• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 452
  • 36
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 494
  • 494
  • 494
  • 430
  • 402
  • 393
  • 361
  • 109
  • 107
  • 99
  • 95
  • 78
  • 65
  • 61
  • 58
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Att vara en åskådare : -Leva med Myalgisk Encefalomyelit/Chronic Fatigue Syndrome / To be a spectator : Live with Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome

Gyllin, Ann-Charlotte, Odefjord, Karin January 2018 (has links)
Background Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome is a neurologic disease. Between 0,1-2,6% of the world’s population is estimated to have ME/CFS. Even though a lot of people are affected there is a lack of knowledge about the disease. Its symptomatology affects the whole body and is severely debilitating. It’s at utmost importance that this subject is studied so that nurses can get an increased knowledge about ME/CFS. Aim The aim was to highlight people's experiences of living with ME/CFS. Method A literature-based study based on analysis of ten qualitative scientific studies was performed. Results Four main themes and fourteen subthemes were revealed. The main themes were about changing living conditions, lack of knowledge, changes in the body and existential changes. Changes were a major part of the result and people with ME / CFS experienced that the changes could be both positive and negative. The results showed that there is a knowledge gap regarding ME / CFS, which has serious consequences for people with the diagnosis. Conclusion The conclusion of the study was that knowledge, information and support is important for people with ME / CFS. By working person-centered, the nurse can help people with ME / CFS feel better.
62

Robotdjur i demensvården : En litteraturstudie / Robotic animals in dementia care

Sundin, Anders, Sunesson, Erika January 2018 (has links)
Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och dess funktioner. Terapidjur används för att lugna och förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdomar. För att undvika problem som allergier, kostnader för skötsel och skador som kan uppstå vid användandet av levande djur har därför robotdjur utvecklats. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning som beskrivit effekter och erfarenheter av robotdjur inom demensvården. Metod: En litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2013 och 2018. Resultat: De flesta studierna visade på positiva effekter på social interaktion och att intervention med robotdjur kunde främja psykiskt välbefinnande och reducera ensamhet hos äldre med demenssjukdom. Resultatet från de olika studierna visade att med hjälp av ett robotdjur kunde isolering och avskärmning brytas. Inverkan på aggression och utåtagerande beteende varierade vid interaktion med robotdjur. Slutsats: Resultatet av denna studie visade att användande av robotdjur kan ha positiv effekt på social interaktion och livskvalitet. Vidare kan användande av robotdjur ha en lugnande inverkan och dämpa agitation samt reducera nedstämdhet hos äldre personer med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term which involves a number of diseases that effects the brain and its functions. Animal assisted therapy is being used to calm and enhance the overall quality of life for people who suffers from dementia. To avoid problems like allergies and costs that involves care for the animals and for the damages that they might cause, the development of the robotic animal has begun. Aim: To compile current research, which highlights the effects and experiences of using robotic animal in the care of people who suffers from dementia. Method: Literature review based upon 15 scientific studies, published between the years 2013 and 2018. Results: Most studies pointed towards a positive effect upon social interaction and that intervention with a robotic animal could promote mentaly well-being as well as reducing loneliness in elderly people suffering from dementia. The result from the studies showed that using a robotic animal could help break isolation among the participants. The effects on aggression and extroverted behaviour when using an robotic animal showed a varying result. Conclusion: The results of this study shows that the use of robotic animals could have positive effects on social interaction and quality of life. A robotic animal could also have a calming impact on agitation and reduce depression in people who suffers from dementia.
63

Händelser av betydelse för övergång till palliativ vård för patienter med hjärtsvikt : En intervjustudie med Critical Incident Technique

Chavda, Poonam, Ingvarsson, Agneta January 2018 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: I Sverige har cirka 200 000 personer hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara kronisk, komplex och innebär en livslång behandling. Det är en allvarlig sjukdom där cirka 50 % med svår hjärtsvikt dör inom ett år. Det finns inga klara riktlinjer när transition till palliativ vård för patienter med hjärtsvikt sker. Syfte: Syftet var att identifiera erfarenheter som sjuksköterskor ansåg vara av betydelse för att initiera palliativ vård för patienter med hjärtsvikt, samt vilka åtgärder som därefter vidtogs. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Totalt genomfördes 15 ostrukturerade intervjuer, alla intervjuer analyserades utifrån Critical Incident Technique. Resultat: Det framkom att ett allmänt försämrat hälsotillstånd var erfarenheter som sjuksköterskan ansåg vara av betydelse för transition till palliativ vård. I resultatet framkom även att åtgärder som vidtogs ledde till att vården blev mer palliativt inriktad. Slutsats: Att identifiera patienter med hjärtsvikt som var i behov av palliativ vård var viktigt men svårt och krävde kunskap. Det finns behov av att utarbeta hjälpmedel och verktyg för att underlätta identifieringen till palliativ vård, eftersom det leder till att vården blir mer personcentrerad och behandlingsstrategin förändras. / Abstract Background: In Sweden, approximately 200,000 people have heart failure. Heart failure can be chronic, complex and involves lifelong treatment. It is a serious disease in which about 50% with severe heart failure die within a year. There are no clear guidelines when transition to palliative care for patients with heart failure occurs. Objective: The purpose was to identify experiences that nurses considered to be important for initiating palliative care for patients with heart failure, and what actions thereafter were taken. Methods: A qualitative design with inductive approach was chosen for this study. A total of 15 unstructured interviews were conducted and analyzed on the basis of the Critical Incident Technique. Results: The result was divided into two parts. It was found that a generally deteriorated health were experiences that the nurse considered to be of importance for transition to palliative care. In the results it emerged that measures that was taken led to more oriented palliative care for the patients. Conclusion: To identify patients with heart failure who were in need of palliative care was important but difficult and required knowledge. There is a need to develop aids and tools to facilitate identification for palliative care, as it causes care to be more person-centered and the treatment strategy changes.
64

Skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma inom skolhälsovården En kvalitativ intervjustudie / The school nurse's experience of working with overweight and obesity in school health care A qualitative interview study

Karlsson, Camilla, Viklund, Malin January 2018 (has links)
Bakgrund : Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem, fler människor i världen dör av övervikt än undervikt. Barn med övervikt och fetma har större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Skolsköterskan möter barn i tidig ålder och har med sin kompetens möjlighet att hjälpa barnen och arbeta preventivt mot övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård relaterat till övervikt och fetma hos barn 6–12 år inom skolhälsovården. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserat enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: föräldrarnas reaktioner, omgivande faktorer, redskap och verktyg, inflytande och skolans ansvar. Skolsköterskan är beroende av många olika faktorer för att ge personcentrerad vård till varje elev. Samtliga skolsköterskor beskriver att föräldrarnas inställning är det som avgör i vilken utsträckning de har möjlighet att hjälpa eleven. Slutsats: Studien visar att skolsköterskan är en viktig del i arbetet mot övervikt och fetma men att rätt förutsättningar behövs för att kunna ge stöd och hjälp till varje elev. / Background: Overweight and obesity are a public health problem, more people in the world die of overweight than underweight. Children with overweight and obesity are at greater risk of later in life suffering from diseases such as cardiovascular disease and diabetes. The school nurse meets the child early in childhood and has the ability to help the children and to work against overweight and obesity. Purpose: To describe school nurses experience of working with person-centered care related to overweight and obesity in children 6-12 years in school health care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Five main categories emerged: the parents' reactions, surrounding factors, tools and instrument, influence and school responsibility. The nurse is dependent on many different factors to provide person-centered care to each student. All school nurses describe that the parents' attitude determines the extent to which they have the opportunity to help the student. Conclusion: The study shows that the school nurse was an important part of the work towards overweight and obesity, but that the right conditions were needed to provide support and assistance to each student.
65

När hjärtat brister : Att drabbas av Takotsubo Kardiomyopati / When the heart breaks : To suffer from Takotsubo cardiomyopathy

Andersson, Madeleine, Hjelte, Evelina, Evelina, Träff January 2018 (has links)
Bakgrund: Takotsubo kardiomyopati är ett akut tillstånd för vårdsökande personer som symtommässigt liknar hjärtinfarkt men i själva verket är en reversibel hjärtsvikt. I det akuta skedet har sjuksköterskan en viktig roll i att inhämta anamnes, vilket är avgörande för att kunna vidta adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Metod: Integrativ litteraturöversikt vilken sammanfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturöversikten visar tre huvudkategorier: Utlösande faktorer, Akuta skedet och Dagligt liv. De som drabbas av takotsubo kardiomyopati främst är kvinnor samt personer med liknande personlighetsdrag, där oro, ångest och stress är en stor del av vardagen. Emotionella eller fysiska stressorer är de främsta bakomliggande orsakerna till att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Symtomen är främst dyspné och bröstsmärta som flera av de drabbade till en början ignorerar. Slutsats: Takotsubo kardiomyopati medför existentiella frågor och oro för framtiden där stresshantering och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt är avgörande för att återfå god hälsa. Det krävs ytterligare forskning för att utforma strategier för väl anpassad personcentrerad omvårdnad för de drabbade. / Background: Takotsubo cardiomyopathy is a critical condition for the care recipient that is symptomatically similar to myocardial infarction but in fact is a reversible form of heart failure. In the critical stage, the nurse has an important role in acquiring anamnesis, which is crucial in order to be able to perform adequate nursing actions.Aim: To describe care recipients experience of suffering from takotsubo cardiomyopathy.Method: Integrative literature review of 13 scientific articles.Result: Common findings lead to three main categories: Triggering factors, Critical stage and Everyday life. Those affected by takotsubo cardiomyopathy are mainly women and have similar personality traits, where uneasiness, anxiety and stress are major parts of the everyday life. An emotional or physical stressor are often the underlying cause of the person being affected by takotsubo. The symptoms are mainly dyspnoea and chest pain, symptoms that several of the affected initially ignore. Conclusion: Takotsubo cardiomyopathy brings up existential concerns and questions about the future where stress management and the nurse’s person centered approach are crucial for regaining good health. Further research is needed to obtain strategies to form well-adjusted person centered care for those affected.
66

Sjuksköterskans erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer

Johansson, Marcus January 2017 (has links)
Introduktion Patienter som får akut sjukvård har ofta en närstående med sig. Denna person finns där som stöd för patienten och kan förse sjuksköterskan med information. Sjuksköterskor skall utefter ett personcentrerat arbetssätt och förhållningssätt involvera de närstående i vården i den mån det går. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Syftet var även att beskriva valda artiklars undersökningsgrupp Metod En litteraturstudie med beskrivande design. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa var nio med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats. Studien använde sig av databaserna Medline via PubMed samt Cinahl Resultat Sjuksköterskorna erfor att den närstående var en resurs. Det framkom en eftersträvan hos sjuksköterskorna att skydda de närstående. Under själva vårdmomentet så låg allt fokus på patienten. Sjuksköterskorna erfor att närstående hade orealistiska krav eller hopp om vad vården kunde göra. Det framkom en rädsla av att den närstående kunde störa vårdmomentet. Slutsatser Det framkommer blandade erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Sjuksköterskorna erfor både fördelar och utmaningar med att involvera närstående i vården. / Introduction Patients receiving emergency care often have a relative with them. This person is there to support the patient and can provide the nurse with information. By following a person-centered approach nurses should involve the relative in health care as far as possible. Aim The aim of the study was to describe nurses experience of relative in emergency care situations. The aim was also to describe included articles sampling group. Method A literature study with descriptive design. The study included 15 scientific reports, of which nine were of quantitative approach and six of qualitative approach. The study used Medline via PubMed and Cinahl as databases. Result Nurses experienced the relative to be a resource. There was a striving for nurses to protect the relatives. During the caring situation, all focus was on the patient. Nurses have experienced that the relative had unrealistic demands and hope for what they could do. There was a fear that the relative could interfere with the caring situation. Conclusion There are mixed experiences of relative in emergency care situations. Nurses experienced both benefits and challenges of involving relatives in health care.
67

Mina kramar smittar inte : En analys av bloggar om hur det är att leva med HIV / My hugs do not infect : An analysis of blogs about what it's like to live with HIV

Linder, Malin, Nyström, Niklas January 2018 (has links)
Bakgrund: HIV är ett virus som i förlängningen skadar immunförsvaret. Utan läkemedelsbehandling orsakar det allvarliga följdsjukdomar. Det finns en stigmatisering i samhället kring HIV, vilket gör att det är psykiskt påfrestande att vara HIV-bärare. Därför är omvårdnadsbehandlingen viktig. Sjuksköterskor behöver sträva mot att ge HIV-bärare ett gott bemötande för att undvika vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur det är att leva med HIV och därmed öka sjuksköterskors förståelse för HIV-bärares livssituation. Metod: Studien är en analys av bloggar utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tio bloggar har utgjort källan för data. Resultat: Resultatet beskriver HIV-bärares känslor kring och efter HIV-beskedet samt vägen till acceptans och hanterbarhet. Resultatet beskriver även hur stigmatiseringen kring HIV visar sig i samhället och vården samt beskriver hur det påverkar HIV-bärarnas hälsa och livssituation. HIV-bärarna anser att samhällets kunskapsluckor behöver fyllas för att minska stigmatiseringen. Konklusion: Sjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja HIV-bärare i deras hälsoprocess och ansvarar för att vården av HIV-bärarna är personcentrerad. Ökad kunskap kring HIV behövs både inom vården och i samhället. Genom att öka kunskapen ökar förståelsen för dessa individers livssituation. / Background: HIV is a virus that in the long run damages the immune system. Without medicinal treatment it causes serious secondary diseases. There is a stigmatization in society about HIV and therefore it is psychologically strenuous to be a HIV carrier. Nursing care is therefore important. Nurses need to strive towards giving HIV carriers a good reception to avoid care suffering. Aim: To describe what it is like to live with HIV and thereby increase nurses’ understanding of HIV carriers’ life situation. Method: This study is an analysis of blogs based on a qualitative content analysis. Ten blogs represents the source for data. Results: The results describe HIV carriers’ feelings around and after they found out that they are HIV-positive, and the path to acceptance and manageability. The results also describe how the stigmatization around HIV is shown in society and healthcare and also how it affects HIV carriers’ health and life situation. HIV carriers consider that society’s gaps in knowledge need to be filled to decrease stigmatization. Conclusion: Nurses have a key role in supporting HIV carriers in their health process and they are responsible for ensuring that the care that HIV carriers receive is person-centered. Increased knowledge about HIV is needed both in healthcare and society. By increasing the knowledge a better understanding for these individuals’ life situation is reached.
68

Inverkan av vårdhunden för personer med demenssjukdom- ett komplement med fyra tassar i demensvården : En litteraturstudie

Gustafsson, Sofia January 2018 (has links)
Introduktion: Hunden har kallats "människans bästa vän" kanske är den också det. Vårdhunden har blivit vanligare på såväl sjukhus som i kommunal vårdmiljö och kan vara ett icke-farmakologiskt komplement i omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syftet: Att granska vilken inverkan vårdhunden har för personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie i 9-steg enligt Polit & Beck (2012) med datainsamling i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Polit & Beck (2012) med granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. De artiklar som kvarstod i urval 3 var 11till antalet och dessa presenterades i tre teman.Resultat: De teman som framträdde var, Själslig påverkan Relationell påverkan och Kroppslig påverkan.Slutsats: Vårdhund har en relativt kortvarig men signifikant inverkan på livskvaliteten för personer med demenssjukdom, samt i omvårdnaden av dessa. Det behövs ytterligare forskning inom området och den personcentreradevård som möjliggörs genom vårdhundmöten. Detta då icke- farmalogiska alternativ för personer med demenssjukdom är ett åsidosatt om än så viktigt område att bedriva forskning inom.
69

Omvårdnadsåtgärder som kan stödja nutritionsintaget för personer med demens – en litteraturöversikt / : Beneficial nursing interventions that may support the nutritional intake for people with dementia – a literature review

Bergman, Malin January 2017 (has links)
Bakgrund I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens. Metod En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid. Konklusion Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga. / Background In Sweden, around 160,000 people live with a dementia diagnosis, which is a neurological condition where brain tissue has faded. This will lead to a decrease in physiological and cognitive abilities. Nursing interventions related to a person with dementia focus on relieving symptoms and providing assistance towards the functional decrease. These interventions can be applied to nutritional intake since meal situations can be a complex task for people with dementia. To accommodate the individual, these actions can be performed from a person-centered spectra. Aim The aim of the literature review was to explore person-centered nursing measures that a nurse can apply for various factors to optimize nutrition intake in people with dementia. Method An overview compiled of 11 scientific articles. Findings Five interventions that benefited the nutritional intake for people with dementia were listen to music during the meal, receive personal assistance to aid food intake, verbal prompting as support, how the food was presented, training programs at mealtime. Conclusion From this overview, interventions have been identified that are beneficial to the person with dementia in connection with nutritional intake. When no interventions are applied to meals, the condition of the person with dementia could be worsened dramatically through, for example, disease and immobility, resulting in deterioration in quality of life. The interactions presented could be provided by caregivers and relatives through simple approaches.
70

Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom : En litteraturstudie / Person-centered care for people with dementia : A literature rewiev

Ghaderi, Mahnaz, Larsson, Valentina January 2017 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar. / Background: Dementia is a collection of diseases related to memory disorder, reduced thought and communication skills due to some form of brain injury. Dimentia as a disease is growing rapidly nowadays and is one of the largest public diseases in Sweden. Personcentered care is an important aspect of nursing care for people with dementia, which means that it is not only the disease at its core, but also the human being is seen as an active partner whose personal unique experiences and personality are put in focus. Nurse has an important role in optimizing of person-centered care for people with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to describe how nurses can contribute to a personcentered care for people with dementia in the health care system. Method: The study is a literature review based on an analysis of eleven scientific articles with quantitative and qualitative design. Results: Person-centered care of demented persons is created by the nurse with the help of various measures including increasing of knowledge of care skills, taking care of the patient's life stories etc., which allows to design the healthcare environment and to perform meaningful activities which are adapted to the individual's unique ability. Conclusion: Person-centered nursing of demented people increases their quality of life and well-being by not only seeing a person as a person living with dementia but also by seeing the whole person with his/her unique abilities and needs, as well as it contributes to the care being individually adapted. Healthcare professionals' knowledge, person's life stories, meaningful activities and personally adapted healthcare environment are the resources that person-centered nursing is about, which in its turn results that people with dementia feel increasing of wellbeing.

Page generated in 0.4757 seconds