Introduktion: Kvinnorelaterade sjukdomar är underrepresenterade inom forskning, Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är två av de. Premenstruella besvär orsakar konsekvenser för drabbade individer samt samhället i stort och är ett dolt folkhälsoproblem. Idag lider 75 procent av alla dessa kvinnor i fertilålder av någon grad av PMS och PMDS drabbar 3-5 procent av den kvinnliga befolkningen, vilket påverkar dessa individer psykiskt, fysiskt samt emotionellt. Mörkertalet är stort inom båda tillstånden då många kvinnor väljer att inte söka vård, till stor del på grund av rädslan för att inte bli tagen på allvar vilket resulterar i många odiagnostiserade individer. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att belysa den problematik kvinnor som lider av PMS eller PMDS ställs inför och hur det påverkar deras livskvalité. Metod: Metoden var att sammanställa tio stycken vetenskapliga artiklar till en litteraturstudie. Resultat: Resultatet belyser de symtom samt problematik som kvinnor upplever under PMS och PMDS. Upplevelsen är även att samhället samt sjukvården inte tar PMS och PMDS på allvar. Erfarenheter som framkommer är att de inte får det stöd som de önskas samt bristen på kunskap i samhället samt hos partnern. Slutsats: Kvinnor saknar förståelse samt hjälp för sin problematik från både samhället, sjukvården och partner. Den faktor som påverkar mest negativt är stress. Samhället har förutfattade meningar om PMS och PMDS som inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskap samt forskning är nödvändigt för att kunna ge dessa kvinnor rätt resurser till en god livskvalitet. / Introduction: Women-related diseases are underrepresented in research. Premenstrual Syndrome (PMS) and Premenstrual Dysphoric Syndrome (PMDS) are two of them. Premenstrual disorders cause consequences for affected individuals and society at large and are a hidden public health problem. In 2021, 75 percent of all women of childbearing age suffer from some degree of PMS and PMDS affects 3-5 percent. Manifestations of PMS and PMDS are mental, physical and emotional. There are a large percentage of unreported cases who experience PMS and PMDS, however, these women may choose not to seek care, due to the fear of not being taken seriously. Thus, many womenare undiagnosedand experience many difficulties, which affects theirachieving a good quality of life. Method: The method was to compile ten scientific articles for a literature study. Results: The results shed light on the symptoms and problems that women experience during PMS and PMDS. The results also show that society and healthcare professionals do not take PMS and PMDS seriously. Other aspects that emerge are that women do not receive the support they want due to lack of knowledge in society. Conclusion: Women lack understanding and help for reproductive problems from both society, healthcare professionals and partners. One factor that affects most negatively is stress. Society has preconceived notions about PMS and PMDS that do not correspond to reality. More knowledge and research are necessary to be able to give these women the right resources for a good quality of life.

Bakgrund: Kvinnor i fertil ålder drabbas i olika omfattning av premenstruella besvär i form av fysiska och psykiska symtom under perioden mellan ägglossning och mens. Forskning visar att menstruationsrelaterade frågor är underrepresenterade och det förekommer negativa uppfattningar om den menstruerande och premenstruerande kvinnan som svag och sjuk. ​​Sjuksköterskan har ett ansvar att bedriva en vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Ökad kunskap och förståelse för erfarenheter av att leva med premenstruella besvär kan bidra till att sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd för dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär​.   Metod: En allmän litteraturöversikt har gjorts med tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa och en artikel var mixad metod.  Resultat: ​I resultatet identifierades tre huvudteman: Påverkan på kvinnors vardag och arbetsliv till följd av premenstruella besvär, Hur kvinnor hanterar premenstruella besvär, Kvinnors erfarenheter av bemötande och attityder kring premenstruella besvär varav sista temat har två subteman: Bemötande från vården och Mäns och samhällets attityd.​  Slutsats: Kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär påverkade dem såväl fysiskt som psykiskt och hade en inverkan på både vardag- och arbetsliv. Kvinnor upplevde att samhällets syn och mäns attityd kring premenstruella besvär var negativ och att det saknades kunskap och förståelse inom vården. Det framkom olika sätt att hantera sina besvär på och många sökte stöd och förståelse hos andra kvinnor. Erfarenheterna som beskrevs av kvinnorna kan ge sjuksköterskan kunskap och vara en bra grund för hur hon ska ge stöd och bemöta kvinnor med premenstruella besvär. / Background: ​Women in fertile age describe varying degrees of premenstrual discomfort in the form of physical and psychological symptoms during the period between ovulation and menstruation. Research shows that menstruation-related issues are underrepresented in general and there are negative perceptions of the menstruating and premenstruating woman as being weak and sick. The nurse has a responsibility to provide care that promotes health and alleviates suffering. Increased knowledge and understanding the experience of living with premenstrual discomfort can contribute to the nurse being better able to support these women.​  Aim: The aim was to describe women´s experiences of premenstrual discomfort​.  Method: A general literature review has been made with ten scientific articles taken from the databases CINAHL and PubMed. Nine articles were qualitative and one article was mixed method.​  Results: In the result three main themes were identified: Impact on women's private and professional lives as a result of premenstrual discomfort, How women deal with premenstrual discomfort, Women's experiences of treatment and attitudes around premenstrual discomfort, the last theme of which has two subthemes: Treatment from health care and Men's and society's attitude.  Conclusion: Women's experiences of premenstrual discomfort affected them both physically and psychologically and had an impact on both their private and professional lives. Women felt that society's view and men's attitude towards premenstrual discomfort were negative and that there was a lack of knowledge and understanding in healthcare. Different ways of dealing with their premenstrual discomfort emerged and many sought support and understanding from other women. The experiences described by the women can give the nurse knowledge and be a good basis for how the nurse should provide support and respond to women with premenstrual discomfort.

Bakgrund: Premenstruell dysforisk störning (PMDS) är en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS) som drabbar 3–8% av kvinnor i reproduktiv ålder. Emotionell dysreglering är kardinalsymptom för PMDS. Orsaken är ännu ej är helt klarlagd, men troligen råder hormonell överkänslighet i centrala nervsystemet. Identifikation, bemötande och omvårdnad från hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för bibehållen livskvalitet. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av premenstruell dysforisk störning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Tolv artiklar från år 2006–2022 inkluderades i resultatet. Fribergs dataanalysmodell användes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Begränsningar till följd av PMDS samt försök att hantera PMDS, vilka underbyggdes av sex subteman. Slutsats: Till följd av PMDS upplevdes sociala, känslomässiga, utbildnings- och yrkesmässiga begränsningar. Kvinnor försökte hantera livet med PMDS på olika sätt. Vikten av att såväl kvinnor själva som hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om PMDS var avgörande för att undvika onödigt lidande och försämrad livskvalité. / Background: Premenstrual Dysphoric Disorder (PMDD) is a severe type of Premenstrual Syndrome (PMS) affecting 3–8% of women at reproductive age. Emotional dysregulation is the primary symptom for PMDD. The cause is not yet entirely confirmed but probably it is due to hormonal oversensitivity in the central nervous system. Health professionals' identification, respond and nursing is crucial in order to substantiate women's perceived quality of life. Aim: The aim is to describe women’s experiences of premenstrual dysphoric disorder. Method: A literature review with qualitative method and inductive research approach. The result was based on twelve articles from year 2006-2022 which underwent examination according to templates from Friberg’s analysis model. Result: Two main themes were identified as Limitations due to PMDD and women’s ways of handling the life with PMDD. Those were supported by 6 sub-themes. Conclusion: Social, emotional, educational and work-related limitations due to PMDD were presented along with women´s different ways of trying to handle their life with PMDD. It was found highly important that both women themselves and health professionals have knowledge about PMDD in order to avoid unnecessary suffering and negatively affected quality of life.