Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa. / Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

Bakgrund: Kvinnor i fertil ålder drabbas i olika omfattning av premenstruella besvär i form av fysiska och psykiska symtom under perioden mellan ägglossning och mens. Forskning visar att menstruationsrelaterade frågor är underrepresenterade och det förekommer negativa uppfattningar om den menstruerande och premenstruerande kvinnan som svag och sjuk. ​​Sjuksköterskan har ett ansvar att bedriva en vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Ökad kunskap och förståelse för erfarenheter av att leva med premenstruella besvär kan bidra till att sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd för dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär​.   Metod: En allmän litteraturöversikt har gjorts med tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa och en artikel var mixad metod.  Resultat: ​I resultatet identifierades tre huvudteman: Påverkan på kvinnors vardag och arbetsliv till följd av premenstruella besvär, Hur kvinnor hanterar premenstruella besvär, Kvinnors erfarenheter av bemötande och attityder kring premenstruella besvär varav sista temat har två subteman: Bemötande från vården och Mäns och samhällets attityd.​  Slutsats: Kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär påverkade dem såväl fysiskt som psykiskt och hade en inverkan på både vardag- och arbetsliv. Kvinnor upplevde att samhällets syn och mäns attityd kring premenstruella besvär var negativ och att det saknades kunskap och förståelse inom vården. Det framkom olika sätt att hantera sina besvär på och många sökte stöd och förståelse hos andra kvinnor. Erfarenheterna som beskrevs av kvinnorna kan ge sjuksköterskan kunskap och vara en bra grund för hur hon ska ge stöd och bemöta kvinnor med premenstruella besvär. / Background: ​Women in fertile age describe varying degrees of premenstrual discomfort in the form of physical and psychological symptoms during the period between ovulation and menstruation. Research shows that menstruation-related issues are underrepresented in general and there are negative perceptions of the menstruating and premenstruating woman as being weak and sick. The nurse has a responsibility to provide care that promotes health and alleviates suffering. Increased knowledge and understanding the experience of living with premenstrual discomfort can contribute to the nurse being better able to support these women.​  Aim: The aim was to describe women´s experiences of premenstrual discomfort​.  Method: A general literature review has been made with ten scientific articles taken from the databases CINAHL and PubMed. Nine articles were qualitative and one article was mixed method.​  Results: In the result three main themes were identified: Impact on women's private and professional lives as a result of premenstrual discomfort, How women deal with premenstrual discomfort, Women's experiences of treatment and attitudes around premenstrual discomfort, the last theme of which has two subthemes: Treatment from health care and Men's and society's attitude.  Conclusion: Women's experiences of premenstrual discomfort affected them both physically and psychologically and had an impact on both their private and professional lives. Women felt that society's view and men's attitude towards premenstrual discomfort were negative and that there was a lack of knowledge and understanding in healthcare. Different ways of dealing with their premenstrual discomfort emerged and many sought support and understanding from other women. The experiences described by the women can give the nurse knowledge and be a good basis for how the nurse should provide support and respond to women with premenstrual discomfort.