<p>Den här uppsatsen är en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske ärkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser på Kristi närvaro i nattvarden och vilken roll som prästen har vid nattvardsfirandet. Utgångspunkten är Laurentius Petris syn på det allmänna prästerskapet. Genom det allmänna prästerskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjänst i församlingen. För Kristi närvaro i nattvarden krävs bröd, vin och instiftelseorden. Det är vid instiftelseordens detta är min kropp och detta är mitt blod som Kristi närvaro inträder. Kristi närvaro är, enligt Laurentius Petri, bestående fram till dess att alla kommunikanter har tagit emot sakramentet. Kristi närvaro betecknar Laurentius Petri som verklig men obeskrivlig. Han ser nattvarden som ett heligt gästabud, där prästen tjänar gästerna, vilka är kommunikanterna och kommunikanternas uppgift blir att som gäster ta emot måltiden, Kristi kropp och blod samt att tacka värden som är Kristus själv.</p>

Den här uppsatsen är en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske ärkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser på Kristi närvaro i nattvarden och vilken roll som prästen har vid nattvardsfirandet. Utgångspunkten är Laurentius Petris syn på det allmänna prästerskapet. Genom det allmänna prästerskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjänst i församlingen. För Kristi närvaro i nattvarden krävs bröd, vin och instiftelseorden. Det är vid instiftelseordens detta är min kropp och detta är mitt blod som Kristi närvaro inträder. Kristi närvaro är, enligt Laurentius Petri, bestående fram till dess att alla kommunikanter har tagit emot sakramentet. Kristi närvaro betecknar Laurentius Petri som verklig men obeskrivlig. Han ser nattvarden som ett heligt gästabud, där prästen tjänar gästerna, vilka är kommunikanterna och kommunikanternas uppgift blir att som gäster ta emot måltiden, Kristi kropp och blod samt att tacka värden som är Kristus själv.

This paper analyzes the concept of immortality as expressed in Stephenie Meyer’s vampire romance novel Midnight Sun (2021). By way of a comparison with the authors Mormon faith, I intend to highlight how the main characters portray key parts of LDS soteriology. Using Synne Myreböe’s notion of actualization (aktualisering) the paper considers Mormonism as a lens rather than as an institutionalized religion.  Although Midnight Sun makes use of numerous religious themes, it is in my opinion not to be regarded as a theological text. After all, Meyer is a novelist. Her religiosity motivates the questions posed by the study, but the connection between her writing and explicit Mormon theology is established by me. By making the Mormon concept of immortality a lens through which I view the material, I intend to highlight aspects of the narrative which otherwise would be less apparent.  Midnight Sun is a paraphrase of Meyer’s earlier work Twilight (2006). The latter tells the story of Bella, a student who falls in love with an ancient vampire called Edward. In Midnight Sun the story is inverted, making Edward the main narrator. Due to Midnight Sun’s disposition, my work relies on a resource not available to prior studies on Twilight, namely Edward’s voice. In this paper, I examine how the character relates to his father figure, thus paraphrasing the Mormon concept of priesthood.