Thèse d'exercice : Médecine. Médecine générale : Université de Nantes : 2005. / Bibliogr. f. 74-77 [60 réf.].

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2008. / Bibliogr.: f. 208-221. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Bakgrund: Förlossningsdepression (Post partum depression) är vanligt förekommande, cirka 13 procent av nyblivna mammor drabbas. Faktorer som påverkar uppkomsten är bland annat tidigare missfall, hormonella rubbningar, depression tidigare i livet eller att förlossningen varit komplicerad. Första symtomet som uppträder är ofta sömnstörningar och sedan följer oro, osäkerhet, hopplöshet, skam och gråt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser att drabbas av post partum depression. Metod: Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO (CINAHL och Academic search elite), PubMed och SveMed+. För analys av artiklar användes metasyntes och utifrån materialet skapades fem huvudkategorier och elva underkategorier. Resultat: Huvudkategorierna belyste kvinnors upplevelser av PPD, Behov av stöd från omgivning och anhörig, Personligt förhållningssätt, Känslomässiga reaktioner i samband med PPD, Krav från omgivning och Känsla av maktlöshet. Slutsats: Kvinnor som led av PPD upplevde rollen som mamma mycket påfrestande. De beskrev brist på stöd från omgivning och sjukvårdspersonal, samt att de inte blev tagna på allvar när hjälp söktes. Dålig information och kunskap om PPD bidrog till känsla av misslyckande och därför valde en del kvinnor att isolera sig.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Psychologie : Lyon 2 : 2002. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Many women with pelvic floor disorders (PFDs) suffer in silence; unaware there is a medical explanation for their symptoms. Limited research on their perspectives living with these conditions was the underlying reason for this phenomenological study. Semi-structured, in-depth interviews were conducted with at least one vaginal delivery and a PFD diagnosis by a medical professional required for all participants. Subjects' ages ranged from 29 to 57, with the mean age of 41.3 years. The four major themes that emerged were (a) pregnancy-related issues, (b) interaction with family and friends, (c) relationships with significant others, and (d) interactions with healthcare professionals. All of the women visited multiple health care specialists, with the average period being 12 years from their first symptoms to diagnosis. Participants shared they did not discuss their symptoms with friends and/or partners hoping the problems would resolve on their own. Further studies on the personal experiences of women living with PFD are essential not only for the quality of prenatal care, but to encourage more women to seek help and improve their overall quality of life.

La période du post-partum constitue un moment de changements majeurs influençant la vie sexuelle et relationnelle des parents. Face à ces préoccupations, peu discutées dans l'espace public et par les intervenants en santé à cause des tabous entourant cette phase, les nouveaux parents se tournent vers de nouvelles sources de référence parmi lesquelles Internet prend une place importante. En quête d'informations et de soutien auprès d'un groupe de pairs avec qui partager leurs préoccupations, les nouveaux parents peuvent se tourner vers les fora de discussion virtuels. Afin de mieux saisir les enjeux de cette thématique et la dynamique des échanges sur le sujet, ainsi que d'illustrer le processus de constitution de communautés virtuelles post-natale, une analyse des communications menées sur les fora abordant la sexualité post-partum de « Doctissimo.fr »a été effectuée. Un logiciel d'assistance sémantique à la catégorisation et à l'exploration des données textuelles, Sémato, a été utilisé pour dégager les problématiques principales qui ont ensuite codifiées plus précisément pour mettre en relief les modalités des échanges, leur contenu (type de savoirs et de savoir-faire transmis), leurs objectifs (informations, témoignages, conseils, support, etc.) et les stratégies de constitution d'une communauté virtuelle. Composée de deux articles principaux, cette recherche permet de mieux comprendre et de documenter à la fois les enjeux sexuels et les nouveaux modes de socialisation sexuelle des nouveaux parents consultant les fora de Doctissimo sur la sexualité post-partum. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Internet, Forum de discussion, Sexualité, Post-partum, Socialisation, Communauté virtuelle.

Background: Pertussis, also known as whooping cough, is an infectious disease of the respiratory tract caused by the bacterium bordatella pertussis. In 2008, the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) recommended that all post-partum women not previously vaccinated receive the Tdap (tetanus, diphtheria and acellular pertussis) vaccine in the immediate post-partum period in an effort to protect their newborns from this serious infection. In response, some birthing units in the state of Georgia have introduced programs to administer the Tdap vaccination to their post-partum patients. The purpose of this study is to examine the availability, design and effectiveness of these programs. Methodology: Surveys were sent to 72 birthing units in the state of Georgia. The survey was designed to illicit insight into each birthing unit’s policies and procedures regarding the administration and dissemination of the vaccine to post-partum women. In addition, the data collection instrument provided information on which centers offer the vaccination to their post-partum patients, how successful their program has been in reaching the target population and what barriers may need to be addressed to increase vaccination compliance to this particular population. Results: The results of this study suggest that Tdap programs in Georgia birthing centers can be successful in reaching the intended population and educating patients and hospital staff members on the importance of this vaccination. The majority of birthing centers in middle and southern Georgia do not have Tdap programs. In addition, barriers to Tdap vaccination programs have been identified such as lack of funding, lack of available education resources for both patient and hospital staff and absence of available staff members to administer vaccination. Conclusion: The examination of Tdap vaccination programs in Georgia birthing units can assist policy makers and public health agencies understand how to best allocate resources in an effort to increase vaccination compliance. Further research needs to be conducted to better understand how to improve program quality and availability state-wide and to correlate birthing center Tdap programs with increased vaccination compliance in postpartum women.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång. Svar erhölls från 77 mammor (77 %). Resultatet visade att partnerns delaktighet var mycket viktig för mammorna. Vidare att amningsstödet borde ha varit bättre och att en del mammor upplevde att amningen inte fungerade så bra. Det framkom också att mamman upplevde att barnmorskorna/personalen var mindre uppmärksam på henne som individ. / The period of in-hospital post-natal care has decreased significantly during the last few decades. It is therefore important to investigate mothers’ experiences of the first weeks post partum. Aim: to investigate the sense of security felt by mothers that had chosen early discharge, during the first weeks after delivery. Method: the questionnaire Parents Postnatal Sense of Security 8PPSS) with 18 standard questions and three additional ones was used. The questionnaire was sent to 100 mothers who had recently had a normal birth and early discharge, that could speak Swedish. Replies were received from 77 women. The results showed that the partners participation was very important for the mothers. Moreover that breastfeeding support should have been better and a number of the women experienced difficulty in this area. The mothers also felt that the midwives/staff were less observant of her as an individual.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.