The aim of thie literature review was to study the advantages and disadventages of the intranasal medication, treating children with acute pain in  prehsopital settings and in emergency care. Searches were performed in databases PubMed and Cinahl. The intranasal method of administrating drugs could be a acceptable compliment to todays's traditional metods. Unnecessary pain is avoided as there is no need for skin penetration. Further studies are necessary in order to integrate this metod both in prehospital settings and in emeregncy care.

Hot och våld förekommer inom ambulanssjukvården. Ambulanspersonalen befinner sig ofta först på plats vid olyckor eller brottsplatser för att ta hand om sjuka och skadade människor. Vanligtvis är ambulanspersonalen ensamma och vid en del situationer förekommer missbruk eller andra sjukdomstillstånd, vilket kan göra patienterna aggressiva. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal i Sverige och hur samspelet mellan vårdare och patient påverkas, samt hur ambulanspersonalen påverkas av hot och våld på sikt. Med hjälp av enkäter samlades data in. Enkäterna analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och Microsoft Excel. Resultatet visade att både verbalt hot och fysiskt våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. I majoriteten av fallen har alkohol, droger, demenssjukdom eller psykiatriska besvär varit bakomliggande orsaker. Flertalet av de utsatta för hot eller våld har inte fått några besvär och ungefär en femtedel har drabbats av sömnbesvär. Samspelet mellan vårdare och patient påverkas med sämre kontroll av vitalparametrar och medicinsk behandling vid hotfulla och våldsamma situationer. Mer forskning inom ämnet behövs för att problemet med hot och våld inom ambulanssjukvården ska uppmärksammas och minskas. Vidare forskning kan fokusera på hur samspelet mellan vårdare och patient påverkas vid hot och våld. / Ambulance personnel often arrives first to accidents and therefore is exposed to violence and threaths. The ambulance personnel find themself in situations where drugs or mental illness can cause the patient to use violence. The purpose of this study is to investigate in what extent Swedish ambulance personnel is exposed to violence and threats and how the interaction between nursing staff and the patient is affected. Moreover we are going to scrutunize how threats and violence influences ambulance personell over a longer amount of time. We collected data by handing out questionnaires to four different ambulance stations in Svealand, Sweden. The questionnaires were analysed with the help of two statistical programs, Microsoft Excel and SPSS. The result stated that threats made verbally and actual violence against ambulance personnel occurs on a daily basis. The majority of cases we studied showed influences of alcohol, drugs, dementia or other psychological disorders. 1/5 of the respondents is suffering from sleeping problems. Another consequence is the fact that the patient receives impoverished care in shapes of less control of vital parameters and medical treatment. To reduce violence and threats against ambulance personnel more research within this subject is necessary. We believe that this research should put emphasis on how the interaction between ambulance personnel and patient is affected by threats and violence.

Sammanfattning Bakgrund: Återkoppling är ett eftersatt område inom ambulanssjukvården. Utan återkoppling på avslutat patientfall får inte sjuksköterskan veta om den agerat samt tänkt  rätt. Detta skulle kunna hämma sjuksköterskans utveckling och leda till att eventuella begångna misstag drabbar även nästkommande patient. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återkoppling hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. 12 intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården genomfördes inom två ambulansområden inom en region i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017). Resultat: Intervjuernas data resulterade i två olika kategorier med sex tillhörande underkategorier om upplevelsen av återkoppling bland sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Kategorierna var Professionell utveckling och  Psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: Återkoppling genererade upplevelser associerade med lärande samt utveckling på individ- och verksamhetsnivå. Det beskrevs att upplevelser relaterade till psykosociala aspekter kunde vara av både positiv och negativ karaktär, vilket går i linje med tidigare forskning. Återkoppling upplevdes sammansvetsande för arbetsgruppen samt främjade samverkan interprofessionellt. Återkopplingens sammansvetsande egenskaper verkar vara ett relativt outforskat område i tidigare forskning. En arbetsmiljö som främjar återkoppling har potential att stärka kompetensen i arbetsgruppen, vilket gynnar patientsäkerheten. Ytterligare forskning behövs som undersöker debriefingens följder djupare, återkopplingens sammansvetsande egenskaper samt dess inverkan på patientsäkerheten. / Abstract Background: Feedback is a neglected area in ambulance care. Without feedback on the previous patient, the nurse may not know if it acted and thought correctly. This could hamper the nurse's development and lead to any mistakes made also affecting the next patient. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experience of feedback among nurses in the ambulance service. Method: A qualitative interview study with inductive approach. 12 interviews with nurses in the ambulance care were conducted in two different ambulance areas in a southern Swedish region. The interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Erlingsson and Brysiewicz (2017). Result: The interview data resulted in two categories with six subcategories about the experience of feedback among nurses in the ambulance service. The categories were Professional development and  Psychosocial work environment. Conclusion: Feedback generated experiences associated with learning and development at the individual and organisational level. It was described that experiences related to psychosocial aspects could be both positive and negative, which is confirmed in previous research. Feedback was described to have a welding effect on the team and promote interprofessional collaboration. The welding effect seems to be a relatively unexplored area in previous research. A work environment that promotes feedback has potential to strengthen competence in the team, which promotes patient safety. Further research examining the consequences of debriefing, the welding effect of feedback and its impact on patient safety is needed.

Syfte: var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av att hantera situationer där de misstänker att barn har blivit utsatta för misshandel i hemmet. Metod: integrativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar tre teman; identifiera barnmisshandel, förutsättningar hos ambulanspersonal samt oro och rädsla. Slutsats: Svårigheter att identifiera olika typer av barnmisshandel samt brist på utbildning och erfarenhet är ett stort problem. Likaså oron över att vårda barn på grund av kommunikationssvårigheter och de anatomiska skillnaderna av barn och vuxna. Brist på utbildning och erfarenhet är viktig att belysa för framtiden så att ambulanspersonal får möjligheten till att hantera dessa kommande situationer med god kunskap och erfarenhet / Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of the paramedics in dealing with situations where they suspect that children have been subjected to abuse in the home. Method:integrative literature study. Results: The results show three themes; identify child abuse, conditions of paramedics and as anxiety and fear. Conclusion: Difficulties in identifying different types of child abuse as well as lack of education and experience are a major problem. Likewise, concerns about caring for children due to communication difficulties and the anatomical differences between children and adults. Lack of training and experience is important to highlight for the future so that paramedics have the opportunity to handle these upcoming situations with good knowledge and experience.

Det är idag ovanligt att anestesisjuksköterskor larmas ut på prehospitala larm. Det kan tänkas vara en stor utmaning eftersom det innebär arbete i främmande miljöer och med nya kollegor. Tidigare forskning inom området är knapphändig. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av att åka på larm prehospitalt. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer  användes för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor från två medelstora sjukhus i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på tre övergripande kategorier: Press, Otrygghet och Kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det fanns en press på dem att ta rollen som luftvägsexpert men även att lösa andra problem uppstod i det prehospitala omhändertagandet av patienten. Dessa förväntningar motsvarade inte alltid anestesisjuksköterskornas syn på den egna kompetensen. För att möta dessa förväntningar använde sig anestesisjuksköterskorna av olika metoder. Det kunde innebära att kontrollera medhavd utrustning eller att förbereda sig mentalt. Anestesisjuksköterskorna upplevde att den viktigaste aspekten i det prehospitala arbetet var ett väl fungerande samarbete, innehållande respekt och ödmjukhet inför varandras kunskaper. Handledning samt interprofessionellt kunskapsutbyte mellan professionerna var aspekter som förslagsvis kan stärka och förbättra samarbetet ytterligare.

Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet. Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska. Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

Inledning: Omvårdnad i en prehospital vårdmiljö är utmanande då ingen situation är den andra lik och ambulanssjuksköterskan är utlämnad till situationens omständigheter när denne ska utföra omvårdnadsåtgärder, vilket ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att anpassa omvårdnaden till rådande förhållanden för att säkerställa god vård.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av prehospital vårdmiljö samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden och patientsäkerhet på skadeplats. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Efter analysen kunde resultatet delas in i tre teman: upplevelse av vårdmiljö, faktorer som påverkar omvårdnad och patientsäkerhet och skapa bättre vårdmiljö. Under intervjuerna med ambulanssjuksköterskorna framkom att många faktorer kunde påverka omvårdnaden och patientsäkerheten på skadeplats. Faktorer som togs upp var väderförhållanden, miljön runt patienten, om patienten befann sig på ett svårtillgängligt ställe, stökiga miljöer, hot mot både patient och ambulanssjuksköterskorna i form av trafik och andra människor på platsen, anhöriga som lade sig i omvårdnaden och ambulanssjuksköterskans möjligheter att förbättra vårdmiljön med de verktyg de har tillgång till.  Slutsats: Denna studie har visat att det finns ett flertal faktorer som påverkar omvårdnaden och patientsäkerheten på skadeplats. Mer forskning inom området behövs för att belysa problemet ytterligare samt att undersöka om strategier kan utvecklas för att förbättra omhändertagandet och patientsäkerheten på skadeplats i utmanande väderförhållanden.

No description available.

No description available.