Alla människor möter dagligen olika former av attityder. En utländsk bakgrund kan dock medföra fler eller annorlunda utmaningar i mötet med attityder. Denna studie fokuserar på unga vuxna med utländsk bakgrund i åldrarna 18–25 år, och har till syfte att utforska attityder de möter i sin vardag. Studien tittar även på hur attityderna påverkar utvecklingen av den personliga respektive den sociala identiteten hos individer med utländsk bakgrund. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av unga vuxna med utländsk bakgrund. I den konventionella innehållsanalysen i studien framkom många intressanta perspektiv. Resultaten belyser att acceptans ledde till de positiva attityder man sökte, men i vissa fall kunde medföra nya problem. Individer som genom förändringar av den egna identiteten lyckats med integrationsprocessen möttes av negativa attityder från andra med utländsk bakgrund. Vidare belyser resultatet att för några var behovet av extern bekräftelse mer trivialt, då de visar upp en högre nivå av egen bekräftelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att attityder - positiva som negativa - har ett inflytande på utvecklingen av densociala såväl som den personliga identiteten hos unga vuxna med utländsk bakgrund. / All individuals face different kinds of challenges on a daily basis. A foreign background can however come with its own set of challenges when it comes to attitudes. This study focuses on young adults with a foreign background aged 18-25 and explores the different types of attitudes these young adults face on a daily basis and the effect of such attitudes on the formation of the personal and social identity of these individuals. The study is based on semi-structured interviews with young adults from a foreign background and to analyse their response we used conventional content analysis. The results highlight that acceptance into the individual’s new context led to more positive attitudes, but in some cases we find that when becoming more integrated sometimes other foreign people might react badly towards the integrated person, giving them negative attitudes following the change in identities. Further the results showed that for some, the importance of exterior validation is more trivial, following a greater internal validation. To conclude the results, show that attitudes, be they positive or negative, do have an impact on the personal and social identity formation of young adult immigrants.

What can be assumed to be a general understanding of personal identity, is that it is constituted by a fixed and unchanging core of every self-conscious being that remains the same over time. This view could be traced to the notion that a perfect copy of you would not be you since you constitute the original and not the copy. But maybe it's not that simple, maybe a copy of you can also be you, while existing as your "original"?In this essay I will explore a functionalist argument as well as a self-constructed thought experiment that challenges the traditional view of personal identity as a fixed and unchanging core, inextricably linked to a single body. This exploration will lead to the idea of "metasurvival". Metasurvival is understood as the possibility that a person can survive through another person. The idea of metasurvival thus challenges the dichotomy between life and death. / Vad som kan antas vara en allmän uppfattning om personlig identitet, är att den utgörs av en fast och oföränderlig kärna i varje självmedveten varelse som förblir densamma över tid. Denna uppfattning skulle kunna härledas till föreställningen att en perfekt kopia av dig inte skulle vara dig, eftersom du utgör originalet och inte kopian. Men kanske är det inte så enkelt, kanske kan en kopia av dig också vara dig, samtidigt som du existerar som ditt ”original”?I denna uppsats kommer jag att utforska ett funktionalistiskt argument, samt ett eget konstruerat tankeexperiment som ifrågasätter den traditionella synen på personlig identitet som en fast och oföränderlig kärna, oupplösligt knuten till en enskild kropp. Denna utforskning kommer att leda fram till idéen om ”metaöverlevnad”. Med metaöverlevnad förstås möjligheten att en person kan överleva genom en annan person. Idéen om metaöverlevnad utmanar därmed dikotomin mellan liv och död.

A common conversation starter is to ask for someone's working title, this title is then often used as a label to define an individual. To label an individual affects how they perceive themself both at work and outside of work. Therefore work plays a big part in an individual's life and is also strongly connected to one's identity. It is in the social interactions that the identity process takes place, both the professional identity and the personal identity. The aim of this study is therefore to study how interactions and perceptions about the HR-profession affects HR-working professionals' own views of their working identity and personal identity. The method that is used to answer the study's aim and research question is a qualitative method based on six semi-structured interviews. Working HR-professionals within the public sector were interviewed. Theories used in this paper to analyze results are Mead's theory about “I and Me” as well as Berger and Luckammans theoretical concept including: socialization, internalization and typification. The findings of the study conclude that HR-professionals do not perceive that their own perception of the profession is coherent with other individuals' perception. Lastly the results show that HR-professionals personal identity is affected by their working identity but in different ways. Their personal identity is affected by both working life experience and social interactions, this is because work is present in a lot of conversations outside of work. / Arbetet är många gånger en konversationsstartare och yrkestiteln blir ofta en etikett på hur en människa är. Denna etikett kan påverka hur en individ uppfattar sig själv både på arbetet och utanför arbetet. Yrket blir därav en stor del av människans liv som också kan bli starkt förknippad med en identitet. Det är i de sociala interaktionerna som identitetsskapandet sker, såväl yrkesidentiteten som den personliga identiteten. Syftet med denna studie är att undersöka hur omgivningens interaktioner och föreställningar om HR-yrket påverkar HR-arbetarnas syn på deras yrkesidentitet och personliga identitet. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod baserat på sex semistrukturerade intervjuer. Yrkesverksamma HR-arbetare inom den offentliga sektorn intervjuades och den teoritillämpning som används för att analysera studiens resultat är Meads teori om “I and Me”. Samt Berger och Luckmanns begrepp: socialisering, internalisering och typifiering. Slutsatserna av studien visar att HR-arbetarna inte upplever att deras egen uppfattning om yrket överensstämmer med den föreställning som de upplever att omgivningen har. Slutligen visar studien att HR-arbetarnas personliga identitet påverkas av yrkesidentiteten men detta sker på olika vis. Deras personliga identitet påverkas av både arbetslivserfarenheter och sociala interaktioner då yrket är närvarande i många konversationer utanför arbetet.