Podcast är ett format som blivit mer utbredd de senaste åren och har utvecklats till att bli en marknadsföringskanal för företag. En av Sveriges största, Alex & Sigge, förväntades omsätta upp till 15 miljoner kronor år 2016 på reklamintäkter. Varför och hur företag marknadsförs i podcasts är ett begränsat område och studien syftar därför till att bidra med en insikt och förståelse genom att undersöka hur och varför företag utvecklar sin varumärkesidentitet genom en podcast. Studien är av kvalitativ karaktär med personliga intervjuer på fyra företag. Den baseras på Kapferers (2004) identitetsprisma och Blombäck och Ramirez-Pasillas (2012) formationsprocesser. Resultatet visar att företagen främst tagit genomtänkta beslut vid utvecklingen av varumärkesidentiteten med syftet att stärka positionen på marknaden.

School has an important role in contributing to digitalization, where digital tools can increase students' knowledge development. The aim of this study is to study how popular-historical podcasts can be used in history teaching at upper secondary level. Furthermore, the starting point for the study is to investigate how the content of podcasts can promote a historical awareness. The popular-historical podcasts is analyzed with the help of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory and Jürn Rüsen's theory of history awareness. In order to be able to fulfil the analysis and to understand the content, the study takes inspiration from a qualitative discourse analyzis. The results of the study show that the content of the podcasts in various ways promotes Rüsen's historical awareness and can contribute to promoting a historical awareness. They affect content as actors, causal relationships, connections to present and future, and different historical views. The results also show differences in the podcasts discourses where the P3 history is more easily understood and has a clearer story while the history podium's language is more difficult. Consequently, there is a struggle between how different characters can be determined. History awareness is affected in a clearer and broader way in the History podium and can therefore be considered to affect history awareness to a greater extent while P3 history promotes it in a more understandable way. The conclusion is that the podcasts can be used to promote history awareness and be used as digital teaching material.

No description available.

No description available.

Podcasten är i Sverige ett nytt medium. Denna kanal särskiljer sig från andra mer etablerade medier i det avseende att korta relationer vanligtvis uppstår mellan podcasts och sponsorer. Det som är uppseendeväckande med detta är att teorier gällande relationsutbyten förespråkar långsiktiga relationer. Attribut som är av betydelse för relationsutbytets utveckling är: relationens längd, förtroende, ömsesidigt beroende, normer, och anpassning. Intressant blir således att undersöka hur detta kan komma sig. Podcast med en relation till sponsorer har intervjuats, detta för att undersöka den intermistiska relationen och anledningen till samarbetet. Intervjustudien tyder på att relations-attributen är mindre utvecklade, detta beror på att relationernas längd hämmar attributens utveckling. Marknadens stora tillväxt de senaste åren och det faktum att både podcasts och sponsorer ständigt söker nya samarbetspartners har bidragit till att relationerna förblivit interimistiska.

La presente investigación analiza los episodios del famoso podcast Serial de Sarah Koenig para tratar de definir las características del nuevo fenómeno del audio digital. Múltiples autores consideran a Serial un punto de quiebre en la breve historia del podcasting, por su resaltante estilo narrativo y su excelente producción independiente. Es por ello que este podcast funciona como un gran caso de estudio para la popularización del audio digital y la nueva tendencia del audio narrativo en línea. / This investigation analyzes the episodes of the famous podcast Serial by Sarah Koenig to try to define the characteristics of the new phenomenon of digital audio. Multiple authors consider Serial a turning point in the brief history of podcasting, because of its remarkable narrative style and excellent independent production. Thus, this podcast works as a great case study for the popularization of digital audio and the new trend of online narrative audio. / Trabajo de investigación

Este trabajo hace una reflexión acerca del rol de las bibliotecas como centro de acceso a la literatura y a la cultura para la infancia y la juventud durante la pandemia de la COVID-19. Empieza con una cartografía de las iniciativas dirigidas a este público promovidas por las bibliotecas públicas de la ciudad de São Paulo, Brasil, entre marzo y mayo de 2020. Este análisis revela que las acciones digitales de las bibliotecas se concentraron en difusiones audiovisuales de mediación de lectura y de cuentacuentos, accesibles desde las redes sociales. Entretanto, las bibliotecas no han ejercitado con la misma fuerza su papel de curadoras de contenidos digitales, en un tiempo en que estos pasaron a ser la única opción para muchas familias. Proponemos que las bibliotecas subrayen su papel de curaduría y sugerimos el formato podcast como posibilidad de acción colaborativa de calidad estética y cultural entre bibliotecas y sus comunidades.

In American society, it is assumed that a person who identifies as nonreligious does not participate in activities often associated with religion. In my thesis I will argue that this assumption is false. Over the last 30 years the number of Americans who identify as nonreligious has increased by 200 percent. Yet at the same time, there have appeared numerous new “spiritual technologies” that nonreligious people can participate in, without having to engage in an established religious tradition. The podcast Harry Potter and the Sacred Text exemplifies this phenomenon by asking, “what if we read the books we love as if they were sacred texts?” I will argue that the podcast treats the Harry Potter series as a sacred text primarily by appropriating religious practices from Christianity and Judaism into “spiritual technologies.” An exploration of American Protestantism’s influence on American culture will situation the podcast within its general cultural context. Using comparative analysis, this thesis will explore how the podcast turns traditional religious practices into nonreligious spiritual technologies.

Skönhetsingrepp har blivit allt vanligare i det moderna samhället, vilket har genererat fler diskussioner och åsikter kring fenomenet. En plattform där diskussionen har fått uppsving är på det digitala radioforumet podcast. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns könsskillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig verbalt och känslomässigt när de talar om skönhetsingrepp i svenska podcasts. I syftet ingick även att ta reda på vad som kan ligga till grund för dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats på 20 podcastavsnitt publicerade på plattformen Podcaster som behandlade ämnet skönhetsingrepp. Det insamlade materialet analyserades sedan i enlighet med tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Diskussionen byggde på Giddens teori om moderniteten och kroppen som ett reflexivt projekt, West & Zimmermans teori om “doing gender’’ samt Ahmeds teori om känslor. Resultatet visade både likheter och skillnader i hur män och kvinnor talade om skönhetsingrepp i svenska podcasts. Majoriteten av männen och kvinnorna i materialet var ambivalenta i sin attityd till skönhetsingrepp, då de genomgående övervägde för- och nackdelar med fenomenet. Utöver det återfanns även positiva attityder till skönhetsingrepp, samt några som hade en mer negativ attityd. Dessutom var den gemensamma uppfattningen att skönhet betraktades som kvinnligt samt att samhällets skönhetsideal har betydelse för varför individer vill göra utseendeförändringar. Den mest iögonfallande skillnaden var vilka känslor som individerna uppvisade i samband med samtalet. Männen uppvisade i högre grad en ironisk och lättsam jargong medan kvinnornas samtal snarare genomsyrades av allvarsamhet, upprördhet och empati.

Background: Pharmacy-specific podcasts are widely available and appear to be widely consumed. However, little is known about consumption of such podcasts. Objective: To describe the scope of listenership to OncoPharm, an oncology pharmacy podcast, and determine if any episode category is more popular than another. Methods: OncoPharm episodes released from Jan. 1, 2018 to May 10, 2019 were analyzed. The number of downloads or listens (DLs) was extracted from the podcast's hosting platform for evaluation. The number of DLs were tabulated from episode release date through May 31, 2019. The nation of DL was also extracted. Descriptive statistics were used to analyze DL numbers. One-way ANOVA was used to determine if any episode category (Foundational Topic, New Approval, Updates, Landmark Study, or Other) was more popular than another. Student's t-test was used to compare the mean DLs for the first 20 OncoPharm episodes to the last 20 episodes of the evaluation period. Results: Seventy-one podcast episodes were included in the evaluation period. These episodes were downloaded or listened to 17,816 times in 71 nations and territories. The average DLs per episode were 250.9 (SD 87.7). There was no difference in mean DLs by podcast episode category (p = 0.078). The last 20 episodes had more average DLs than the first 20 episodes (p = 0.04). Conclusion: OncoPharm has found a broad and growing audience interested in a variety of oncology pharmacy topics. This expanding and international audience suggests OncoPharm is filling an unmet educational need.