Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar).   Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör.   Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny. Detta sparar både pengar och minskar miljöbelastningen, men kan medföra risker. I vissa fall kan nybyggnad vara det enda alternativet. Arbetet utförs i samarbete med Peab, Umeå.   Den breddade bro som inte har några problem med vattenläckage är en GC-port som ligger längs Kolbäcksleden i höjd med Carlshem, närmast Statoil. Den ursprungliga bron är uppbyggd av prefabricerade betongelement och den breddade delen är platsgjuten med dilatationsfog mellan gammal och ny del. Beläggning på bron består av asfalt. Den andra bron är en platsgjuten bro belägen vid Mariestrand, bron är breddad åt båda håll och har problem med sprickbildning och vattenläckage i fogarna. Beläggning på bron består av slakarmerad slitbetong. Resultatet visade att detaljerade handlingar samt kompletterande arbetsbeskrivningar kan göra att vattenläckage i fogar undviks. Att bredda en plattrambro och använda direktgjuten slitbetong som slitlager innebär risker med vattenläckage på grund av sprickor då små sättningar är oundvikligt, detta bör dock undersökas ytterligare. / Kolbäcksleden in Umeå has been widened with one lane in each direction to a 2+2 road with six roundabouts, a two-leveled traffic interchange, five new and seven widened short-span concrete bridges. The roads were already designed by the customer (Trafikverket) but Peab (entrepreneur) got the responsibility to design the bridges on their own. This study will overlook how you in an early stage of the planning process can discover technical risks when widening short-span concrete bridges. In this study, two bridges is compared and reviewed, one with water leakage in the joints and one without leakage. Widening a bridge can save time and material compared to a new production. This also saves money and lessens the environment strain. In some cases new production is the only alternative. The study is made in cooperation with Peab, Umeå. The widened bridge without leakage problems are placed on Kolbäcksleden around Carlshem, this is the closest bridge to Statoil. The old part of the bridge is made out of prefabricated concrete elements and the widened part is made of poured concrete with an expansion joint between the old and new parts. The road construction is built with asphalt coating and has no water leakage or dangerous cracks. The other bridge is a poured concrete bridge placed at Mariestrand. The bridge is widened on both sides and has problems with cracks in the concrete and water leakage in the construction joints. The road construction is built with an armed layer of high-performance concrete coating. The result of this study shows that detailed papers and supplemental work descriptions can avoid water leakage in joints when widening a bridge of this type. To widen a short-span concrete bridge using high-performing concrete as coating can cause risks of cracks because of small settlements, which is inevitable when widening bridges like this. The risk of cracks when widening bridges should be examined further to obtain a secure result.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning. Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år. Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong. Dels används en grövre ballast i injekteringsbetongen, vilket medför en mindre krympning. Den moderna injekteringsbetongen har även en lägre cementhalt vilket är fördelaktigt ur miljösynpunkt. När en plattrambro gjuts med modern injekteringsbetong väljs i detta fall beläggningen bort för att kunna dra ner på underhåll. Istället ökas täckande betongskiktet med 10 mm för att klara av slitaget från vägtrafiken som belastar den. Även rostfri armering kommer att placeras i bron gjuten med modern injekteringsbetong för att inte riskera att armeringen utsätts för korrosion. Rapporten visar att besparingar kan göras både med avseende på kostnad och likaså miljö. Detta genom att ändra det material och det geometriska utförandet vid projektering och produktion av en plattrambro. Plattrambro, modern injekteringsbetong, rostfri armering, betong, koldioxid. / When a new slab-frame bridge is being built the environment is affected in a negative way. This is because it requires a large amount of concrete and reinforcement. One of concrete’s main ingredients is cement which stands for a significant share of the global carbon dioxide emissions. Also the steel is emitting a large amount of carbon dioxide in the production. Slab-frame bridges are often designed for L100, which means a life expectancy of 120 years. But with today’s version of slab-frame bridges it is difficult to achieve when the coating and edge beams are torn after 30-40 years. This report discusses new solutions to the construction of the slab-frame bridge, where modern prepact concrete will be used instead of the conventional construction concrete that today is used to build a slab-frame bridge. The modern prepact concrete has many advantages over the conventional construction concrete. Firstly, coarse aggregate is used in the prepact concrete which results in less shrinkage. Secondly, the production of modern prepact concrete uses much less cement content which is beneficial from an environmental standpoint. When a slab-frame bridge is cast with modern prepact concrete the coating will in this case be removed in order to cut down on the maintenance. Instead the concrete cover layer will be increased by 10 mm to manage the wear from road traffic. Also stainless steel reinforcement will be placed in the bridge cast with modern prepact concrete to avoid the risk of reinforcement exposed to corrosion. The report shows that savings can be made both in terms of cost and also the environment. This is by changing the materials and the geometric arrangements for the design and construction of a slab-frame bridge. Slab-frame bridge, modern prepact concrete, stainless steel reinforcement, concrete, carbon dioxide.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras. Arbetet har utförts med hjälp av finita elementprogrammet ”Brigade Standard”, vilket erbjuder en tre-dimensionell strukturanalys. Fyra olika tvärsnitt för spännvidder mellan 10-20 meter analyseras. Dimensioner på brodelar bestäms med hjälp av tumregler samt generella råd från intervjuperson; höjd i fält enligt L/20, L/25, L/30 samt L/35, där L är spännvidden. Resultatet visar främst att för ökade spännvidder mot 20 meter ökar lasteffekten på grund av egentyngd drastiskt och då särskilt det tvärsnitt som är störst, det vill säga L/20. Vidare visas även att slankare tvärsnitt resulterar i aningen högre armeringsmängd. Dock påverkas betongkostnaden i större utsträckning av slankare tvärsnitt och särskilt större spännvidder. Även om större spännvidd och slankare tvärsnitt föranleder ett större armeringsbehov, fås en lägre totalkostnad. Det bör noteras att priset på betong och stål är starkt beroende av konjunktur och tillgång till material. Denna studie kan bli ännu intressantare då priset varierar kraftigt för stål och föranleder att betongpriset blir mindre dominerande än vad det är idag. Huvudprodukten från detta arbete är att med hjälp av tabeller och nya priser kunna beräkna en preliminär totalkostnad för plattrambrons farbana för olika spännvidder och hur olika tvärsnittsalternativ påverkar denna kostnad.

FEM program, program som använder finita element metoden, har en långhistoria av användning inom ingenjörsyrken. I modern tid har FEM programblivit en nödvändighet för beräkningar inte bara i byggbranchen, men ocksåinom andra ingenjörsverksamheter där stora mängder beräkningar krävs.Programmen har hjälpt ingenjörer att göra allt mer komplicerade beräkningarför projekt som inte bara tilltalar de av oss som är sakkunniga, utan också gerresultat som tilltalar de daglig användarna av projekt för vilka beräkningarnasom behövde göras för utformningen av projektet är mindre intressanta änarkitekturen och slutresultaten.Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra modelleringen i två FEMprogram för att granska svagheterna och styrkorna som respektive program harsamt för att ge en grund för val av program i kvalitativa alternativt kvantitativastudier.I studien har analysobjektet, en plattramsbro som är en del av Umeåprojektetsom sammanlänkar motorvägen E12 norr om Ume älv med E4 motorvägensöder om Umeå, valts som objekt att analyseras i en komparativ studie med tvåFEM program, SOFiSTiK och Brigade/Standard. För att genomföra denna jämförelsemodelleras analysobjektet i båda programmen för att sedan genom attutföra laskombinationer erhålla de mest ogynsamma lasterna som kan tänkaskomma på bron i from av momentkrafter och tvärkrafter, och som bron behöverdimensionernas mot.Studien vissade att det finns ett samband mellan frihet och komplexitet i FEMprogram. Genom modelleringens gång kom det fram tydligt att automatiseringi form av moduler skapar ett resultat snabbare, men i utbyte begränsasanvändarens modelleringsfrihet när det kommer till att bygga upp egenskaperoch villkor från grunden.Studien kan grovt delas in bakgrund, lastförklaringar, modellering, analys ochslutsats. / FEM programs, programs that use the finite element method, have a longhistory of use within the engineering discipline. In modern times, FEMprograms have become a necessity for calculations not only in the constructionindustry, but also in other engineering branches where large amountsof calculations are required. The programs have helped engineers makeincreasingly complex calculations for projects that not only appeal to those whoare versed in the subject, but also provide results that appeal to the everydayusers of projects for whom the calculations that need to be made to shape theseprojects are less interesting than the architecture and the end results.The purpose of this study is to investigate and compare the modelling process intwo FEM programs in order to gauge the weaknesses and strengths that respectiveprogram brings, and to build a basis for election of FEM program in qualitativeand quantitative studies respectively.In the study, the analysis object, a slab frame bridge that is part of the Umeåproject that links the E12 highway north of the Ume River with the E4 motorwaysouth of Umeå, has been chosen as an object to be analyzed in a comparativestudy with two FEM programs, SOFiSTiK and Brigade/Standard. To do thiscomparative study the bridge will be modelled in both programs and then besubject to load combinations to find the most unfavorable load combinationsthat can occure on the bridge in the form of torque forces and transverse forcesare obtained. These loads will become the forces that the bridge will have toresist.The study showed that there is a connection between freedom and complexity inFEM programs. Through the modeling process, it became clear that automationin the form of modules creates a faster result, but in return the user’s freedomof modeling is limited when it comes to building properties and conditions fromthe ground up.The study can be roughly divided into background, explanations of load,modeling, analysis and conclusions.

The Swedish government is planning to increase the maximum vehicle gross load regulations on parts of the national roads from the present 60 t, for the load carrying capacity class BK1, to 74 t, for the proposed new load carrying capacity class BK4. The initial implementation of the new load carrying capacity class for 74 t vehicles will only regard major highways and important roads, however, at a later stage the plan is to implement the new BK4 class on the full current BK1 road network. The biggest obstacle which arises when implementing these increased traffic loads is insufficient load carrying capacity for the bridges on the road network.   Thus, the objective of this thesis is to examine and analyze the effects of the increased traffic loads on Swedish road bridges. In order to identify the structural effects of the load increase, and draw general conclusions regarding the effects on the bridge network as a whole, a case study with load carrying capacity calculations is carried out on a two-span concrete slab fram bridge at a highway interchange in Värö in western Sweden. The bridge is classified as critical by Trafikverket. The load carrying capacity calculation is carried out using the Swedish standards, in which maximum load values for the axle load, A, and the bogie load, B, is calculated.   The load effects acting on the bridge are calculated using the finite element software BRIGADE/Standard, with input traffic A and B loads amounting to 12 t and 21 t respectively for the new BK4 class and to 12 t and 18 t respectively for class BK1. In addition to the load carrying capacity calculations with BK4 traffic loads, a comparison is carried out between the results obtained when using the axle- and bogie loads from the BK1 versus the BK4 load carrying capacity class in the load carrying capacity calculations.   The load carrying capacity calculations performed on the studied bridge shows that the capacity of the bridge, both in regards to moment and shear force, is insufficient to meet the new, increased, BK4 A/B – requirements. The critical A/B – values for the whole bridge are 17 t and 18 t respectively, to be compared with the required 12- and 21 t limit for the new BK4 load carrying capacity class, thus, making the load carrying capacity of the bridge inadequate. The critical A/B – values appear for the longitudinal shear force load case at the point where the shear force reinforcement over the column support ends. Moreover, the difference between the results obtained when using the BK1 versus the BK4 traffic loads in the calculations were found to be negligible.   Due to the differing properties and characteristics of each individual bridge on the Swedish road network it is difficult to make general statements regarding the effects of the increased traffic loads on the bridge network as a whole. Specific load carrying capacity calculations will need to be performed on each individual bridge in order to evaluate its capability to withstand the new increased BK4 traffic load. However, capacity calculations regarding the BK1 load carrying capacity class can, with sufficient accuracy, be used to evaluate the capability of a bridge to withstand the increased traffic loads in the BK4 load carrying capacity class, thus, making it easier to evaluate the strengthening needs for the bridge network as a whole. / Sveriges regering planerar en utökning av den maximalt tillåtna bruttovikten för fordon på delar av det allmänna vägnätet från den nuvarande begränsningen på 60 t, för bärighetsklass BK1, till 74 t, för den nya föreslagna bärighetsklassen BK4. I det första skedet kommer den nya bärighetsklassen, för fordon med bruttovikt upp till 74 t, bara att implementeras på stora motorvägar och andra ur transportsynpunkt viktiga vägar, men, i ett senare skede finns också planer på att implementera den nya bärighetsklassen, BK4, på hela det nuvarande BK1 vägnätet. Det största problemet som förväntas uppkomma under införandet av de nya, ökade, trafiklasterna är otillräcklig bärighet på vägnätets broar.   Således är målet med denna uppsats att undersöka och analysera effekterna av dessa ökade trafiklaster för broar på det Svenska vägnätet. För att identifiera effekterna, och dra generella slutsatser, gällande denna ökade trafiklast för broarna på det Svenska vägnätet i sin helhet kommer en fallstudie med bärighetsberäkningar utföras på en plattrambro vid trafikplats Värö - en bro som Trafikverket bedömer som kritisk. Bärighetsberäkningen utförs enligt svenska standarder, där maximala tillåtna värden på axellasten, A, och bogielasten, B, beräknas.   Lasteffekterna som verkar på bron beräknas med hjälp finita element programvaran BRIGADE/Standard med trafiklaster, A och B, som uppgår till 12  respektive 21 t för den nya BK4 bärighetsklassen och 12 respektive 18 t för bärighetsklass BK1. Som tillägg till bärighetsberäkningarna med BK4 laster utförs också en jämförelse av resultaten som uppkommer när axel- och bogielasterna från BK1 respektive BK4 används i beräkningarna.    Bärighetsberäkningarna på den studerade bron visar att brons kapacitet, både gällande moment och tvärkraft, är otillräcklig när den belastas med de ökade BK4 trafiklasterna. De kritiska A- och B- värdena för bron är 17 respektive 18 t, värden som skall jämföras med kraven på 12 respektive 21 t för den nya bärighetsklassen BK4 – därmed är brons bärighet otillräcklig. De kritiska A- och B-värdena för bron uppkommer för lastfallet med longitudinell tvärkraft vid punkten där tvärkraftsarmeringen över mittstödet slutar verka. Jämförelsen mellan beräkningsresultaten som uppkom med trafiklaster enligt BK1 respektive BK4 visade att skillnaden mellan beräkningsresultaten var försumbar.   På grund av de varierande egenskaperna hos varje enskild bro på det Svenska vägnätet är det svårt att dra generella slutsatser gällande effekterna av lastökningen för vägnätet som helhet. Specifika bärighetsberäkningar måste utföras på varje individuell bro för att kunna utvärdera dess kapacitet att klara av de nya, ökade, BK4 trafiklasterna. Emellertid kan bärighetsberäkningar som beträffar bärighetsklassen BK1, med tillräcklig tillförlitlighet, användas för att bedöma en bros möjlighet att motstå de ökade trafiklasterna i den nya bärighetsklassen BK4, vilket förenklar utvärderingen av vilka broar som kräver förstärkning.

Rapporten innehåller inledningsvis en faktadel med allmän information kring temperatursprickor i betong. Här presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvång är. Tanken är att ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå sig på de övriga delarna i rapporten. Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer där det går att utläsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken åtgärd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall. De konstruktionstyper som presenteras är bottenplatta, stödmur och plattrambro. En tillhörande databas i elektronisk form finns tillgänglig som en bilaga där varje beräknat fall är sparat. Filerna är enkla att modifiera för att göra det möjligt att genomföra ytterliggare beräkningar i de fall tabellerna är otillräckliga. Rapporten innehåller även ett avsnitt med förutsättningar till tabellerna där det går att utläsa arbetsgången och vilka parametrar som har använts. / The initial part of the report contains general information about thermal cracks. This section describes the origin to the cracks, what type of cracks that occurs and the force causing the problem. The major reason with this chapter is to give the reader enough knowledge to understand the rest of the report. The result and the main work are presented in tables with belonging illustrations. Each table contains the risk of cracking that occurs in several specific concrete structures and how to eliminate the risk. The report covers the following three types of structures: baseplate, retaining wall and integral bridge. The constructor can with his/her own dimensions and temperatures simply use the table to find the risk of cracking. A database including all the calculated files for each specific case is attached to the report. The files can easily be modified by the user in case the information in the tables is insufficient. All the precise circumstances and priority in the project are presented in the chapter “Förutsättningar och arbetsgång”.

No description available.

I Sverige finns 21 000 broar som Trafikverket förvaltar (Trafikverket, 2018a). Två brotyper som finns är rambro och balkbro. Rambron är en av de vanligaste brotyperna och är uppbyggd som en fast inspänd konstruktion. Brosystemet kallas plattrambro eller balkrambro beroende på om balkarna eller plattan är det bärande elementet. Om bron istället är fritt upplagd på stödkonstruktionen, kallas brosystemet för plattbro eller balkbro (Vägverket, 1996). ZIP-balksbron är uppbyggd som en balkbro med en modell liknande omvända T-balkar som läggs fläns mot fläns. Brosystemet kommer ursprungligen från Spanbeton i Holland och gjorde under år 2019 premiär på den svenska marknaden med ett projekt i Härnösand. Bron har en spännvidd på 20,55 meter bestående av nio ZIP-balkar. Balkarna prefabriceras på Strängbetongs fabrik i Långviksmon utanför Härnösand. Projektet blev klart under hösten 2019. Syfte och mål med examensarbetet var att undersöka skillnader mellan ZIP-balksbron och en traditionell exemplifierad plattrambro. Aspekterna som undersöktes var underhållet hos de två brotyperna, materialåtgång av betong och armering, last av trafik samt att det gjordes en utvärdering av projektet. Resultatet visar att ZIP-balksbron kräver mer underhåll än en plattrambro eftersom balkbroar har övergångskonstruktion och brolager. Den tar även mer tid att inspektera då den innehåller manhål. ZIP-balksbron använder sig av 29,38 % mindre betong på en meter. Armeringsdifferensen mellan broarna är försumbart. Momentet av den vertikala respektive horisontella lasten av trafik är 44,5 % respektive 19,2 % större hos ZIP-balksbron jämfört med plattrambron. Resultatet visar även på ett bra utfört brobygge som kan hänvisas i brolösningen, samt nöjda parter från flera håll. Slutsatsen är att plattrambron är mer fördelaktig att använda ur ett underhållsperspektiv, en balkbro kräver betydligt större underhåll än de driftåtgärder som årligen sker på broar. Men, genom arbetets bevisning använder ZIP-balksbron mindre betong än hos en traditionell plattrambro och har en enkel byggprocess, vilket ökar förtroendet för brolösningen och framförallt för prefabricering inom brobranschen. Trots att brotypen kräver ett större underhåll samt en ökad och mer komplex momentfördelning än hos en plattrambro, kan säkerheten under byggtiden vara en avgörande aspekt vid val av brobyggen i framtiden. / The ZIP-beam bridge is constructed as a beam bridge with inverted T-beams placed with flanges next to each other. The bridge system is originally from Spanbeton in Holland and it is having its premiere on the Swedish market during year 2019 with an ongoing project in Härnösand. The bridge span is 20,55 meters consisted with nine ZIP-beams. The project was finished in august 2019.  The purpose and goal were to examine differences between the ZIP-beam bridge and a traditional slab frame bridge. The aspects to examine was maintence, use of concrete and reinforcement and traffic loads.  The results show that the ZIP-beam bridge requires more maintenance than the slab frame bridge. The ZIP-beam bridge uses 29,38 % less concrete per metre. The use of reinforcement is negligible. The moment force of the horisontal and vertical traffic loads is 44,5 % respective 19,2 % larger at the ZIP-beam bridge. The conclusion of this paper shows that even though the ZIP-beam bridge requires more maintenance and a more complex moment force than a slab frame bridge, the safety during the building time as well as the less amount of concrete used can be a conclusive factor when building bridges in Sweden in the future.

Det här projektet syftade till att studera och införa ett skript för parametriserad modellering av en bro i programmen Rhinoceros och Grasshopper. Skriptet skapades genom visuella programmeringskomponenter och brokonstruktionen som modellerades i detta projekt var en plattrambro. Parametrisk design är ett verktyg som skapar modeller med hjälp av olika förutsättningar kallade parametrar. Dessa parametrar kan ändras direkt i programmen som även ändrar modellen. Detta underlättar redigeringsprocessen av modeller i projekt samt gör det möjligt för flera variationer av samma konstruktionstyp att hanteras i ett och samma skript. I detta projekt användes även Tekla Structures vilket är ett kraftfullt BIM-verktyg som klarar av att modellera och räkna på hus- och anläggningskonstruktioner. Rhinoceros-Grasshopper kopplas till Tekla med programmets eget plug-in, kallad Tekla live-link. Ett flertal intervjuer har genomförts med experter inom området för input om hur programmen används idag, inom de olika byggföretagen, samt hur långt modellering med parametrar har kommit. Resultatet av detta examensarbete visar att parametriserad modellering främst är användbart vid redigeringar av modeller. Den modellerade konstruktionen programmeras på ett sätt där alla dess ingående delar hänger ihop. Då kan redigeringar på specifika delar göras utan att behöva ändra/modellera de resterande delarna på nytt. Detta gör att mindre arbete behöver läggas på redigeringar. Vid projekt med mindre konstruktioner eller enkla geometrier är program som Tekla ett snabbare och smidigare verktyg än Rhinoceros då programmering av skript kan ta mycket tid. Arbetet som har genomförts i detta examensarbete visar dock att det kan vara lämpligt att använda parametriserad modellering vid projekt med större eller mer komplicerade konstruktioner. / The purpose of this thesis was to study and implement a script for a parametric modelling of a bridge in Rhinoceros 3D Grasshopper. The script was done with visualized programming components and the structure was a slab frame bridge. Parametric design is a tool that create models with the use of different prerequisites called parameters. These parameters can be changed directly in the script which in turn changes the model. This makes the editing process of the model easier and allows for greater variations of the same structure to be handled within the same script. In this project, Tekla Structures was used which is a powerful BIM tool that can be used for design and analyses of various structures. Rhinoceros Grasshopper was connected to Tekla Structures with their own plugin, called Tekla live link. Several interviews have been conducted with experts and experienced people in the subject for input on how the programs are used today in the building branch as well as how far parametric design has come. The results of this thesis shows that parametric design is useful mostly when it comes to redactions of an already existing model. The designed structures are programmed in such a way that all their different components are connected. This allows for edits and redactions to be made on one specific component without having to change or redesign the rest. This saves time during the designing part of a project. Although, when it comes to smaller scaled projects or structures with simple geometries,using programs such as Tekla Structures is still faster and easier as opposed to using Rhinoceros Grasshopper. This is because programming and creating a script can take a lot of time and is very complicated at times. However, the result of this thesis shows that it could be wise to use parametric programming when it comes to larger projects and/or more complicated structures.

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D. Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering. Uppbyggandet av 3D- modellen påvisade unika för- och nackdelar i varje steg där också nedlagd arbetstid jämfördes med fallstudieprojektets tidplan. Resultaten visade att stegen modellering och detaljering (armering) uppvisade stora fördelar i relation till tidsåtgång. För steget visualisering, skapandet av 2D-ritningar enligt rapportens nomenklatur, var slutsatsen den omvända. Grontmij Nyanläggning och Bro rekommenderas därför att selektivt integrera Tekla Structures fördelar i sin framtida arbetsprocess samt fortsätta utvärdera programmet inom andra relaterade områden. / This thesis intends to answer whether Tekla Structures can function as a suitable 3D modeling software for the department of Transportation & Mobility within Grontmij Sweden. Given positive experiences from Building Information Modeling, so called BIM, and 3D modeling in other areas of Grontmij there was a desire to optimize the work processes of the department with the latest knowledge in the field. This report focuses on practical modeling of a case study, based on one of Grontmij’s previously conducted construction projects. To ensure a representative case study, a heavily reinforced slab-frame bridge was selected which was considered to have a complex geometry that potentially would be advantageously represented in 3D. The process of creating the 3D model and associated drawings was divided into three stages; modeling, detailing, and visualization. The construction of the 3D model demonstrated unique advantages and disadvantages in each stage where also this thesis’ work plan was compared with the case study’s time plan. The results showed that the steps modeling and detailing (reinforcing) showed benefits in relation to the time spent. For the visualization step, i.e. the creation of 2D drawings according to the terminology of this report, the conclusion was the opposite. Grontmij’s Transportation & Mobility department is therefore recommended to selectively integrate Tekla Structures’ advantages into their future work process and continue to evaluate the program in other related fields.