I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.

Digitala verktyg är vanligt att använda i klassrummet vid undervisningstillfällen inom ämnet svenska. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse arbetar lärare med litteratur både digitalt och i tryckta böcker. Studiens syfte är att redogöra för hur några lärare i årskurserna 1–3 dels beskriver elevernas läsmotivation, dels hur de beskriver att de arbetar med skönlitteratur genom digitala verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska. Som grund till att försöka uppnå syftet finns det två frågeställningar; hur lärarna beskriver elevernas läsmotivation av skönlitteratur i svenskämnet och hur lärarna beskriver att elevernas läsförståelse påverkas av digitala respektive tryckta texter. För att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i socialkonstruktivismen. Resultatet visar på att rätt bok eller bokens genre har en påverkan på elevernas motivation till läsning. Intresse och kunskap inom läsning har en betydelse för elevernas läsförståelse. Resultatet visar däremot att om läsningen sker digitalt eller analogt inte har en större betydelse på hur lärarna uppfattar elevernas läsförståelse eller elevernas motivation till att läsa. Efter resultatet presenteras diskussionsavsnittet, där redogörs diskussioner om metod och resultat samt tankar kring fortsatt forskning.