Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet. Det framgick att de äldre inte tycks vara medvetna om sin rätt till inflytande. Det råder en diskurs på äldreboendet där personalen har högre status och rätt att agera som de själva vill. Såväl samtalsintervjuerna som observationsstudierna visade på att de äldre mestadels tycks finna sig i detta förhållande, trots att det är deras hem personalen arbetar i. De äldre fogar sig därmed efter de regler som råder på äldreboendet och väljer att inte ifrågasätta. De äldre personerna är i behov av hjälp vid exempelvis matning och det är omsorgspersonalen som kan hjälpa dem. Personalen har därmed en resurs som de äldre är beroende av vilket medför att personalen kan kontrollera de äldre.

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete. Åtta var av kvalitativ karaktär och en använde kvantitativ metod. Dessa analyserades och sammanställdes till tre huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Litteraturöversikten innefattar följande kategorier: Vårdpersonalens känslor inför hemlösa patienter, Utmaningar av att vårda hemlösa patienter, Hinder i vårdandet, Hinder vid kommunikation och dokumentation, Hinder och utmaningar inför hantering av komplexa vårdbehov, Förhållningsätt i mötet med hemlösa patienter, Ett öppet sinne och en vilja att vårda och Att skapa en vårdrelation med hemlösa patienter. Resultatet visar att vårdpersonalen kan ha både positiva och negativa känslor inför den hemlösa patienten och att det uppkommer hinder i vården av hemlösa. Vårdpersonalen förhållningsätt i vården av hemlösa och skapandet av en vårdrelation kan vara svårt men anses viktigt.  Diskussion: Här diskuteras delar av alla kategorier ifrån resultatet i relation till forskning och Katie Erikssons teori om att ansa, leka och lära och konsensusbegreppet vårdande.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Jönköping : Internationella handelshögskolan, 2009.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2010. / Härtill 5 uppsatser.

Miljontals människor i världen har tvingats fly från sina hemländer undan krig, förföljelser och förtryck för att söka skydd i andra länder. Dessa människor blir asylsökande i mottagarlandet och som asylsökande är tillgången till sjukvård begränsad av lagstiftning. Asylsökande personer har dock ett komplext vårdbehov och många av dem kommer i kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta asylsökande personer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar grundlade resultatet. Efter analys av artiklarna kunde två kategorier urskiljas: Organisationens påverkan i mötet med asylsökande och Samspelet mellan sjuksköterskor och asylsökande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att asylsökande personer hade svårt att förstå mottagarlandets hälso- och sjukvårdssystem och att det var viktigt att förklara hälso- och sjukvårdssystemet. Sjuksköterskor upplevde sig sakna tillräcklig kunskap om asylsökande personers vårdbehov och om olika kulturer. Sjuksköterskor upplevde kommunikationsproblem och svårigheter med att skapa en god vårdrelation med asylsökande personer. Ytterligare forskning behövs för att bättre kunna möta asylsökande personers vårdbehov och kunna överbrygga de svårigheter sjuksköterskor upplevde i mötet med asylsökande personer. / Millions of people have been forced to flee their native countries in order to seek protection from war, persecution and oppression. These people become asylum seekers in the host country and as asylum seekers they are only entitled to limited healthcare that is regulated by law. In fact, asylum seekers have a complex need of healthcare and many of them get in contact with the healthcare. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting asylum seekers. A literature review was conducted and nine scientific research articles were included in the study. After analyzing the articles two categories emerged: Organizational influence in the meeting with asylum seekers and Interaction between nurses and asylum seekers. The result showed that nurses experienced asylum seekers having a hard time understanding the healthcare system in the host country and that it was important to explain it to them. Nurses reported a lack of knowledge concerning the need of healthcare regarding asylum seekers and concerning different cultures. Nurses experienced difficulties in communicating and in building a good relationship with asylum seekers. The field is in need of further research in order to better meet the need of healthcare regarding asylum seekers and to overcome the difficulties experienced by nurses.