Detta examensarbete utfördes på ABB Robotics i Västerås som tillverkar industrirobotar. Examensarbetet pågick under tio veckor och initierades då ABB Robotics fått en avvikelse av Västerås Kommun eftersom de inte kunnat redovisa sin förbrukning av kemikalier. De fick ett år på sig att åtgärda problemet och möjliggöra framtagning av statistik. För att lösa problemet bestämdes det att inköpsprocessen av kemikalier skulle anpassas och generera dokumentation av köpen som är spårbar och således möjlig att ta ut statistik på. Det finns lagstiftning som varit styrande i arbetet med att ta fram en ny inköpsprocess. SOX är en lag som stiftades i USA som berör alla företag som är registrerade på den amerikanska börsen. Lagen säger bland annat att det i en inköpsprocess måste vara olika personer som lägger ordern och som godkänner köpet. REACH är en EU-förordning som deklarerar hur kemikalier som används inom verksamheter ska hanteras och om de behöver registreras. Vidare finns miljöbalken och andra nationella bestämmelser som definierar hur kemikalier får användas och när förbrukningen ska kunna redovisas. Avvikelsen som ligger till grund för detta examensarbete är sprungen ur denna lagstiftning, och uppkom under en miljötillsyn som i Västerås utförs av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Genom att använda sig av intervjuer, kunde inköpsprocessen kartläggas och processkartor tas fram. Med en god överblick av processen kunde den granskas och utvärderas, samt förbättringar tas fram. I kombination med benchmarking på ett företag med en liknande inköpsprocess, där lagstiftningen uppfylldes, kunde en processflödesanalys genomföras. Vidare användes både en Pugh-matris och en SWOT-analys i värderingen av de nya koncept som arbetades fram. Av de fyra koncepten valdes ett med kort implementeringstid och relativt få nya steg i inköpsprocessen. Konceptet går ut på att alla kemikalieköp som skapas med köpanmodan får samma MDF-kod, konto och en ny rutin för formulering av materialnamn. Detta uppfyller målet för examensarbetet, då det i och med de nya rutinerna kommer bli möjligt att ta fram statistik på kemikalieinköp. Vilket i sin tur gör att lagstiftningens krav kan uppfyllas. För att hålla en hög standard på statistikunderlaget bör man kontinuerligt påminna kemikalieinköparna om rutinen, vikten av att den utförs korrekt och var de kan hitta information vid tveksamheter.

Inventory management is a key part of a company’s logistics function and is of great importance to companies as it is a substantial cost. It is of high importance for a company to make sure that the warehouse is efficient as possible. In this thesis two factors that hurt a warehouse’s efficiency are introduced; inventory inaccuracies and lead-time variations.This thesis has been dedicated to analyze how inventory inaccuracies and lead-time variations arise and how to eliminate them.To be able to solve this question we have used a qualitative research method. Our scientific approach is positivism and disciplinary approach deductive. To collect empirical data we have conducted interviews, done observations and used Kockums’s intranet.Our findings have shown that the problems often are caused by several factors and that the factors often caused by human errors. Our suggestions to Kockums are based on simplifying processes and that way eliminate human errors the best way possible. / Bakgrund: Lagerhållning är en central del av logistikfunktionen och är av stor betydelse för företag då stora kostnader ligger inom funktion. Kostnadspress har lett till att lager måste drivas så effektivt som möjligt där risken för att störningar inverkar minimeras. Två av dessa störningar som företag vill arbeta bort är saldodifferenser och ledtidsvariationer.Syfte: Att studera och precisera processer som rör Kockums lager och identifiera orsaker som ger saldodifferenser och ledtidsvariationer. Föreslå lösningsförslag för att minimera saldodifferens och ledtidsvariationer i Kockums lager.Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Studiens synsätt är positivism och ett deduktivt angreppssätt tillämpas. Insamling av empirisk data sker genom intervjuer, observationer och företagets intranät.Slutsats: Studien har identifierat att saldodifferenser och ledtidsvariationer uppkomst sällan är ett resultat av bara en orsak, utan det är ofta flera orsaker som spelar in och tillsammans ger saldodifferenser och ledtidsvariationer.Vi kan se att de bakomliggande orsakerna till problemen i Kockums lager har uppkommit på grund av att den mänskliga faktorn har givits för stort utrymme att påverka.De förbättringsförslag som är utvecklade grundar sig i att simplifiera och effektivisera Kockums delprocesser samtidigt som den mänskliga faktorn reduceras så mycket som möjligt.Nyckelord: Saldodifferens,

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbättring genom attvisa på att vid organisering av en verksamhet strävar organisationer efter att uppnå flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmågan att vara lättföränderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebär förmågan att kunna undvika osäkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. Affärssystem är en del av organisering och viljan att uppnå stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strävan till processförbättring som är ett viktigt inslag för organisationer. Då affärssystemet är starkt kopplat till processerna finns det ett värde att hämta genom att analysera relationen process och affärssystem. Därför skapar vi i denna uppsats ett ramverk som analyserar kopplingen mellan affärssystem och processer. Ett ramverk som förhoppningsvis kan vara till nytta för organisationer vid arbetet med processförbättring, men även resultera i ett bidrag till informatikämnet. För att kunna skapa ett ramverk har vi använt oss av modeller från andra områden främstinom marknadsföring. Vi identifierar olika teman från dessa modeller som vi ser som viktiga vid skapandet av ett ramverk. Vi gör samtidigt en särskiljning mellan ramverk och metodologi. Detta leder till framtagandet och byggandet av vårt egna ramverk. Ramverkets hållbarhet och validitet testas empiriskt hos Landstinget i Östergötland. Resultatet av studien visar på att det i organisationer kan finnas ett behov av ett ramverk för analys inför processförbättring och verksamhetsförbättring. Vi visar därför på hur vårt ramverk kan uppfylla behovet genom att fokusera på processerna och systemet vid effektivisering av verksamheten. Således visar vårt ramverk goda tendenser för att ligga till grund vid processförbättring och effektivisering.

Detta examensarbete har utförts hos Swedtrac Trafik AB som är ett dotterbolag till Swedtrac AB. Swedtrac Trafik AB har trafikutövartillstånd och erbjuder utbildningar inom alla trafiksäkerhetsrelaterade delar av järnvägsverksamheten. Företaget har också verksamhet som löser kundernas transportbehov. Swedtrac Trafik AB baserar sin verksamhetsutveckling på processer vilket innebär att en processorienterad verksamhetsstyrning behövs för att klara dagens allt intensivare konkurrens på en global marknad. Därför är en initial processmall nödvändig. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga nuvarande processer och göra en processmall/ett flödesschema från kundbeställning till slutprodukt samt ge en klar bild över var i processerna det finns möjlighet till effektivisering. Detta arbete är en studie av företagets processer med utvald processkartläggningsmetod. I metoden ingår studiebesök, telefon- grupp- och personlig intervju. Resultatet från dessa sammanställningar ger en djupare insyn i den nuvarande processen. Vid processkart-läggningen utgår arbetet från två vinklar: den ena är en ”as-is” process (swim lane chart) som utifrån beskrivningar från avdelningarnas intervjuer har ritats upp ett flöde över nuläget. Den andra är en ”to-be” process där problem som hittas i nulägesflödet har getts förslag på åtgärder. Processkarläggningen bygger på en SS-modell(sjustegsmodell). Varje steg bidrar till processmallen och har sitt eget syfte, mål och ett centralt värde för processkartläggningen. Resultatet består av två processmallar samt förbättringsförslag för nuläget och för framtiden. Förbättringsförslagen baseras på en processanalys av ”as-is” och ”to-be” processen. Processmallarna konstrueras med hjälp av modelleringsspråket ”BPMN”. Genom att jämföra de två processerna kan problem och förbättringsmöjligheter identifieras. När onödiga aktiviteter eliminerats och icke värdeskapande aktiviteter ändrats till värdeskapande, leder det till en minskning av administrativa kostnader samt att processens förmåga och effektiviteter förbättras. Detta innebär att processen kommer att utvecklas till en mer värdeskapande process.

Rapporten behandlar ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet maskinteknik på Karlstad universitet. Examensarbetet handlar om produktutvecklingsprojekt där varje process i utvecklingen baserades på etablerade teorier och metoder. I projektet har använts metoder som datainsamling och intervju för att undersöka grundproblemet. Sedan har tillämpats Olssons kriteriematris för att identifiera alla krav på produkten. För konceptgenereringen har använts morfologiska matrisen för att hitta lösningsalternativ. Vidare har utnyttjats elimineringsmatris och relativ beslutmatris för att utvärdera varje koncept.       Arbetet har genomförts hos Nilssons Plåtindustri AB, Säffle. Projektets mål var att hitta en ny lösning för en svetsfixtur för räcke. Lösningen skall vara säkert och ergonomisk för svetsoperatören.   Detta räcke kan ha olika längder och formar beroende på tillämpningsområde. Den består av cirka 15 – 29 stålrör som svetsas ihop till ett helt räcke. I dagsläge sker svetsning manuellt på ett svetsbord. Detta kräver att svetsoperatören lyfter och om positionerar räcket för att kunna svetsa på alla sidor.   Projektet resulterade en svetsfixtur som positionerar samtliga delar av räcket i rätt orientering. För justeringsmekanism används en svetslägesställare som möjliggör att justera positionen av svetsfixturen. Lösningen anses vara effektiv och främjar en mer ergonomisk svetsprocess. Svetsfixturen är anpassat för tre olika varianter av räcke. Den är omställningsbar i flera riktningar vilket underlättar svetsprocessen av räcket. / This report discloses a Bachelor of Science thesis for the mechanical engineering program at the University of Karlstad. The thesis covers a product development project where each process in the development was based on established theories and methods. There were certain methods that were used during the project, such as data collection and interview to analyze the main problem. Thereafter Olsson's criteria matrix was applied to identify all requirements for the product. In order to find a solution a morphological matrix was used. To evaluate and select a concept elimination and relative decision matrix were used. The assignment was held at Nilssons Plåtindustri AB in Säffle. The aim of the project was to find a new solution for the welding fixture for railings. the solution must be secure and ergonomic to apply for the operator. These railings may have different lengths and shapes depending on the application area. It consists of approximately 15 - 29 steel pipes that are welded together to form a complete railing. At the present, the welding process takes place manually on a welding table. This requires from the operator to lift and re-position the railing to be able to weld all sides. The project resulted in a welding fixture that positions all parts of the railing in the right orientation. For adjustment mechanism, a welding positioner is applied, which allows to adjust the position of the welding fixture. The solution is considered to be effective and promoted by an ergonomic welding process. It is adjustable in several directions, which facilitates the welding process of railings.

<p>Denna rapport syftar till att undersöka hur Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång har valt att arbeta med processförbättringsmetoden Six Sigma, som är en mycket populär metod för att genomföra processförbättringsprojekt och mycket attraktiv för företag som ska arbeta med sådana.</p><p> </p><p>Metoden bygger på statistik och att fatta välinformerade beslut. Detta görs genom att samla team-medlemmar från den process som ska förbättras och genom att göra mätningar inom sagda process.  Man börjar ett projekt genom att definiera problemet, går vidare med att mäta den aktuella processen, analyserar sedan de data man fått in, försöker komma på lösningar och slutligen implementerar man den lösning man bedömt som bäst.</p><p> </p><p>Vi gjorde en kvalitativ fallstudie på företaget och intervjuade över ett dussin personer som hade olika grader av bekanthet med Six Sigma, för att få utsagor från personer med olika perspektiv på metoden.  Av detta fick vi veta att de som har varit med i ett förbättringsprojekt eller har utbildat sig inom Six Sigma var begränsade till en knapp tiondel av de anställda på företaget, men att de som var insatta i metoden var ganska väl insatta.</p><p> </p><p>Vi går igenom ett antal faktorer inom Six Sigma och projekt baserade på metoden och ställer dessa mot relaterade teorier så att vi kan dra slutsatser.</p><p> </p><p>Slutligen tar vi upp våra slutsatser och avslutande reflektioner där vi kommer fram till att mycket av problemen med metoden ligger i om man inte använder den fullt ut utan försöker klara sig utan att ge de resurser som krävs men att metoden annars ger ett stabilt ramverk för processutveckling.</p>

<p>Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet.</p><p>RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat. Tekniken kan enligt teorin förbättra kontrollen i följande processer: beställning & lager, tillverkningsprecision, plockkvalitet och leveransprecision.</p><p>Tekniken kan förbättra kontrollen och därmed effektivisera arbetsprocessen vilket i sin tur genererar tidsbesparing och ökad lönsamhet. Det finns dock risker med RFID, såsom höga kostnader, bristen på standarder och ökad sårbarhet.</p><p>Det bör göras uträkningar på avkastning på investeringen innan RFID implementeras. Tidsbesparing och ökad vinst av kontroll är något som behövs räknas ut och analyseras. Efter det börjar implementeringsfasen. Det är viktigt att tänka på att RFID måste vara individuellt utformat för att fungera optimalt. RFID är inget ”plug and play” system, det kommer att behövas en lång testperiod med justeringar efter att systemet är implementerat. Det är även viktigt att ha en noga utformad kravspecifikation och uppsatta mål som utfallet kan jämföras mot.</p><p>För att RFID ska kunna öka kontrollen krävs det att systemet fungerar felfritt. Det finns dock externa material som kan försämra användningen. Metall och vätska kan försämra taggarnas radiovågor. Även utomhusklimat som inkluderar hög/låg temperatur, fukt och dimma försämrar taggarnas sändningsförmåga. Det kan även finnas högspänningsledningar hos företagen som försämrar taggarnas funktion. Det är därför viktigt att analysera dessa problem innan en implementering utförs. För att motverka sådana komplikationer kan olika sorters taggar användas och även olika frekvenser på radiovågorna.</p><p>RFID är en teknik som om den fungerar till fullo kan öka möjligheten till kontroll och jämförelse vilket i sin tur kan leda till ökad kvalitet även till ökad effektivitet vilket leder till ökad lönsamhet.</p><p>Nyckelord: RFID, Supply Chain Management, implementering, processförbättring</p>

Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet. RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat. Tekniken kan enligt teorin förbättra kontrollen i följande processer: beställning &amp; lager, tillverkningsprecision, plockkvalitet och leveransprecision. Tekniken kan förbättra kontrollen och därmed effektivisera arbetsprocessen vilket i sin tur genererar tidsbesparing och ökad lönsamhet. Det finns dock risker med RFID, såsom höga kostnader, bristen på standarder och ökad sårbarhet. Det bör göras uträkningar på avkastning på investeringen innan RFID implementeras. Tidsbesparing och ökad vinst av kontroll är något som behövs räknas ut och analyseras. Efter det börjar implementeringsfasen. Det är viktigt att tänka på att RFID måste vara individuellt utformat för att fungera optimalt. RFID är inget ”plug and play” system, det kommer att behövas en lång testperiod med justeringar efter att systemet är implementerat. Det är även viktigt att ha en noga utformad kravspecifikation och uppsatta mål som utfallet kan jämföras mot. För att RFID ska kunna öka kontrollen krävs det att systemet fungerar felfritt. Det finns dock externa material som kan försämra användningen. Metall och vätska kan försämra taggarnas radiovågor. Även utomhusklimat som inkluderar hög/låg temperatur, fukt och dimma försämrar taggarnas sändningsförmåga. Det kan även finnas högspänningsledningar hos företagen som försämrar taggarnas funktion. Det är därför viktigt att analysera dessa problem innan en implementering utförs. För att motverka sådana komplikationer kan olika sorters taggar användas och även olika frekvenser på radiovågorna. RFID är en teknik som om den fungerar till fullo kan öka möjligheten till kontroll och jämförelse vilket i sin tur kan leda till ökad kvalitet även till ökad effektivitet vilket leder till ökad lönsamhet. Nyckelord: RFID, Supply Chain Management, implementering, processförbättring

Denna rapport syftar till att undersöka hur Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång har valt att arbeta med processförbättringsmetoden Six Sigma, som är en mycket populär metod för att genomföra processförbättringsprojekt och mycket attraktiv för företag som ska arbeta med sådana.   Metoden bygger på statistik och att fatta välinformerade beslut. Detta görs genom att samla team-medlemmar från den process som ska förbättras och genom att göra mätningar inom sagda process.  Man börjar ett projekt genom att definiera problemet, går vidare med att mäta den aktuella processen, analyserar sedan de data man fått in, försöker komma på lösningar och slutligen implementerar man den lösning man bedömt som bäst.   Vi gjorde en kvalitativ fallstudie på företaget och intervjuade över ett dussin personer som hade olika grader av bekanthet med Six Sigma, för att få utsagor från personer med olika perspektiv på metoden.  Av detta fick vi veta att de som har varit med i ett förbättringsprojekt eller har utbildat sig inom Six Sigma var begränsade till en knapp tiondel av de anställda på företaget, men att de som var insatta i metoden var ganska väl insatta.   Vi går igenom ett antal faktorer inom Six Sigma och projekt baserade på metoden och ställer dessa mot relaterade teorier så att vi kan dra slutsatser.   Slutligen tar vi upp våra slutsatser och avslutande reflektioner där vi kommer fram till att mycket av problemen med metoden ligger i om man inte använder den fullt ut utan försöker klara sig utan att ge de resurser som krävs men att metoden annars ger ett stabilt ramverk för processutveckling.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006 Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen &amp; Peter Puch Handledare: Åsa Gustafsson Examinator: Helena Forslund Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider. Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte. Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider? Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider. Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer. Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.