<p>Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.  <strong></strong></p><p>Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.</p>

Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.   Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.

The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

På uppdrag av Nässjö kommun har en process – och effektutvärdering av samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län genomförts. Utvärderingarna berör perioden 2012 till 2013. Överenskommelsen innefattar fyra problemområden men två har exkluderats på grund av begränsad tid samt bristfällig dokumentation. Inom ramen av effektutvärderingen har tillgreppsbrott samt våldsbrott i offentlig miljö studerats, detta genom analys av offentlig statistik. För att studera processen genomfördes fem intervjuer med nyckelinformanter. Av intervjuerna framgick det att kommunikationen och återkopplingen mellan aktörerna varit bristfällig, men samtliga respondenter ansåg att de involverade aktörerna var relevanta för aktiviteterna. I effektutvärderingen redovisades brottslighetens utveckling i kommunen med fokus på jämförelse av 2013 med 2011. Tillgreppsbrotten hade inte minskat vid jämförelse med 2011, det hade däremot våldsbrotten i offentlig miljö. / A process- and effect evaluation regarding the collaboration agreement between Nässjö municipality and the police authority in Jönköping County has been requested by Nässjö municipality. The evaluations studies the time period between 2012 and 2013. The collaboration agreement includes four different areas of concern, but two of them were excluded due to lack of time and lack of documentation. Acquisitive crimes and violent crimes in public spaces were chosen for the effect evaluation, and the analyzes were based on publicly available statistics. To study the process five interviews were conducted with key informants. The interviews revealed that all respondents felt like the involved participants were relevant for the activities, but the communication and feedback between them have been flawed. The effect evaluation presented the crime trends in Nässjö municipality. When comparing 2013 with 2011 the analyzes showed that the violent crimes in public spaces had decreased but acquisitive crimes had not.

Lokalt brottsförebyggande arbete har de senaste decennierna fått en alltmer central roll i kriminalpolitiken, särskilt från och med 2023 när lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (SFS 2023:196) stadgades. Det råder en kunskapslucka i Sverige gällande utvärderingar av lokala brottsförebyggande organisationer. Den här processutvärderingen genomfördes under hösten 2023 som ett uppdrag för Sölvesborgs kommun. Utvärderingen syftade till att förstå hur framväxten av den nya enheten: rådet för trygghet, säkerhet och folkhälsa (TSF) blev aktuell, vilka krav och förväntningar som fanns på rådet, hur rådet motiverade vikten av samverkan med andra parter samt hur det skulle ses med bakgrund av att TSF-rådet växte fram i en landsbygdskommun. Processutvärderingen genomfördes genom en dokumentanalys och kvalitativa intervjuer med sexton interna och externa tjänstemän och politiker från kommunen samt tre enkätsvar. Resultatet visade på att TSF-rådet bidrog med att fylla behovet av ökat samverkansarbete och ökad vuxennärvaro i det offentliga rummet; behov som funnits innan TSF-rådet etablerades i kommunen. Det ansågs även viktigt för respondenter att kunna ha tillgång till en kommunalt sakkunnig i brottsförebyggande frågor, detta underlättades av att Sölvesborgs kommun var en landsbygdskommun. Följande processutvärdering uppmärksammade ett behov för kommuner att diskutera distinktionen mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete för att kunna möta kraven från den nya lagen. Fler processutvärderingar behövs i Sverige för att långsiktigt kunna skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

I och med de senaste decenniernas digitalisering och tekniska utveckling inom musikproduktion har det i högre utsträckning blivit möjligt för enskilda utövare att stå för alla led i produktionskedjan - komposition, produktion, ljudteknik, mixning och mastring. Dessa möjligheter har otvivelaktigt satt sin prägel på den moderna musikproduktionen och termer som laptop-producent och engelskans bedroom producer kan idag användas för att beskriva många av vår samtids mest framgångsrika artister och producenter. Jag själv tillhör denna nya generation, för vilken musikproduktion närmast är synonymt med laptop-produktion, och har i min egen praktik upptäckt ett par återkommande problem som jag misstänker har med denna totala kontroll över arbetsflödet att göra. I det här arbetet utforskar jag enkla demos som ett verktyg för att skapa och bibehålla perspektiv på produktionsarbetet av min egenkomponerade musik. Genom kvalitativa intervjuer med andra som också ägnar sig åt att producera egenkomponerad musik fördjupar jag dessutom min problembeskrivning ytterligare och visar att den i all väsentlighet delas av andra som arbetar på liknande sätt som jag gör. / Is temporary loss of perspective an inevitable part of any artistic process? In this project, I explore a strategy to deal with such problems in music production, namely the demo. With the advance of digital audio workstations and the internet, music production has become more accessible than ever before. The term bedroom producer has gone from being slightly derogatory to nowadays aptly describe many of our most influential and popular contemporary artists and producers. Historically, the music production process has been defined by a clear division of labor: artist/songwriter, producer and engineers that record, mix and master. Today, however, artists and producers have the possibility to control most, if not all, of these stages of production on a single computer. The advantages are many to this development, as it increases an individual’s ability to have detailed control of their output. There is, however, a risk that such solitary work becomes unnecessarily frustrating as a consequence of the insistence on doing everything oneself. Put simply, one might overwork and lose perspective on one’s art because so much uninterrupted time is spent with the project at hand. Being of this generation of producers myself, I have lately come to wonder whether my process - writing, producing and mixing my own songs - could become less ridden with temporary loss of perspective by applying a more clear division in my own labor. More precisely, I focus on the earliest part of the production process, the demo. Instead of laboring over longer periods of time with the entire production chain - from inception to final mix - I want to explore a different workflow, which allows me to better sustain a constructive perspective on my songs and productions. In this project, I dedicate time specifically to produce simple demos, the sole purpose of which is to document an idea and guide the potential final production at a later stage. I also interview others who produce their own songs in order to deepen my analysis and strengthen the relevance of my project.

Under det gångna året har jag studerat min kreativa process. Syftet är att skapa förståelse för hur jag som låtskrivare och musikproducent kan förändra min kreativa process för att uppnå resultat som jag finner tillfredställande.  Jag har skrivit, spelat in och producerat åtta låtar inom ramarna för projektet. För att belysa och utvärdera mina processer har jag testat olika metoder och tillvägagångssätt. Hälften av musiken har jag skrivit på egen hand, resten har skrivits i varierande former av samarbete. Utöver samarbete eller ensamt arbete har varje process getts specifika förutsättningar i form av olika begränsningar och friheter. Hälften av musiken har även mixats i samarbeten. För att analysera mina upplevelser av processerna och musiken lyfts ett antal teoretiska perspektiv som berör kreativa processer samt identitet från ett sociologiskt perspektiv.  Jag har inte upptäckt någon allmängiltig nyckel till framgång. Flera av mina metoder har emellertid fungerat som bidragande faktorer till mer tillfredställande resultat. Grundlig analytisk reflektion har varit den mest effektiva metoden. Projektet kretsar kring mina upplevelser, men mina frågor, tankar och metoder kan vara användbara även för andra. / In the past year I have studied my own creative process as a music producer and a songwriter. My purpose is to gain a greater understanding of how I can change my creative process to achieve results that I can be more satisfied with.  I have written, recorded and produced eight songs within the project. Half of them I have written by myself, the other half were written in varying degrees of collaboration. To study and develop my creative processes I have collaborated and worked in solitude. In addition, each process has been given a specific set of circumstances such as limitations in time and tools or the freedom to create in any way I choose. Four of the songs have been mixed in collaboration. To analyze my experiences, I raise theoretical perspectives within the artistic and the sociological field of study.  I haven’t discovered any one big truth or key to success, but during the project I have found many contributing factors to creating something that in my own opinion works. Thorough reflection and analysis have been the most universally applicable method. The project is focused on my own experience. I do however believe that my questions, thoughts and methods can be of use to others.

<p>The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change.</p> / <p>Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.</p>

The essay discusses a process of change at probationservice office. The purpose of the change was to decrease specialisation and increase flexibility of the probation officers. The change encountered several problems where the correctional supervisor was percieved to act unsurely and indecisively whilst parts of the staff constructed and implimented several courses of action to prevent the process of change. / Uppsatsen behandlar en förändringsprocess på ett frivårdskontor. Förändringen syftade till att minska specialiseringen och öka flexibiliteten hos frivårdsinspektörerna. Förändringsprocessen stötte på flera problem där kriminalvårdsinspektören upplevdes agera osäkert och veligt samtidigt som delar av personalgruppen konstruerade och använde sig av flertalet handlingsstrategier för att motverka förändringen.

Det finns idag ett stort behov för IT-verksamheter att arbeta med ständiga förbättringar för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. En viktig del i arbetet med ständiga förbättringar är att bedöma och utvärdera den befintliga situationen i syfte att skapa bra åtgärder. För att möjliggöra denna bedömning kan verksamheter använda sig av standarder och modeller för processbedömning. I IT-sektorn anstränger sig många företag med att förbättra arbetsprocesserna och brygga samman sina utvecklings- (eng. Development) och driftsavdelningar (eng. Operations). Arbetet med denna sammanlänkning benämns ofta som DevOps. Problemet som vi adresserar är att det saknas enkla digitala verktyg som är kontextualiserade för verksamheter som vill förbättra sitt samarbete mellan dessa avdelningar. Den befintliga klassen av system för DevOps-bedömning innehåller modeller som är otillräckliga och stödjer därmed inte utvecklings- och driftsaktörer i deras arbete att bedöma sin verksamhet för att ge beslutsunderlag för förbättring. I syfte att förbättra möjligheterna för DevOps-verksamheter och samtidigt skapa ny kunskap har vi designat och utvärderat en digital bedömningsmodell som kan användas i praktiken. För att uppfylla syftet har vi använt oss av forskningsmetoden Action Design Research som är särskilt lämplig metod vid skapande av IT-relaterade modeller i en verklig kontext. Resultatet bekräftar att befintliga bedömningsmodeller inte är tillräckliga och att problemet är generaliserbart som en klass av problem. En operativ digital modell kommer även presenteras med syfte att bedöma verksamheter ur ett DevOps-kontext. Vid utveckling av artefakten har även tre generella designprinciper identifierats vilka utvecklare och praktiker bör följa vid design av framtida bedömningsmodeller för DevOps. Principerna innebär att vid skapandet av en bedömningsmodell för DevOps i en IT-kontext bör det (i) användas en betygsskala uppdelad på fyra kapacitetsnivåer, (ii) påståenden som används i modellen bör vara förändrings- och anpassningsbara då verksamheter är unika, samt att (iii) modellen bör utvecklas så att development och operations kan utföra utvärderingen tillsammans. / Today, there is a great need for IT businesses to work with continuous improvement to keep competitive on the market. An important part of the work of continuous improvement is to assess and evaluate the existing situation with a view for creating profitable actions. To enable this assessment, businesses can use standards and models for process assessment. In the IT sector, many companies try to improve their work processes and combine development and operations. The work of this interconnection is often referred to as DevOps. The problem we address is that there are no simple digital tools that are contextualized for activities that want to improve collaboration between these departments. The existing class of DevOps assessment systems contains inadequate models, thus not support development and operational players in their work to assess their business to provide a basis for improvements. In order to improve the opportunities for DevOps operations while creating new knowledge, we have designed and evaluated a digital assessment model that can be used in practice. To fulfill the purpose, we have used the research method Action Design Research, which is a particularly suitable method of creating IT-related models in a real context. The result confirms that existing assessment models are not sufficient and that the problem is generalizable as a class of problems. An operating digital model will also be presented with the purpose of assessing activities from a DevOps context. In developing the artifact, three general design principles have also been identified which developers and practitioners should follow for design of future assessment models for DevOps. The principles imply that, in the creation of a DevOps assessment model in an IT context, (i) a grading scale should be divided into four capacity levels, (ii) statements used in the model should be changeable and adaptable as organizations are unique and (iii) should be developed so that development and operation can perform the evaluation together.