Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar. Vi har även för avsikt att generera idéer för att skapa bättre förutsättningar och möjligheter att bedriva effektivt arbete med humankapitalmätningar. Primärdata har samlats in genom intervjuer på tre företag. Sekundärdata har utgjorts av väletablerad litteratur inom vårt ämnes- och vetenskapsområde, det vill säga böcker, facklitteratur och informationsmaterial. Det finns två syften med humankapitalmätningar. Det primära syftet är utifrån ett ledningsperspektiv där mätningarna skall leda till kostnadsbesparingar, effektivare användning av företagets resurser samt ökad produktivitet. Det sekundära är att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. För ett effektivt arbete måste ett större fokus läggas på arbete med åtgärder, ledarskapet och delaktighet bland de anställda.

<p>Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.</p>

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och indirekta kostnader. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar. Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats. Vidare har de metodologiska valen motiverats väl. Slutsats: Vi har i denna studie kommit fram till att kostnader för korttidssjukfrånvaro på berörd enhet består av kvarvarande lönekostnader och kostnader för överanställningar. / Background and Problem: Long-term sick leave has long been a recognized problem and several measures have been taken to reduce it. However more recently, short-term sick leave has been highlighted as an additional problem and received a greater attention in pace with its growth. Short-term sick-leave doesn’t appear in official statistics until after the eighth day and is therefore difficult to study. Similarly, the cost of short-term sick-leave is difficult to establish since it consists of both direct and indirect costs. Objective: The aim of this study is to describe and explain what the costs are for the short-term sick leave social worker at a unit in Växjö municipality. Based on these costs a methodology then will be designed to establish a standard cost for what short-term sick leave per hour costs. Method: During the study an abductive research approach, a qualitative research approach and a case study research design has been utilized. Furthermore, the methodological choices have been justified well. Conclusion: We have in this study concluded that the cost of short-term sick leave for the unit in question consists of the remaining wage costs and over employment costs.

Sammanfattning Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Organisation, VT2012.   Bakgrund: Intresset för Talent Management har växt allt starkare bland svenska företag men det finns lite forskning som stödjer dess lönsamhet. HR och personalavdelningar har länge försökt att mäta ekonomiska effekter av de aktiviteter som är kopplade till företagens mänskliga resurser. Dessa mätningar förväntas ge HR-avdelningar ett större inflytande i företagen och skulle kunna ge Talent Management teoretisk legitimitet. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning svenska företag följer upp de ekonomiska effekterna av Talent Management, hur och varför det görs eller inte görs. Syftet är även att, om de ekonomiska effekterna följs upp, undersöka om företagen kopplar dessa effekter till lönsamhet. Metod: För att besvara studiens syfte har ett abduktivt angreppssätt med en kvantitativ enkätundersökning valts som grund för uppsatsen. Enkäten skickades ut till Sveriges hundra största företag och har följts upp av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för enkätresultaten. Resultat och slutsatser: Majoriteten av Sveriges hundra största företag mäter inte effekterna av Talent Management, vilket överensstämmer med tidigare studier inom området. Bristande kunskap är grunden till att företagen inte mäter effekterna och även om viss teori belyser vikten av att mäta de ekonomiska effekterna så anser endast häften av företagen att mätningar av förtjänsterna är viktiga. Mätning av Talent Management är inte prioriterat till den grad att företagen i studien har utarbetat användbara system för att kunna mäta de positiva ekonomiska effekterna. Studien visar avslutningsvis att det finns ett behov av praktiska och teoretiska exempel för hur talanginsatserna ska kunna mätas, inte bara ekonomiskt utan överhuvudtaget.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.