Despite the increasing significance of Chinese family businesses (CFBs) as an important sector in China??s fast-growing economy, family businesses in China have received little research attention in the literature. The aims of this study are two-fold. First, the study examines the current human resource management (HRM) practices of selected family businesses in the country in areas of recruitment and selection, training and development, performance appraisal, and rewards. Second, it investigates differences in HRM practices of CFBs between the eastern-coastal and inland regions of the country. From a questionnaire survey of 205 CFBs operating in seven cities in two regions, this study has found that CFBs combine their traditional informal, relationship-based HR practices with western-style HR practices. Furthermore, both univariate and multivariate analyses have demonstrated significant regional differences in HRM, thus supporting the argument that a firm??s HR practices are shaped by institutions in which the firm operates. The findings of this study make important contributions to both research and practice. First, the findings have provided further evidence to the applicability of institutional theory to the explanation of HRM practices. Second, the study has also provided some practical implications for HR managers of firms, both domestic and foreign, in China. However, results of this study need to be interpreted with caution because external validity is sacrificed to an extent given its focus on family businesses, a non-probability sampling method and relatively small sample size. In addition, the cross-sectional approach adopted in the study fails to identify changes in HRM over time. Despite the limitations, however, this study has contributed to the body of knowledge by enhancing our understanding of CFBs in China and their HRM that have been under-researched empirically.

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. </p><p>Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang. De faktorer som påverkar både stödjande och hindrande är; relation och kommunikation. Även hur de intervjuade definierar begreppet delaktighet påverkar delaktigheten. Vi kan härleda alla faktorer förutom tillgänglighet till befintlig forskning. Undersökningen visar således att fler faktorer i ledarskapet har betydelse för medarbetarnas delaktighet.</p>

<p>I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.</p>

Thesis (B.Psy.Sc.(Hons.)) - University of Queensland, 2006. / Includes bibliography.

Thesis (Ed.D.)--Baylor University, 2005. / Includes bibliographical references (p. 139-142).

Listening is a critical skill for those who lead. Research indicates that leaders significantly influence followers through their listening practices; however the relationship between leadership styles and listening is assumed but not conclusively proven (Kouzes and Posner 2002). The purpose of this current study was to determine if a relationship exists between leadership style and listening practices of International Mission Board (IMB) overseas team leaders (Burns 1978, Bass 2004). The population for this research was overseas team leaders of the IMB serving in this position for more than six months with a team of four or more team members. A total of 145 of 391 team leaders participated in this study with a response rate of 37%. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) was used to measure transformational, transactional, and passive/avoidant leadership style and the Listening Practices Feedback Report-360 (LPFR) assessed listening practices of attention, empathy, memory, open mind, respect, and response. A correlational analysis using Pearson r was conducted between leadership styles and listening practices. Further analysis was conducted to determine which leadership style was most significantly correlated with each of the six listening practice subscales. The subscale of open mind was not significantly correlated with any leadership style. The findings indicated that transformational leadership had a statistically significant and moderately positive correlation with the total LPFR score and on five of the six listening practices subscales. Transactional leaders also had a moderately positive correlation with total LPFR score and significant correlations on empathy, memory, and response subscales. Passive/avoidant leadership style had a significantly moderate negative correlation with LPFR and with empathy, memory, respect, and response subscales. Transformational leadership scored highest on the LPFR total listening score. Passive/avoidant leaders' showed the lowest total listening scores and were rated ineffective listeners. This study shows that transformational and transactional leadership styles have a statistically significant and moderately positive relationship with listening dimension scores as measured by the LPFR and supports transformational leadership theory.

Företagens konkurrenskraft beror allt mer på förmågan att attrahera, tillvarata och utveckla de mänskliga resurserna. Hur kan då arbetets organisation förändras för att åstadkomma delaktighet, kompetensutveckling och lärande? En del av detta handlar om att hitta, ge utrymme för, stödja och utveckla eldsjälar. Eldsjälar är personer som engagerar sig starkt i en verksamhet. De drivs av brinnande entusiasm. I företag och organisationer spelar eldsjälar ofta en avgörande roll för förändring och förnyelse. Det gäller inte minst i utvecklingsarbeten som berör arbetets organisation. Men vad gör egentligen eldsjälar i ett arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete? Vilka problem möter de? Varför engagerar de sig? Varför agerar de som de gör? Kan de lära av sina erfarenheter och vidareutvecklas som eldsjälar? Denna avhandling redovisar resultaten av en studie av eldsjälar och deras insatser. De eldsjälar som har studerats var huvudaktörer i försök med nya sätt att organisera arbetet i början av 1970-talet. I boken identifieras två grundläggande dilemman som eldsjälar måste hantera för att utvecklingsarbete ska leda till förändring och lärande. De handlingsmöjligheter eldsjälar har, beskrivs i termer av fyra metoder för aktörsskap. I avhandlingen diskuteras hur eldsjälar kan vidareutveckla sitt agerande och sin kompetens för att åstadkomma arbetsorganisatorisk utveckling. För personer som på olika sätt är involverade i organisatoriskt utvecklingsarbete erbjuder avhandlingen både praktisk och teoretisk vägledning. Avhandlingen är av speciellt intresse för chefer, fackliga företrädare, aktionsforskare, konsulter samt personer sysselsatta med personal-, organisations- och utbildningsfrågor. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1988</p>

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal. Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs. Resultatet i studien visar att Apoteket AB har för avsikt att implementera ett mer kundorienterat arbetssätt, där användningen av emotional labor skulle kunna antas bli alltmer aktuell. Dock tyder delar av datamaterialet på att implementeringen av detta arbetssätt inte har etablerats hos samtliga apotek. / In 2009, the pharmacy sector was re-regulated and through that, Apoteket AB lost their monopoly to sell medicine. The new competition has contributed to a changed situation for Apoteket AB, which has led to new requirements on the company and their employees. This study aims to examine the organization of Apoteket AB, after the re-regulation of the pharmacy sector, focusing on the personnel management of the company. The study concentrates on how the company wants their employees to work to attract and keep customers. The purpose has also been to investigate the company’s approach to implementing this way of working in the organization, and to explore how they control that it is maintained. To examine this, data from seven interviews, three of Apoteket ABs annual reports and twenty recruitment ads have been analyzed. The theoretical base of this study is Hochschilds (1983) theory of emotional labor, which encompasses how service oriented organizations make use of employees’ feelings and emotions as a resource. The result of the study shows that Apoteket AB intends to implement a more customer oriented approach, where the use of emotional labor could be expected to become more relevant. However, parts of the data suggest that the implementation of this way of working has not fully been established at all of the pharmacies.

The climate in which communication occurs is a result of how employees in an organization perceive and react to such factors as rewards, support, trust, openness, decision making, and leadership. The purpose of this case study is to identify and describe communication climate factors in a health care organization which are negatively influencing employee productivity and morale. A literature review provides information which describes research in areas of health care communication, communication climate, and leadership. A multi-method approach is used to gather information from the twelve employees and the manager of this organization. / Graduation date: 1992

University of Macau / Faculty of Social Sciences and Humanities / Department of Government and Public Administration