Bakgrund: I dagens samhälle lever många äldre med psykisk ohälsa och försämrat psykiskt välmående. Äldre personer är den största gruppen som använder sig av antidepressiva läkemedel och i takt med att den äldre befolkningen ökar behövs ytterligare insatser för att främja psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa. Forskning har visat naturens positiva effekter på den psykiska hälsan bland annat genom utomhusvistelse och olika former av grön rehabilitering har växt fram.  Den teoretiska referensram som lyfts fram är Dahlberg och Segestens teori om hälsa som innefattar hela människan. Med denna teori som grund visas hur sjuksköterskan kan stärka de äldres upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av trädgårdsterapi på äldre personers psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes bestående av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att trädgårdsterapi kan bidra till ett förbättrat psykiskt välmående i form av ökad livskvalitet, självuppfattad hälsa och självförtroende. Resultatet visade också att trädgårdsterapi bidrar till en ökad känsla av gemenskap och delaktighet i form av förbättrade sociala relationer på både kort och lång sikt samt minskad känsla av ensamhet. Den kognitiva förmågan förbättrades genom bland annat minskning av förvirring. Slutsats: Trädgårdsterapi kan ses som en god komplementär omvårdnadsåtgärd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre. Det är också en kostnadseffektiv åtgärd som kan bidra till minskade utgifter för läkemedel och fallolyckor.

SAMMANFATTNING: Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.</p>

<p>Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.</p>

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.

Den här undersökningen behandlar frågorna: Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap. Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö. Jag har förhållit mig kring begreppen handens kunskap, tyst kunskap och kreativitet. Deltagarna formulerade erfarenheter och lärande genom det kreativa arbetet med händerna. Det kom till uttryck i görandet, utforskandet och färdigheten. När deltagarna i undersökningen utforskade med händerna och gick in i den koncentrationen som det kreativa arbetet medförde kunde de förvärva kunskap genom den direkta materiella erfarenheten i görandet. Som pedagog ser jag stora möjligheter med handens kreativitet och kunskap. Det är en utforskande metod som ger hela människan nya erfarenheter och intryck. Att använda handens kunskap som språkligt verktyg genom att visa, iaktta, pröva och känna i en lärandesituation var en utmaning som för mig öppnat för nya pedagogiska rum med väldigt kreativa lösningar. När vi gav våra händer och det de gjorde en ärligare chans, anser jag att vi även gav oss själva och våra egna erfarenheter en större möjlighet att växa i kunskapen. I min slutgiltiga gestaltning (se bilaga nr.2 och 3: Gestaltning) valde jag att lyfta fram delar av de erfarenheter och de artefakter som formulerades under broderisittningen som ägde rum i undersökningens workshop. Jag broderade även citat som finns i uppsatsens resultatdel. Allt broderi hängde i luften eller vilade på golvet i examinationsutställningen, det gick en röd tråd mellan citaten och de av deltagarna i undersökningen broderade inslagen. Broderierna kommunicerade mot en affisch där mina händer broderade. På några av gestaltningens broderier fanns nål och tråd som bjöd in betraktaren till att iaktta, pröva och känna. / BI

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning kring arbetslöshet bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund samt de skillnader som fanns gällande arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: ”Vilka orsaker ligger till grund för arbetslösheten bland utlandsfödda personer respektive personer med utländsk bakgrund?” samt ”Vilken skillnad finns gällande arbetslösheten mellan utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie där10 studier valdes ut genom elektroniska databassökningar i databaserna OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Pierre Bourdieus teori om olika kapitalformer samt begreppet rasism. Studiens resultat synliggör sambandet mellan arbetslöshet bland utlandsfödda personer och personer med utländsk bakgrund genom att belysa den diskriminering som båda dessa grupper utsätts för på arbetsmarknaden. Diskrimineringen grundar sig bland annat i fördomar gällande personer med utländsk bakgrund samt att deras kvalifikationer, så som utbildning, inte värdesätts på samma sätt som för personer med en inhemsk svensk bakgrund. Studiens resultat belyser även att det finns en skillnad mellan hur utlandsfödda personer och personer med en utländsk bakgrund anpassar sig på arbetsmarknaden där personer med utländsk bakgrund bland annat överutbildar sig och hittar andra strategier för att kunna öka sina möjligheter för sysselsättning. / The purpose of the study was to compile previous research on unemployment among foreign-born people and people with foreign background, as well as the differences that existed regarding unemployment among foreign-born people and people with foreign background. The purpose was answered through the following questions: "What are the underlying causes of unemployment among foreign-born people and people with a foreign background?" and "What difference is there regarding unemployment between foreign born people and people with a foreign background?". The method that was used was a literature review and 10 studies were selected through electronic database searches in the databases OneSearch and ProQuest. To interpret the empirical material, Pierre Bourdieu's theory regarding different forms of capital and the concept of racism was used. The study's results make the connection between unemployment among foreign-born people and people with a foreign background visible by highlighting the discrimination that both these groups are exposed to on the labor market. Discrimination consists, among other things, of prejudices regarding people with foreign background and that their qualifications, such as education, are not valued in the same way as for people with a native Swedish background. The study's results also highlight that there is a difference between how foreign-born people and people with a foreign background adapt to the labor market, where people with a foreign background, among other things, over-educate and find other strategies to be able to increase their opportunities for employment.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Diabetes är en sjukdom som i många fall kan leda till olika senkomplikationer, en av dem är fotsår. Att leva med diabetiska fotsår kan inverka på livskvaliteten, därför är det viktigt att få kunskap om vad som påverkar livskvaliteten för att kunna ge bättre omvårdnad och öka välbefinnandet. Syftet var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar som besvarade studiens syfte. Granskning av artiklarna genomfördes och data kategoriserades. Fem kategorier framkom som visade att rädsla, smärta, immobilitet, kunskap och stöd påverkade livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Det fanns en rädsla för fördröjd sårläkning, utveckling av nya sår och att i framtiden eventuellt behöva amputera. Smärta från diabetiska fotsår upplevdes som frustrerande och var en av orsakerna till immobilitet vilket i sin tur skapade social isolering. Kunskap var betydelsefullt för att kunna förebygga uppkomsten av nya fotsår och för att de drabbade skulle kunna söka vård tidigare. För att kunna hantera vardagen var det därför viktigt att få stöd från olika personer i omgivningen. Sjuksköterskan kan förbättra omvårdnaden och skapa förutsättningar för bättre livskvalitet genom att se människan bakom fotsåret. / Diabetes is a disease which in many cases leads to various complications, one of them is foot ulcers. Living with diabetic foot ulcers can affect the quality of life, therefore it is important to gain knowledge about what affects the quality of life in order to provide better care and improve well-being. The aim was to highlight aspects that affects the quality of life in people with diabetic foot ulcers. The data collection resulted in 12 articles who responded to the purpose of the study. The examination of the articles was conducted and data was categorized. Five categories emerged which showed that fear, pain, immobility, knowledge and support affected the quality of life among people with diabetic foot ulcers. There was a fear of delayed wound healing, development of new wounds, and for the risk of amputation in the future. Pain from diabetic foot ulcers was perceived as frustrating and was one of the causes of immobility, which in turn created the social isolation. This knowledge was important in order to prevent the occurrence of new foot ulcers so that those affected could seek treatment earlier. In order to manage everyday life, it was therefore important to receive support from different people in the surrounding. The nurse can improve the care and create better quality of life by seeing the person behind the foot ulcer.