In today’s increasingly digitized world, it is important tounderstand its effects and challenges. Automation is a crucialfactor in creating opportunities for improvement withinorganizations. The purpose of this qualitative study is toexamine the effects of automation in public agencies, both atthe organizational and individual levels. The study wasconducted within the organization SPV, and interviews wereconducted with employees of the organization. The interviewquestions were based on a theoretical framework developedfrom previous research, and the data was analyzed usingthematic analysis.The results of the investigation suggest that automation canhave several effects on the individual and an organization.The results regarding the impact on individuals indicated thatjob opportunities and tasks may change for employees. Apositive effect is that it can save time for employees to focuson specialized tasks, while a negative effect is that it cancreate concerns among employees about being replaced byautomation. The study showed that automation does notnecessarily result in a reduction in personnel within SPV dueto natural retirement. The effects on the organization indicatethat it can lead to more efficient work through time savingsand the possibility for automation to work at any time.Furthermore, automation can contribute to improved qualityand accuracy of work. A negative effect on the organizationis that automation can result in lost expertise. / I dagens allt mer digitaliserade värld är det viktigt att förstådess effekter och utmaningar. Automatisering är enavgörande faktor för att skapa möjligheter till förbättringinom organisationer. Syftet med denna kvalitativa studie äratt undersöka effekterna av automatisering inom offentligamyndigheter, både på organisation- och individnivå. Studiengenomfördes inom organisationen Statenstjänstepensionsverk (SPV), där intervjuer utfördes medanställda. Intervjufrågorna baserades på ett teoretiskt ramverksom utvecklats utifrån tidigare forskning, och empirinanalyserades med hjälp av tematisk analys.Resultaten av studien tyder på att automatisering kan ha fleraeffekter på individ och organisation. Resultatet med påverkanpå individen visade att jobbmöjligheter och arbetsuppgifterkan komma att förändras för de anställda. En positiv effekt äratt det kan frigöra tid för de anställda att fokusera mer påspecialiserade uppgifter, medan en negativ effekt är att detkan skapa en oro hos de anställda över att bli ersatt avautomatiseringen. Studien visade att det inte behöver leda tillpersonalminskning inom SPV på grund av naturligapensioneringar och begränsade återanställningar. Effekternamed påverkan på organisationen kan resultera i att det kanleda till effektivare arbete genom tidsbesparingar ochmöjligheten till att ske dygnet runt. Dessutom kanautomatisering bidra till förbättrad kvalité- och arbets-noggrannhet. En negativ effekt på organisationen är attautomatisering kan leda till förlorad kompetens.

Rapporten presenterar ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan, utfört på ett företag i skylttillverkningsindustrin. Syftet med examensarbetet är att undersöka om produktionen på det uppdragsgivande företaget kan effektiviseras genom att ersätta ett manuellt arbetsmoment med en automatiserad lösning i form av en mjukvara. Det undersöks även om, och i sådant fall hur stora förbättringar som kan göras i processen sett till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Genom att undersöka marknadens utbud av mjukvaror för nesting och jämföra mjukvarornas egenskaper mot definierade krav kunde en handfull mjukvaror konstateras vara relevanta. Testprogramvaror begärdes för dessa, och i de fall de erhölls så testades mjukvarorna på rådata från projekt som företaget tidigare tillverkat i syfte att jämföra resultaten. Skillnaderna i resultat beräknades och jämfördes med resultaten av det manuella arbetssättet. Det konstaterades att användning av den bäst presterande mjukvaran kan spara företaget i snitt 481 kronor per projekt i minskad material- och tidsåtgång. Vidare beräknades att företaget hade kunnat spara drygt 28 kg material på de fem projekten som tillverkades i aluminium, för vilka bara återvinningen hade kostat ca 2,25 kg koldioxidekvivalenter per projekt. Nyproduktionen av denna aluminium uppskattas motsvara mellan 16,6 – 36,2 kg koldioxidekvivalenter per projekt. / This paper presents a bachelors thesis at the Royal Institute of Technology, performed at a company in the sign manufacturing industry. The aim of the thesis is to investigate if the production at the company can be made more effective by replacing a part of the process that requires manual work with an automated solution in the form of a software. It is also investigated whether changes in the process can result in improvements in economical, ecological and social sustainability, and in that case the greatness of the improvements. By conducting market research of nesting software and comparing the properties of the software to pre-determined requirements, a handful of different software were considered potentially applicable. Software for testing were requested for these, and tests were conducted with those that were obtained. The tests were conducted on raw data from previously manufactured projects at the company in order to compare the results. The differences in results were calculated and compared with those of the manual process. It was concluded that the top performing software could render the company an average of 481 kronor saved per project in terms of time saved and material usage. Furthermore, calculations showed that the company could have saved over 28 kg worth of material for the five projects where aluminium was used. For these projects, the recycling of the aluminium would be equivalent to 2,25 kg carbon dioxide equivalents per kg, per project. The production of new aluminium for these projects would equate to an estimated 16,6 – 36,2 kg carbon dioxide equivalents per kg, per project.

Storleken och komplexiteten på dagens system och applikationer ökar. Detta leder till att kraven på system och applikationer ökar också eftersom kunderna kräver av dagens system full funktionalitet inom olika typer av distribuerade miljöer. Kunder är inte bara intresserade av funktionerna i systemen och applikationerna, de förväntar sig också att systemet skall vara av god kvalitet. Av dessa skäl är det mycket viktigt att testa system och applikationer för att säkerställa att de uppfyller kundernas förväntningar. Däremot är det inte bara själva mjukvarans kvalitets frågor som organisationer behöver ha i åtanke, en lika viktig del är själva testprocessens kvalitet. För att öka testprocessens kvalitet  krävs det en utvärdering av processen. Utvärderingen identifierar processens styrkor, svagheter och möjligheter. I detta examensarbete har vi utvärderat tesprocessen på ett utvecklingsföretag. Utvärderingen har baserats på anvisningar och rekommendationer från TMMi-modellen, Test Maturity Model Integrated. Vi hade som mål att lyfta fram förbättringsförslag till företagets testprocess. Efter utvärderingen kom vi fram till vilken mognadsnivå verksamheten utifrån TMMi-modellen samt en mängd förbättringsförslag för att höja mognadsnivån på testprocessen.

The world is facing the challenge of an increasingly growing and aging population which leads to increasing requirements on the healthcare system. This has led to higher financial pressure on operational managers to do more with less resources. Hospitals are characterised by rigid routines, strict hierarchical structures and lack of consistent definitions of value which creates challenges for improvement projects and implementation. To explore an alternative perspective of how to increase value in healthcare, the concept of secondary activities is introduced. Secondary activities are defined as activities that are indirectly related to healthcare and medical processes in hospitals. Presently, secondary activities are not prioritised in healthcare since the distinction has not been made before and therefore is the value-gain interesting to investigate. The purpose of this report is to investigate how to increase value in healthcare through improved secondary activities and the following research questions are used to fulfill the purpose: What are the challenges of defining value in healthcare? 2. What process improvement strategy is suitable for improving secondary activities? 3. What implementation strategy is suitable when improving secondary activities? The method used to conduct this study consisted of a literature study covering the fields of value creation, Lean in healthcare and change management in hospital management, followed by a case study at Norrtälje Sjukhus where the food process was investigated. Results of the study showed that the challenges of defining value in healthcare are the different mindsets between professions operating in hospitals and the required balance between ethical and financial aspects. II At Norrtälje Sjukhus, the assistant nurses valued time spent with patients. In order to free more time for them, secondary activities have great potential of increasing value through improvement projects. The combination of Lean and Biodesign based on comprehensive observations proved to be a suitable process improvement strategy for improving secondary activities. Moreover, secondary activities lag well behind primary activities regarding digitalisation which can increase the value of secondary activities through improved workflows. When value is defined as time spent with patients this process improvement strategy proved to be successful. Results of improving the food process in the case study showed that the total annual savings for the hospital were 3212 work hours which corresponds to 761 244 kr. Prerequisites for a successful implementation strategy are awareness of problems, needs and to have an improvement strategy that fits the situation. Introduction of changes should made together with the personnel and be incremental to minimise disturbances to other healthcare activities. A remaining challenge is the lack of responsibility and managerial competence in the regular hospital organisation that is needed for future, continuous and sustainable improvements for secondary activities. / Världen står inför en stor utmaning med en växande och åldrande befolkning vilket ställer högre krav på sjukvårdssystemet. Detta har lett till ökat finansiellt tryck på verksamhetsansvariga att prestera mer med mindre resurser. Sjukhus karaktäriseras ofta av oflexibla rutiner, strikt hierarkiska strukturer och inkonsekvent definition av värde vilket innebär utmaningar för förbättringsarbeten och implementation. Konceptet sekundära aktiviteter introduceras för att utforska ett alternativt perspektiv av hur man ökar värde i sjukvården. Sekundära aktiviteter definieras som indirekt sjukvårdsrelaterade aktiviteter som stöttar medicinska processer. I nuläget prioriteras inte sekundära aktiviteter i sjukvården eftersom denna särskiljning inte tidigare gjorts och därför blir den potentiella värdeökningen intressant att undersöka. Syftet med denna rapport är att undersöka hur värdet kan öka i sjukvården genom förbättring av sekundära aktiviteter. Följande forskningsfrågor bidrar till att uppfylla syftet med rapporten: 1. Vilka är utmaningarna med att definiera värde i sjukvården? 2. Vilken processförbättringsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? 3. Vilken implementationsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? Metoden som användes i denna studie bestod av en litteraturstudie som behandlade områdena värdeskapande, Lean i sjukvården och förändringsarbete inom sjukhusledningen, följt av en fallstudie på Norrtälje Sjukhus för att undersöka matprocessen. Resultat från studien visade att utmaningarna med att definiera värde inom sjukvården är skillnader mellan professioner och en avvägning mellan etiska och finansiella faktorer. Undersköterskorna på Norrtälje Sjukhus värderar tiden med patienterna högst. Sekundära aktiviteter har stor potential att öka i värde genom förbättringsarbeten för att kunna frigöra mer tid för undersköterskorna. IV Kombinationen av Lean och Biodesign baserat på omfattande observationer visade sig vara en lämplig processförbättringsstrategi för att förbättra sekundära aktiviteter. Sekundära aktiviteter ligger efter primära aktiviteter vad gäller digitalisering som kan öka värdet av sekundära aktiviteter genom förbättrat arbetsflöde. När värde definieras som tid spenderad med patienter är den här processförbättringsstrategin framgångsrik. När matprocessen förbättrades i fallstudien resulterade det i en årlig besparing för hela sjukhuset på 3212 arbetstimmar vilket motsvarar 761 244 kr. Förutsättningar för en framgångsrik implementationsstrategi är medvetenhet kring problemen, behoven samt att anpassa strategin efter situationen. Introduktion av förändringarna bör ske stegvis i samarbete med personalen för att minimera störningsmoment gentemot andra vårdaktiviteter. En kvarstående utmaning är bristen på ansvar och chefskompetens i sjukhusorganisationen för framtida, kontinuerliga och hållbara förbättringar av sekundära aktiviteter.