<p>Sekretessbelagd</p>

Sekretessbelagd

In the future, new fuels will be sought to minimize the carbon footprint on Earth. With electric vehicles becoming a growing trend there is an annual increase in hybrid and electric cars, even electrified buses have become more convenient. The new electric vehicles will then be a load on the electricity grid when recharging is required, sometimes during the sensitive hours of the day where other power requirements are greater. The purpose of this thesis was to gain a deeper understanding of how the Swedish electricity grid is structured and also answer the questions if the area named Tomtebo will be able to handle an electrification of passenger cars, and also what the power forecast will look like. An excel model, developed by Sweco, is used for the calculations and later on there is an evaluation of this model if it can be applied to smaller areas and if any improvements can be made towards it. The electric car load on the electricity grid is based on three possible scenarios referred from a report by Sweco and using the excel model to calculate the power requirement of the three scenarios with different traffic works on electricity. Scenario one corresponds to today's electrification degree on traffic work, scenario two corresponds to double electrification degree on traffic work and in scenario three, a full electrification as well as a new traffic hierarchy with more public transports will be used, according to the report by Sweco, resulting in less power requirements for traffic. In all three scenarios, it is assumed that the electric car will be charged at night with a charging power of 2.3 kW, this corresponds to charging directly from power outlet. Tomtebo is a residential area that is being expanded and is expected to grow in the coming years and the population there are mostly younger families, which gives the probability of investment of a fossil-free passenger car increase. In order to estimate the proportion of electric cars for the area, Statistics Sweden and Region facts have been used to estimate the amount of cars at Tomtebo. In Umeå there is a total of 1,400 electric cars and 95 of these were likely to be at Tomtebo. Out of this amount there is plugin hybrids, PHEV, and pure electric cars, BEV, which gave a distribution 75/25 percent according to data from national statistics. With a known number of cars, an itinerary was required which could be probable around twenty kilometers. In the Excel model, values were applied for scenario one, which gave the power requirement for the 95 cars a total of 18 kW per hour. With a grid that has a total power up to 3.7 MW per hour then the cars' power requirements are a minimal burden towards it, furthermore an equivalent result came from both scenarios two and three. With these three results came the conclusion that with the amount of cars available there today no major load was done on the electricity grid and thus a greater number of cars were required. Umeå aims to reach 200,000 inhabitants by the year of 2050, which would then give Tomtebo 12,000 residents and this would result in an estimated 6,100 cars there. Of these with today's distribution there would then be 200 electric cars but since this scenario is so far ahead in the future it was assumed that all vehicles in 2050 would be an electric car, which then leads to it being fully electrified at Tomtebo. The 6,100 electric cars power provided 6 MW of total power demand for today's electricity grid, which means that it won’t work in the future. To find the breaking point for how many electric cars the gird can handle it was assumed that all Tomtebo's cars today, corresponding to 3,780 cars, would be electric cars and by moving the charge schedule to early morning, when the demand was much lower, the result gave that the grid could handle about that many cars. What is important to understand is that the electricity grid does not have a maximum ceiling for demand, but it all works about equilibrium where one strives for a consistent power balance on all iv hours of the day. If the consumers need more power then the electricity companies transfer it but an under-dimensioned infrastructure can put a stop to this which might be the case in the future. When the question whether Tomtebo's electricity grid can handle the load, the answer is that a full electrification of Tomtebo is entirely possible but that future investments are something that should be reviewed. This result from the excel model using the parameters and assumptions reflects the reality. The difficult thing about using the model in my opinion is the estimation of car numbers where in a city like Umeå where there does not exist any cameras or registers of which car type is moving where, which it does on others places, such as Gothenburg and Stockholm. Furthermore, there are thoughts about the design of the model as well also the question of the depth of battery but this is left out here but can be read under the relevant section. What controls how quickly a changeover from fossil-fueled to non-fossil vehicles is the result of instruments where subsidies and taxation come into focus, then of course laws and regulations. What makes it so difficult to estimate what the future will look like in theory is that tomorrow can have a new law leaving only non-fossil vehicles. / I framtiden eftersträvas nya drivmedel för att minimera klimatavtrycket på jorden. Med detta har eldrivna fordon blivit en växande trend där det syns en årlig ökning av personbilstyperna hybrid- samt elbilar, även elektrifierade bussar har blivit fler. De nya elfordonen kommer belasta elnätet då laddning krävs, ibland på dygnets allt känsligare timmar där övrigt effektbehovet är större. Syftet med detta examensarbete var att få en djupare förståelse i hur svenskt elnät är uppbyggt samt även besvara frågorna om området Tomtebo kommer klara av en elektrifiering av personbilar, och därtill, även hur effektprognosen för detta kommer se ut. För beräkningarna nyttjas en excelmodell framtagen av Sweco där en utvärdering om denna modell går applicera på mindre områden och om eventuella förbättringar kan göras. Elbilarnas belastning på elnätet ställs upp utifrån tre tilltänkta scenarion kopplade från en rapport av Sweco och med hjälp av excelmodellen beräknas effektbehovet eller belastningen fram. Excelmodellen behandlar dessa tre scenarion med olika trafikarbeten på el, där scenario ett motsvarar dagens elektrifieringsgrad på trafikarbetet, scenario två motsvarar dubbel elektrifieringsgrad på trafikarbetet och i scenario tre, en full elektrifiering samt också en ny trafikhierarki där man med hjälp av rapporten från Sweco menar att det kommer användas mer kollektivtrafik som resulterar i mindre effektbehov för trafiken. Det kommer i alla tre scenarion antas att elbilen laddas på natten av typen långsamladdning vilket då ger en laddningseffekt på 2.3 kW, detta motsvarar då laddning direkt från eluttaget. Tomtebo är ett bostadsområde som byggs ut och förväntas växa kommande år dessutom så är befolkningen där mest yngre familjer, med detta ges sannolikheten att chansen till en fossilfri personbil ökar. För att uppskatta andelen elbilar för området har SCB samt Regionfakta används och de gav att i Umeå finns totalt 1 400 elbilar och 95 av dessa uppskattades finnas på Tomtebo. Utifrån den mängden elbilar uppskattades mängden plugin hybrider, PHEV, samt rena elbilar, BEV, vilket gav en fördelning 75/25 procent. Med känt antal bilar krävdes en uppskattning av resväg vilket kunde uppskattas till två mil. I excelmodellen applicerades värden in för scenario ett vilket gav effektbehov för de 95 bilarna en total effekt på 18 kW per timme. Med ett nät som belastas med totala effekter upp mot 3.7 MW per timme så är bilarnas effektbehov en minimal belastning och ett likvärdigt resultat kom av både scenario två och tre. Med dessa tre resultat kom slutsatsen att med den mängd bilar som finns där idag kommer ingen större belastning ske på elnätet och därmed krävdes en större mängd bilar. Umeå har som kommunmål att 2050 uppnå 200 000 invånare vilket då skulle ge Tomtebo 12 000 invånare och detta skulle resultera i att det finns uppskattningsvis 6 100 bilar där. Av dessa med dagens fördelning skulle det då finnas 200 elbilar men då detta scenario är så långt fram i framtiden antogs att alla fordon år 2050 skulle vara en elbil vilket då leder till att det är fullt elektrifierat på Tomtebo. De 6 100 elbilarnas effekt gav 6 MW totalt effektbehov för dagens elnät vilket i framtiden mest troligt gör att det inte skulle klara av det. För att då finna brytpunkten för hur många elbilar som nätet klarar av antogs att Tomtebos alla bilar idag, motsvarande 3 780 stycken, skulle vara elbilar och genom att förflytta långsamladdningsschemat till tidigt morgon kunde ett resultat som tyder på att elnätet bör klara av ungefär så många bilar. ii Det som är viktigt att förstå är att elnätet inte har ett maximalt tak för belastning utan det hela handlar om jämvikt där man eftersträvar en jämn effektbalans på dygnets alla timmar. Behövs mer effekt hos konsument så överför elbolagen det men underdimensionerad infrastruktur kan sätta stopp för detta. På frågan om Tomtebos elnät klarar av belastningen så är svaret att en full elektrifiering av Tomtebo är fullt möjlig men att framtida investeringar är något som bör ses över. Angående excelmodellen kan man se att med de parametrar och antaganden som gjorts så ges ett resultat som speglar verkligheten. Det svåra med att använda modellen enligt min åsikt är uppskattandet av bilantal där det i en stad som Umeå inte existerar kameror eller kontroller kring vilken biltyp som rör sig var, vilket det gör på andra platser, exempelvis Göteborg och Stockholm. Vidare finns tankar kring utformning av modellen samt även fundering kring urladdningsdjup men detta tas inte upp här utan går att läsa under det relevanta avsnittet. Det som styr hur snabbt en omväxling från fossildrivna- till ickefossila fordon sker är till resultat av styrmedel där subventioner och beskattning kommer i fokus, sen självklart lagar och regler. Det som gör att det är så svårt att uppskatta hur framtiden kommer att se ut i teorin är att morgondagen kan ha en ny lag där endast ickefossila fordon skall existera.

Personbilsflottan står för en stor andel av de globala CO2-utsläppen och genom vidare implementering av alternativa drivmedel kan transportsektorn i framtiden bli mer hållbar. Tekniken kring elbilar vad gäller bland annat batteriets kapacitet och bilens prestanda har under de senaste decenniet gjort stora framsteg där elbilen idag är direkt konkurrerande med en bil driven på fossila bränslen i många avseenden. Denna rapport kartlägger de drivande faktorer och hinder som elektrifieringen av personbilsflottan står inför utifrån tre perspektiv; elbilens batteri, laddningsinfrastrukturen och politiska styrmedel. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie samt en enkätstudie där resultatsammanställningen av varje perspektiv underströk vilka de kritiska faktorerna är. Vad gäller elbilsbatteriet visar resultaten att prisutvecklingen tillsammans med den tekniska utvecklingen av batterierna är en stor drivande kraft. Däremot är den begränsade körsträckan och batteriets känslighet vad gäller degradering av batterihälsa ett hinder. Fortsättningsvis visar resultaten att laddning som till stor andel kommer ske i hemmet är en stor drivande kraft som minimerar vikten av de hinder som består i höga investeringskostnader och påfrestningar på elnätet. Enkätstudiens resultat visar att individer ej uppfattar elbilens kortare körsträcka eller laddning som ett problem i lika stor utsträckning som litteraturstudien föreslog. Det framgick att en stor drivande kraft är politiska styrmedel då resultatet stödjer att en klar majoritet av enkätdeltagarna skulle köpt en elbil om köpkostnaden hade varit densamma som för en bensin-/dieseldriven bil. En diskussion om omställningen till el i utsläppstunga industrier inklusive transportsektorn visar att störst förändring kan ske i länder så som Sverige, Finland och Island där ländernas elmix till stor andel utgörs av renproducerad el. Avslutningsvis konstateras det att synergieffekter av utvecklingen bör tas till vara på och applicerar i andra industrier där en utökad elektrifiering är möjlig. / The passenger car fleet accounts for a large proportion of global CO2 emissions and through further implementation of alternative fuels, the transport sector can become more sustainable in the future. The technology of electric cars in terms of performance and battery capacity has, in the last decade, made great progress where the electric car today is directly competing with a car driven on fossil fuels in many respects. This report identifies the driving factors and obstacles that the electrification of the passenger car fleet faces from three perspectives; electric car battery, charging infrastructure and political instruments. The method for the work has been a literature study as well as a survey study where the results compilation of each perspective emphasized what the critical factors are. With regard to the electric car battery, the results show that the price trend together with the technical development of the batteries is a major driving force. However, the limited mileage and the sensitivity of the battery to degradation of battery health is an obstacle. Continuing, the results show that charging, which to a large extent will take place in the home, is a major driving force that minimizes the weight of the obstacles that consist in high investment costs and stress on the electricity grid. The results of the survey show that individuals do not perceive the shorter driving distance or charge of the electric car as a problem to the same extent as the literature study suggested. It turned out that a major driving force is political instruments as the result supports that a clear majority of the survey participants would have bought an electric car if the purchase cost had been the same as for a gasoline / diesel driven car. A discussion of the transition to electricity in emission-heavy industries, including the transport sector, shows that the greatest change can take place in countries such as Sweden, Finland and Iceland, where the countries' electricity mix is ​​largely made up of clean electricity. Finally, it is stated that synergy effects of the development should be exploited and applied in other industries where increased electrification is possible.

This Bachelor?s Thesis concerns 20 points at the MDA educational program (People, Computers and Work) at Blekinge Institute of Technology in Ronneby. The MDA educational program focuses on how people use Information Technology and its design and development. Volvo Car Corporation is looking at the future possibilities of their development of their Drivers Information Module, DIM . Today all their instruments are analogical and as time go by, new features are added in the car. This overflow of instruments and information is more likely to confuse the driver than to assist him. Instead Volvo wants to focus on showing only the relevant information for the driver. So Volvo is designing a new Drivers Information Module, which works like a computer monitor. This gives a new perspective on how to show information for the driver. Our goal in this project is to give ideas on how the information can be displayed in this new version of the DIM and in what situations.

Idag pratas det mycket om smart teknik och man säger att den fjärde industriella revolutionen är på väg. Revolutionen kallas för Industri 4.0 och innebär två tekniska förbättringar, Internet of Things (IoT) och Cyber-Physical Systems (CPS). IoT låter fysiska enheter sammankopplas i ett system med andra enheter med hjälp av elektromagnetiska vågor och CPS ger möjligheten till att få in information från omvärlden och implementera informationen i digital form. När det kommer till implementering i tillverkningsindustrin används begreppen Industrial Internet of Things och Cyber-Physical Production Systems. Arbetet består av en djupgående litteraturstudie och undersöker vad implementering av IoT och CPS i personbilsbranschens tillverkningssystem kan leda till och hur de fungerar i praktiken. Teorin utgår från vetenskapliga artiklar, tidskrifter och journaler samt en studie från Atlas Copco. Eftersom att smart teknik är ett brett ämne och vi behövde förhålla oss till en tidsgräns på 18 veckor avgränsades arbetet till endast IoT och CPS i tillverkande personbilsföretag. Branschen för personbilar valdes för att i jämförelse med andra branscher är både kvaliteten och kvantiteten avgörande. Samtidigt som det produceras många personbilar måste varje personbil uppfylla en rad olika krav och varje enhet utgör en betydande del av kapitalet i företaget. Resultatet visar hur IoT och CPS fungerar som helhet och vad för positiva och negativa konsekvenser implementering av begreppen ger. Av resultatet framgår också att faktorerna produktion, ekonomi och människa ska analyseras som en helhet och inte enskilt för att implementeringen ska vara framgångsrik i tillverkande personbilsföretag. Möjligheterna som IoT och CPS medför är snabbare och exaktare beslut, systemövervakning och insamling, utbyte och analysering av data för personbilsbranschens företag. Den största utmaningen som implementeringen av begreppen medför är datahantering. Det finns en risk att oönskade mottagare får tillgång till konfidentiell information genom bland annat dataläckage och dataintrång. Således bör fokus ligga på att förebygga detta för att få ut fördelarna och samtidigt reducera nackdelarna. Slutsatsen som kan dras av resultatet är att en kombination av IoT och CPS i personbilsbranschens tillverkningssystem skapar ett kommunikationsnätverk bland heterogena enheter som gör att system kan kommunicera och utbyta data med varandra på ett effektivt sätt. Implementering av begreppen leder till minskning av defekter, introduktionskostnader, energianvändning och upplärning för arbetare samt ökad verktygsdrift och produktivitet. / Today, there is much talk about smart technology and it is said that the fourth industrial revolution is on its way. The revolution is called Industry 4.0 and involves two technical improvements, the Internet of Things (IoT) and Cyber-Physical Systems (CPS). IoT allows physical devices to be interconnected in a system with other devices using electromagnetic waves and CPS provides the opportunity to get information from the outside world and implement the information in digital form. When it comes to implementation in the manufacturing industry, the concepts Industrial Internet of Things and Cyber-Physical Production Systems are used. The thesis consists of an in-depth literature study and investigates what implementation of IoT and CPS in the automotive industry's manufacturing system can lead to and how they work in practice. The theory is based on scientific articles, paper and journals, and a study by Atlas Copco. Because smart technology is a broad topic and we needed to relate to a time limit of 18 weeks, the work was limited to IoT and CPS only in manufacturing passenger car companies. The industry for passenger cars was chosen so that, in comparison with other industries, both the quality and the quantity are decisive. While many passenger cars are being produced, each passenger car must meet a variety of requirements and each unit constitutes a significant part of the capital of the company. The result shows how IoT and CPS work as a whole and what positive and negative consequences the implementation of the concepts gives. The result also shows that the factors of production, economy and humanity should be analysed as a whole and not individually in order for the implementation to be successful in manufacturing passenger car companies. The opportunities that IoT and CPS entail are faster and more precise decisions, system monitoring and collection, exchange and analysis of data for the automotive industry's companies. The biggest challenge that the implementation of the concepts entails is data management. There is a risk that unwanted recipients will have access to confidential information through, among other things, data leakage and hacking. Thus, the focus should be on preventing this in order to get the benefits and at the same time reduce the disadvantages. The conclusion that can be drawn from the result is that IoT and CPS in the automotive industry's manufacturing system create a communication network among heterogeneous units that enable systems to communicate and exchange data with each other in an efficient manner. Implementation of the concepts leads to a reduction of defects, introduction costs, energy use and training for workers, as well as increased tool operation and productivity.