The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people’s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers. They consider their personal brand to be advantageous in their practice of leadership. The leaders personal values are the foundation of the identity in their personal brands. The values of their personal brand should reflect the values of their company because it helps building an organisational culture in accordance with the companies’ values.  The personal brand has many advantages and the purpose of this paper is to focus on the values of the personal brand and what it can contribute to their company. To focus on the personal brand we also want to create understandings and dissect its constituents, image and identity.  To do so we refer to the model by Kapferer (2008) the "identity prism", where the brand consists of six parts. This paper is a qualitative research with a deductive approach. We interviewed four business leaders from four different large companies in Sweden. This paper argues that the personal brand of business leaders has a great effect and influence on the organisational culture, which is made up by the co-workers together with the leader. Furthermore, great assets are brought in to the organization depending on how well the leader makes use of his personal brand. These assets contribute to brand equity to the company.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

<p>Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av undersökningen visade på ett ökat behov av anpassning för arbetsgivare och arbetssökande. Rekryteringsprocessen har utvecklats med tanke på generationsväxlingen, vilket bidragit till andra sätt att rekrytera. Ett exempel på detta är utvecklingen av nya ka-naler för att nå de arbetssökande samt att det blivit mer förekommande för arbetsgivare att lägga ut rekryteringsarbetet på entreprenad. Bemanningsbranschen spås ha en ljus framtid i och med förändringarna, men även de behöver ta till nya strategier för att vara med i konkurrensen.Undersökningen visade att det personliga varumärket har en större och mer betydande roll än vad vi kunnat tänka oss.</p>

<p>Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.</p><p>Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.</p><p>Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.</p><p>Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.</p>

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av undersökningen visade på ett ökat behov av anpassning för arbetsgivare och arbetssökande. Rekryteringsprocessen har utvecklats med tanke på generationsväxlingen, vilket bidragit till andra sätt att rekrytera. Ett exempel på detta är utvecklingen av nya ka-naler för att nå de arbetssökande samt att det blivit mer förekommande för arbetsgivare att lägga ut rekryteringsarbetet på entreprenad. Bemanningsbranschen spås ha en ljus framtid i och med förändringarna, men även de behöver ta till nya strategier för att vara med i konkurrensen.Undersökningen visade att det personliga varumärket har en större och mer betydande roll än vad vi kunnat tänka oss.

Sammanfattning: Magisteruppsats i ledarskap och hållbar utveckling, Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Datum: 2014-06-11 Författare: Natalie Sepúlveda Moradinassab Handledare: Lennart Bogg Titel: Vad ledare anser om personligt varumärke Problemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumärke varit attraktivt och uppmärksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumärket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. Däremot finns det forskning som visat att personliga varumärken hos ledare även kan resultera till kostsamma effekter för en organisation. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utvalda ledare ser på begreppet personligt varumärke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap. Metod: Information har i första hand hämtats från vetenskaplig litteratur och artiklar. Fåtal Internetsidor har dessutom använts för att få fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen består av sju intervjuer med sju olika ledare från olika organisationer lokaliserade i Stockholms region. Alla intervjuer följer den kvalitativa metoden, med en semi-strukturerad intervjuguide som genomfördes i företagens lokaler hos respondenterna. Slutsats: Studien bekräftar betydelsen av ett personligt varumärke i ett ledarskap, där även risker presenteras. Förutom detta visar studien, utifrån respondenternas upplevelser, att personligt varumärke i ett ledarskap inte används som en medveten strategi. Respondenternas personliga varumärken har analyserats utifrån en teoretisk modell, där flera brister framkommer. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att det krävs mer vetenskapligt arbete innan ledare kan eller bör använda sig av personligt varumärke i sin position. Nyckelord: Ledarskap, organisation, personligt varumärke, påverkan och kommunikation. / Abstract: Master´s essay in management and sustainable development. Mälardalens Högskola, Eskilstuna. Date: 2014-06-11 Author: Natalie Sepúlveda Moradinassab Tutor: Lennart Bogg Title: What leaders think of personal branding Problem formulation: Since decades, the concept of brand has been attractive and observed. In the recent past, has observations of the personal brand that individuals carry becomed more interesting. Because it has been shown to result in positive effects for the leadership and the organization. However, there are research's showing that personal brands of leaders can also lead to costly consequences for an organization. Purpose: The study's purpose to examine how different leaders look at the concept of personal brand and if they believe it has a bearing on their leadership. Method: Information has mainly been gathered from literatures and scientific articles. Some statistics and definitions of keywords are taken from a few websites. The survey consists of seven interviews with seven different leaders from different organizations located in the Stockholm region. All interviews follow the qualitative approach, using a semi-structured interview guide which was conducted in the respondents' offices. Conclusion: The study explains the importance of a personal brand in a leadership, where the associated risks with it will also be presented. Besides this, the study, based on the respondents experiences, shows that personal brand is not used in leadership as a deliberate strategy. The respondents personal brands have been analyzed from a theoretical model, in which several flaws emerge. This is consistent with previous research that has shown the needs for more scientific work before leaders can or should make use of personal brand in their position. Keywords: Impact and communications, leadership, organizations, personal brand.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.

Sammanfattning Detta är en fallstudie över en Sveriges mest välkända och framgångsrika bloggar – www.kenzas.se, driven av Kenza Zouiten. Syftet med studien var att ta reda på hur man via självpresentation genom en blogg kan bygga upp och skapa sig ett starkt personligt varumärke. De frågeställningar studien utgick ifrån var hur Kenza Zouiten väljer att framställa sig själv som person i skriven text och i bilder, samt huruvida det finns några skillnader i hur hon väljer att framställa sig själv i bloggen idag jämfört med i bloggens början. Metoden som tillämpades var en kvalitativ innehållsanalys bestående av en retorisk textanalys och en semiotisk bildanalys – med ett övergripande hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att Kenza ända från början har haft en väldigt ödmjuk och vänlig ton i bloggen. Hon framställs i skriven text som ärlig, ödmjuk, trovärdig och passionerad, och framstår som en ganska ”vanlig” och normal tjej med ett liv som vem som helst. Hon har aldrig använt sig av bloggen för att provocera eller bråka, utan skriver snarare väldigt ”snälla” inlägg och tackar ofta sina bloggläsare för sin framgång. Hon framstår som väldigt transparent, autentisk och trovärdig i sin kommunikation, man får ett förtroende för henne som bloggare och litar på det hon skriver. I bilder, däremot, får man en lite annorlunda känsla jämfört med när man läser den skrivna texten. Bilderna hon publicerar framstår ofta som exklusiva och professionella, och vittnar om ett ”drömliv” fyllt av vackra och dyra klädesplagg, exotiska resmål och prestigefyllda modellfotograferingar. Det framkom alltså att det finns en motsättning i hur Kenza framställer sig via skriven text och via bilder. Detta kan vara en av de saker som fascinerar läsarna; att någon som verkar leva ett så lyxigt ”drömliv” ändå kan verka så ”vanlig” och oförändrad. Studien visade också på en utveckling i hur Kenza valt att framställa sig själv över tid. I början av bloggandet framstod hon som en vanlig tonåring som bloggade för att det var roligt att skriva dagbok, medan hon nuförtiden sköter bloggen mer som en marknadsföringskanal för sitt personliga varumärke. Hon visar inte upp lika mycket av sin privata sida varken i text eller bilder längre; hon framstår fortfarande som personlig, men inte lika privat. Numera framstår hon snarare som väldigt professionell i sitt bloggande. Slutsatsen är att man genom att utstråla en konsekvent trovärdighet, en autenticitet, passion och ödmjukhet kan bygga upp ett starkt personligt varumärke via en blogg. Detta tillsammans med ett utbud av vackra bilder som speglar en eftersträvansvärd livsstil verkar vara ett vinnande koncept. Även motsättningar mellan skriven text och bilder kan vara en bidragande faktor till hur man framgångsrikt skapar ett personligt varumärke genom att blogga. / Abstract This is a case study of one of Sweden's most well known and successful bloggers Kenza Zouiten. The purpose of the study was to find out whether you through self presentation via a blog can create and build up a strong personal brand. The research questions the study proceeded from were: How does Kenza Zouiten choose to present herself as a person in written text and in pictures? Are there any differences in how she chooses to present herself in her blog today, compared to when she first started blogging? If so: what are they? The method used was a qualitative content analysis consisting of a rhetorical textual analysis and a semiotic picture analysis – with an overriding hermneutic perspective. The results showed that Kenza, from the beginning, has had a very humble and friendly tone in the blog. In written text she is portayed as honest, humble, trusthworthy and passionate, and comes across as a pretty ”normal” girl with a normal life. She has never used the blog to provoke or pick fights, instead she writes very kind-hearted posts and often thanks her blog readers for her success. She appears to be very transparent, autentic och believeable through the way she communicates through her blog. When it comes to how she presents herself in pictures, however, you get a different feeling than from reading the written text. The pictures she publishes often appear as very exclusive and professional. They testify to some sort of ”dream life” filled with beautiful and expensive clothes, exotic trips and vacations and prestigeous fashion shoots. Thus, a divergence between how Kenza portrays herself through written text and how she portrays herself in pictures emerged. This might be one of the things that fascinate the readers; that someone who appears, or seems, to be living such a luxurious ”dream life” can appear so ”normal” at the same time. The study also showed a change in how Kenza has chosen to portray herself through time. When she first started blogging she seemed like a regular teenage girl who liked using the blog as a journal, nowadays she runs the blog more like a marketing tool for self promotion of her personal brand. She does not show as much of her private side, neither through written text or pictures, anymore. She does still come across as personal, but not as private as she once did. Nowadays she appears much more as a professional blogger. The conclusion is that by showing a consistent trustworthyness, autenticity, passion and humbleness, you can build up a strong personal brand via a blog. This, together with a range of beautiful pictures that reflect a desired lifestyle appears to be a winning concept. Divergencies between written text and pictures might also be a contributory factor when it comes to succesfully building a personal brand via blogging.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.

Syftet med denna Kandidatuppsats var att undersöka hur YouTube-vloggare attraherar en stor publik med lojala följare. Detta syfte uppnåddes genom att granska vlogg-konsumenters uppfattningar om YouTube-vloggare och deras digitala personliga varumärke. Närmare bestämt undersöktes konsumenternas uppfattningar om vloggarnas trovärdighet, intimitet och autenticitet. Utifrån tidigare forskning identifierade uppsatsen sex teorier eller begrepp som relaterar till vloggares förmåga att attrahera lojala följare. Dessa begrepp är trovärdighet, intimitet, autenticitet, attityd, parasocial interaktion och överlagt beteende. Dessa begrepp kom att fungera som teman för uppsatsens frågeformulär och analys. Intervjusvaren samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex stycken vlogg-konsumenter. Dessa konsumenter kommenterade totalt tolv videoklipp av två kända och två okända svenska livsstilsvloggare. Uppsatsens slutsatser blev att vloggarnas största tillgång var deras personliga individualitet och äkthet. Det visade sig även att vlogg-konsumenternas preferenser för diverse vloggare baserades på konsumenternas kön, socioekonomiska situation och framtidsdrömmar. Det framkom dessutom att de livsstilsvloggare som på ett genuint, ärligt och personligt sätt kunde symbolisera konsumenternas framtidsdrömmar lyckades attrahera en lojal publik. Avslutningsvis konstaterades att forskningen behöver vidareutvecklas inom detta fält.