Thesis (Ph.D.)--Case Western Reserve University, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 215-219).

分析層級程序法在產品刪除決策之應用 / The recent explosion of product management in consumer packaged goods has highlighted the importance of product assortment decisions. In particular, firms are increasingly faced with the decision of which products to delete from distribution. Upon reflection, there are both strategic and tactical dimensions to this decision. Strategic approaches focus on the development of optimal product assortments as the basis for deletion decisions. Tactical approaches address incremental (i.e., item-by- item) decisions whether to delete any product, and if so, which product. This thesis focuses on tactical approaches and proposes using Analytic Hierarchy Process (AHP) as a systematic and analytic tool that helps to quantify the managerial judgments in identifying the candidates for product deletion. Supported by a practical case study, which illustrates how AHP can be beneficial in quantifying both financial and non-financial product performance rankings for managers’ easier understanding and higher transparency of product deletion decision-making.

<p>Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.</p><p>Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    </p><p>De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar. Spendrups har en högre grad av formalitet i sina nedläggningsprocesser där hela kedjan från uppkomsten av en produkt till en eventuell avveckling sker i samråd mellan projektledare, företagsledning och produktansvariga. AB Karl Hedin har inga utformade rutiner kring produktavveckling utan hanterar frågan på respektive ort.  Vad som orsakar produktnedläggning hos respektive företag är dålig lönsamhet och försäljning tillsammans med flera andra individuella faktorer.    </p> / <p>Product deletion is a method that companies can use to abandon products that are not performing satisfying. Studies have shown that companies with routines for product elimination have achieved several benefits in terms of higher sales volume and profitability. Nonetheless, research has proved that most companies do not have formal procedures for product deletion and that it is not considered quite as important as other product activities. For that reason, this essay will examine how highly developed the routines for product deletion are in two selected companies.</p><p>The purpose of the study is to observe the procedures for product deletion in two selected companies. The findings will then be compared between companies in the survey and related to the theory to define similarities and differences.</p><p>A qualitative method has been used to clarify how companies proceed when to abandon products. Empirical data has been collected by interviewing AB Karl Hedin and Spendrups Bryggeri AB for comparison to the theory and between the companies in our study in order to distinguish similarities and differences.</p><p>The companies in the study have different routines when it comes to deleting products. Spendrups has a higher level of formality in their elimination procedures where the top management together with project managers and product managers collaborate all the way from the birth of the product to a possible deletion. AB Karl Hedin has no formal routines for product abandonment. These questions are dealt with at each separate district. What cause the companies to eliminate a product are mainly low profitability and sales volume among several individual factors.  </p>

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter. Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.     De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar. Spendrups har en högre grad av formalitet i sina nedläggningsprocesser där hela kedjan från uppkomsten av en produkt till en eventuell avveckling sker i samråd mellan projektledare, företagsledning och produktansvariga. AB Karl Hedin har inga utformade rutiner kring produktavveckling utan hanterar frågan på respektive ort.  Vad som orsakar produktnedläggning hos respektive företag är dålig lönsamhet och försäljning tillsammans med flera andra individuella faktorer. / Product deletion is a method that companies can use to abandon products that are not performing satisfying. Studies have shown that companies with routines for product elimination have achieved several benefits in terms of higher sales volume and profitability. Nonetheless, research has proved that most companies do not have formal procedures for product deletion and that it is not considered quite as important as other product activities. For that reason, this essay will examine how highly developed the routines for product deletion are in two selected companies. The purpose of the study is to observe the procedures for product deletion in two selected companies. The findings will then be compared between companies in the survey and related to the theory to define similarities and differences. A qualitative method has been used to clarify how companies proceed when to abandon products. Empirical data has been collected by interviewing AB Karl Hedin and Spendrups Bryggeri AB for comparison to the theory and between the companies in our study in order to distinguish similarities and differences. The companies in the study have different routines when it comes to deleting products. Spendrups has a higher level of formality in their elimination procedures where the top management together with project managers and product managers collaborate all the way from the birth of the product to a possible deletion. AB Karl Hedin has no formal routines for product abandonment. These questions are dealt with at each separate district. What cause the companies to eliminate a product are mainly low profitability and sales volume among several individual factors.

No description available.

The elimination of products is an inevitable, but daunting, task. With rapid technological development, companies are pressured to introduce new product to the market at an increased frequency to maintain a competitive advantage. As new products are being introduces more frequently, removing older generations of products becomes a powerful tool to maintain operational efficiency and concentration of management efforts. Despite this, the topic of product elimination has been neglected in theory and remains a struggle for practitioners. Implementing a product elimination decision requires coordination of multiple actors throughout the supply chain with the objective of removing a product with minimal losses, while retaining customer goodwill and acceptance. Thus, the purpose of this research was to evaluate current practices and challenges faced by large industrial organizations during the implementation of product elimination decisions. An in-depth case study was conducted to meet the purpose of this study, with a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with departments that are central to the product elimination implementation process. The findings from the interviews were complemented with observations and data obtained from the ERP-system. The results indicate that having a planned phase out is preferred when implementing product elimination in a larger scale, i.e. eliminating a whole range as opposed to stand-alone products. Eliminating a range requires simultaneous management of multiple products that differ in volume and how they progress during the implementation. Changing material planning type was found to be a method for gradually reducing inventory levels and allowing a longer lead time on the products, giving customers incentive to purchase a more attractive replacement product. It was found that even within an individual organization, the procedures varies between product elimination cases, which makes them unique. Finally, inadequate internal communication channels and systems that supports the large scale implementation the case company faces, are major obstacles in the product elimination process. / Produkteliminering är en oundviklig, men skrämmande uppgift. Med snabb teknisk utveckling pressas företag att introducera nya produkter på marknaden med allt ökad frekvens för att upprätthålla konkurrensfördelar. När nya produkter introduceras oftare blir utfasning av äldre generationer av produkter ett kraftfullt verktyg för att upprätthålla driftseffektivitet och koncentration av ledningsinsatser. Trots detta har ämnet ignorerats i teorin och är fortfarande besvärligt i praktiken. Implementering av ett beslut om eliminering av produkter kräver samordning av flera aktörer i hela försörjningskedjan med målet att ta bort en produkt med minimala förluster samtidigt som kundens goodwill och acceptans behålls. Syftet med denna forskning var således att utvärdera nuvarande metoder och utmaningar som stora industriorganisationer möter under implementering av beslut om produkteliminering. En fördjupad fallstudie genomfördes för att uppfylla syftet med studien, med ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av halvstrukturerade intervjuer med avdelningar som är centrala för produktelimineringsprocessen. Resultaten från intervjuerna kompletterades med observationer och data från ERP-systemet. Resultaten indikerar att en planerad utfasning är att föredra vid implementering av produkteliminering i större skala, d.v.s. att eliminera ett produktsortiment snarare än enskilda produkter. Att eliminera ett produktsortiment kräver hantering av flera produkter samtidigt som skiljer sig åt i volym och hur de utvecklas under genomförandet. Förändring av materialplaneringstyp visade sig vara en metod för gradvis att minska lagernivåerna och möjliggöra en längre ledtid på produkterna, vilket ger kunderna incitament att köpa en mer attraktiv ersättningsprodukt. Det visade sig att även inom en enskild organisation varierar förfarandena från fall till fall, vilket gör varje utfasning unik. Det visade sig att även inom en enskild organisation varierar förfarandena från fall till fall, vilket gör varje utfasning unik. Slutligen är otillräckliga interna kommunikationskanaler och system som stöder storskalig implementering, stora hinder i produktelimineringsprocessen.

Globalization and market competition drives new product development. As a consequence, companies are forced to eliminate products more frequently. However, the process of eliminating products is often overlooked both in academia and in practice. Omitting the product elimination process can lead to production inefficiencies and unnecessary costs of retaining the products. The results in this thesis discovers inconsistencies in the present product elimination process at PharmaCompany. The inconsistencies are grouped in the four categories: Interaction &amp; Collaboration, External Analysis, Resource Prioritization &amp; Decision Making, Proactivity Analysis. The main suggested improvements comprise a clearer internal communication, increased documentation and restructuring the current process design. In addition, reframing the current elimination process to emulate the academical approach is suggested in order to further legitimize the elimination process and increase interest on the area. The thesis concludes that a more standardized elimination process can lead to increased efficiency by adopting additional filters to identify and analyze underperforming products. Furthermore, the thesis increases awareness of the topic of product elimination and enhances the knowledge within the research area. By linking the product elimination process to the resource allocation process, the thesis marks the overall neglect of the topic, and gives insights on the need for increased attention towards the product elimination process. / Globaliseringen och ökad konkurrens har drivit på ny produktutveckling. Som en konsekvens tvingas företag att eliminera produkter mer frekvent. Borttagning av produkter har dock förbisetts både i den akademiska världen och i praktiken till förmån för andra forskningsämnen. Att utelämna produkt elimineringsprocessen kan leda till produktionsineffektivitet och onödiga kostnader för att behålla produkterna. Avhandlingen resulterar i upptäckten av flera brister i den nuvarande produktelimineringsprocessen på PharmaCompany. Bristerna är grupperade i större kategorier, Interaction &amp; Collaboration, External Analysis, Resource Prioritization &amp; Decision Making, Proactivity Analysis. De viktigaste föreslagna förbättringarna innefattar tydligare intern kommunikation, ökad dokumentation och omstrukturering av den nuvarande processdesignen. Dessutom föreslås omramning av den nuvarande eliminationsprocessen för att efterlikna den akademiska metoden för att ytterligare legitimera eliminationsprocessen och för att få högre prioritet inom resursallokeringsprocessen. Avhandlingen drar slutsatsen att en mer standardiserad eliminationsprocess kan hjälpa processen att bli effektivare genom att använda fler filter för att identifiera och analysera svaga produkter. Dessutom ökar avhandlingen medvetenheten om ämnet produkteliminering och förstärker kunskapen inom forskningsområdet. Genom att länka produktelimineringsprocessen till resursallokeringsprocessen markerar avhandlingen den övergripande försummelsen av ämnet och ger insikter om behovet av produktelimineringsprocessen behöver få högre fokus och forskning.