De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. Som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att LUCAS föbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. LUCAS utför kontinuerliga, effektiva hjärtkompressioner med bibehållen hög kvalitet och ökar ambulansteamets möjligheter att behandla patienten med andra åtgärder såsom ventilering, admnistrering av läkemedel och defibrillering. Patientens chans till överlevnad ökar och ambulansteamet kan utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, bland annat genom att använda säkerhetsbälte i ambulansen och ändå ge optimal vård. Eftersom LUCAS ger mer effektiva hjärtkompressioner leder det till att fler patienter kan räddas, de överlevande patienterna slipper ytterligare lidande om skador som kan förlänga sjukhusvistelsen och rehabiliteringen i efterförloppet kan undvikas. För att förbättra LUCAS och dess funktion bör fortsatt forskning göras för att undersöka vilka skador som den kan orsaka och hur dessa kan undvikas.

No description available.

No description available.

Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärtlungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök. Syftet med studien var att bland ambulanspersonal i Sverige kartlägga uppfattningar i frågor som rör beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Den empiriska studien byggde på en enkätundersökning med tvärsnittsdesign. Resultatet visade att ambulanspersonalen som helhet anser att vissa faktorer, vilka är förknippade med låg överlevnadschans, ska ha betydelse vid beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Skillnader förelåg dock beroende på yrkeskategori (ambulanssjukvårdare/sjuksköterska) eller antal år inom yrket. Hur personalen faktisk agerade har inte kartlagts. I diskussionen konstaterades en tydlig variation i ambulanspersonalens uppfattningar. Om denna variation speglade det faktiska agerandet vid omhändertagande av patienter med hjärtstopp innebar detta ett betydande godtycke.

No description available.

Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård bedrivs utanför sjukhus och innebär omedelbara medicinska åtgärder vilka vidtas av vårdaren. Patienterna kan av den prehospitala akutsjukvården uppleva att de blir utelämnade och känner sig hjälplösa. Tidigare forskning visar dock att patienten ansåg det som betydelsefullt att vårdaren tog hens livsvärld och fysiska, psykiska samt existentiella behov i beaktning.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av prehospital akutsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna Bemötandets betydelse för patienten, Patienten som individ påverkas, Vikten av god kommunikation samt Att bli delaktig eller exkluderad som patient vilka sammanfattades under det övergripande temat Vård ur ett helhetsperspektiv. Många patienter påverkades negativt av brister i bemötandet och resultatet åskådliggjorde bemötandets betydelse för en god prehospital upplevelse. Patienter påverkades som individer när deras behov inte togs i beaktning och känslor av att inte bli sedd eller bekräftad samt att bli objektifierad uppstod.Slutsats: Det är många faktorer som påverkar om patienten upplever mötet med prehospital akutsjukvård som något positivt eller inte. Det som gynnade en bra patientupplevelse var då vårdaren hade en helhetssyn. Lidande kunde dock uppstå under mötet som en konsekvens av ett icke vårdande möte då patienten inte blev sedd som person.

Ambulanssjukvården i Sverige tar hand om cirka 1 miljon uppdrag. Tidigt var ambulanssjukvården förknippad som transportorganisation men utvecklades under 1980-talet med utrustning som hjärtstartare och läkemedel. Sedan 2005 är varje ambulans bemannad meden sjuksköterska med eller utan specialistutbildning. Den akuta hälso- och sjukvården är oftast ny för patienten, då patienten har ingen eller begränsad erfarenhet av den. Studiens syfte var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver upplevelsen av vårdandet i samband med ambulanssjukvård. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Tre kategorier sammanställdes från inkluderad litteratur; en önskan om att bli sedd, en önska natt känna delaktighet och en önskan om lindring i lidandet. I önskan om att bli sedd såg patienten det positivt att ambulanspersonalen hade förmågan att möta dem individuellt och bekräfta dem genom att lyssna. Kommunikation och information framkom som viktigt för patienten i önskan om delaktighet i vården och beslut som involverade patienten. En litteraturöversikt ansågs lämplig till denna studie men artiklarna var få. Urvalet begränsades till Europa, vilket kan anses likt den vård som ges i Sverige.

Ambulanssjukvården styrs idag självständigt inom varje region. Nationell insyn och uppföljning saknas, vilket lagt grunden till kvalitetsregistret, AmbuReg. Kvalitetsregistrets syfte är att identifiera förbättringsområden samt följa upp och utvärdera algoritmer, olika processer och åtgärder som används inom ambulanssjukvård. Syftet med examensarbetet är att beskriva kvalitetsregistret AmbuRegs funktion och nationellt beskriva kvalitetsindikatorer för ambulanssjukvård i landets olika regioner. Metoden är en kvantitativ och retrospektiv registerstudie med jämförande och beskrivande design av Sveriges 21 ambulansorganisationer. Studien inkluderade samtliga primäruppdrag för patienter över 18 år under 2018 i Sverige och presenterar sammanställd data gällande 15 kvalitetsindikatorer som beskriver vårdinsatser utförda av ambulanssjukvården. Resultatet visar på 877 561 primära ambulansuppdrag. Stora variationer förekom bland de olika regionerna. Bland vitalparametrarna påvisades högst följsamhet vid blodtrycksmätning och lägst vid mätning av kroppstemperatur. Störst variation uppmättes gällande syrgasbehandling vid en syremättnad under 90% då en region behandlade 100% mot en annan region behandlade enbart 1,3%. Registrering av elektrokardiogram vid bröstsmärta varierade mellan 17,6–95,4%. De patienter med bröstsmärta och röd prioritet som fick läkemedel varierade mellan 8,6–66,7%.Diskussionen visar att vitalparametrar utgör grunden för ambulanssjuksköterskans bedömning och bör därför vara komplett. Bristen på följsamhet vid registrerat EKG kan bero på olika faktorer men visade sig brista vid buksmärta och andnöd. Information från vissa regioner saknas gällande olika kvalitetsindikatorer, vilket belyser vikten av att sträva mot ett kompatibelt journalsystem. AmbuReg kan lyfta förbättringsområden såväl regionalt som nationellt. Ambulanssjuksköterskan förväntas utföra mer avancerad vård och kommande behandlingsriktlinjer bör tas fram i samarbete med kliniskt aktiv prehospital personal för att öka såväl följsamhet som applicerbarhet.

The aim of the thesis was to develop and evaluate a Computerised Decision Support System (CDSS) for use in pre-hospital care.The thesis was guided by a theoretical framework for developing and evaluating a complex intervention. The four studies used different designs and methods. The first study was a systematic review of randomised controlled trials. The second and the last studies had experimental and quasi-experimental designs, where the CDSS was evaluated in a simulation setting and in a clinical setting. The third study included in the thesis had a qualitative case study design.The main findings from the studies in the thesis were that there is a weak evidence base for the use of CDSS in pre-hospital care. No studies have previously evaluated the effect of CDSS in pre-hospital care. Due to the context, pre-hospital care is dependent on protocol-based care to be able to deliver safe, high-quality care. The physical format of the current paper based guidelines and protocols are the main obstacle to their use. There is a request for guidelines and protocols in an electronic format among both clinicians and leaders of the ambulance organisations. The use of CDSS in the pre-hospital setting has a positive effect on compliance with pre-hospital guidelines. The largest effect is in the primary survey and in the anamnesis of the patient. The CDSS also increases the amount of information collected in the basic pre-hospital assessment process. The evaluated CDSS had a limited effect on on-the-scene time.The developed and evaluated CDSS has the ability to increase pre-hospital patient safety by reducing the risks of cognitive bias. Standardising the assessment process, enabling explicit decision support in the form of checklists, assessment rules, differential diagnosis lists and rule out worst-case scenario strategies, reduces the risk of premature closure in the assessment of the pre-hospital patient. / För avläggande av doktorsexamen i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd som med tillstånd av Nämnden för utbildning och forskarutbildning vid Högskolan i Jönköping framläggs till offentlig granskning torsdagen den 5 juni 2014 kl.13.00 i sal M 204, Högskolan i Borås.