of their daily lives after a perineal tear in connection with vaginal delivery. The method chosen to answer this aim was a literature review, which included 15 scientific articles. Analysis of the articles was performed according to integrated analysis. In the result, two categories and associated subcategories were identified. The categories came to be called "The impact of a perineal rupture on the daily life" and “Contact with care after a perineal rupture". The results showed that a perineal rupture in connection with vaginal delivery had an impact on daily life. Women described experiences of living with pain and incontinence, as well as how perineal rupture affected their self-confidence, sexual function and thoughts of future childbirth. The results also revealed experiences regarding lack of information from the care regarding information about the rupture, and that women did not feel trusted by care staff. The conclusion that can be demonstrated through this literature review is that women may feel limited and feel a loss of control in their daily lives after a perineal rupture. Midwives play an important role in the work of women after suffering from a perineal rupture.