Global ETD Search

1	Automatiserad produktionscell för lasersvetsning av fläkthus i titan Lindblom, Anna, Wennberg, Frida January 2007 (has links) <p>För att vara framgångsrik i dagens tillverkningsindustri gäller det att vara konkurrenskraftig och komma med nya tillverkningssätt. Därför satsar Volvo Aero på lasersvetsning och automation. På Aero-Craft i USA grovbearbetas fläkthus i titan. Fläkthusets diameter är cirka tre meter och dess bakre del sätts idag samman från tre delar med hjälp av skruvförband och plasmasvets. Volvo Aero vill lasersvetsa dessa delar istället. En studie har därför påbörjats som skall visa hur en produktionscell för lasersvetsning skulle kunna se ut och fungera. Svetsarna är alla av typen stumsvetsar och det som skall svetsas är tre axiella skarvar, två rundskarvar och fastsvetsning av ett växellådsfäste. Innan svetsning häftsvetsas delarna först ihop och 3D-skanner används för inspektion. Efter att svetsen svalnat kontrolleras rundskarvarna av en digitalröntgen. Allt skall ske i produktionscellen. Resultatet presenterar en produktionscell uppdelad i två rum. Det första rummet är laserskyddat, och där utförs svetsning av axiella skarvar och växellådsfäste. Ett hål laserskärs ut där växellådsfästet skall sitta. Det andra rummet är både röntgen- och laserskyddat och där svetsas rundskarvar. En fogföljare med laserdiod och kamera används under svetsprocessen för att rikta laserstrålen efter skarven. I rum ett finns en processrobot och en hanteringsrobot och i rum två en processrobot. Fixturerna som presenteras i rapporten är endast konceptuella. Antalet fixturer är en till rum ett och två likadana till rum två. Fixtureringen i rum två utgörs av en expanderfixtur med rotgasbackar i aluminium. På Volvo Aero används vanligen expanderfixturer vid svetsning, men de har aldrig gjorts i den storlek som krävs för fläkthuset. Krav som ställs på manipulator är att den skall klara detaljens och fixturens vikt, samt att den skall klara uppsatta svetstoleranser.</p> Produktionscell Svetsning Argon Fiberlaser Sensorer Automation
2	Automatiserad produktionscell för lasersvetsning av fläkthus i titan Lindblom, Anna, Wennberg, Frida January 2007 (has links) För att vara framgångsrik i dagens tillverkningsindustri gäller det att vara konkurrenskraftig och komma med nya tillverkningssätt. Därför satsar Volvo Aero på lasersvetsning och automation. På Aero-Craft i USA grovbearbetas fläkthus i titan. Fläkthusets diameter är cirka tre meter och dess bakre del sätts idag samman från tre delar med hjälp av skruvförband och plasmasvets. Volvo Aero vill lasersvetsa dessa delar istället. En studie har därför påbörjats som skall visa hur en produktionscell för lasersvetsning skulle kunna se ut och fungera. Svetsarna är alla av typen stumsvetsar och det som skall svetsas är tre axiella skarvar, två rundskarvar och fastsvetsning av ett växellådsfäste. Innan svetsning häftsvetsas delarna först ihop och 3D-skanner används för inspektion. Efter att svetsen svalnat kontrolleras rundskarvarna av en digitalröntgen. Allt skall ske i produktionscellen. Resultatet presenterar en produktionscell uppdelad i två rum. Det första rummet är laserskyddat, och där utförs svetsning av axiella skarvar och växellådsfäste. Ett hål laserskärs ut där växellådsfästet skall sitta. Det andra rummet är både röntgen- och laserskyddat och där svetsas rundskarvar. En fogföljare med laserdiod och kamera används under svetsprocessen för att rikta laserstrålen efter skarven. I rum ett finns en processrobot och en hanteringsrobot och i rum två en processrobot. Fixturerna som presenteras i rapporten är endast konceptuella. Antalet fixturer är en till rum ett och två likadana till rum två. Fixtureringen i rum två utgörs av en expanderfixtur med rotgasbackar i aluminium. På Volvo Aero används vanligen expanderfixturer vid svetsning, men de har aldrig gjorts i den storlek som krävs för fläkthuset. Krav som ställs på manipulator är att den skall klara detaljens och fixturens vikt, samt att den skall klara uppsatta svetstoleranser. Produktionscell Svetsning Argon Fiberlaser Sensorer Automation
3	Produktionsstyrning av testriggar - höjt och mer tillförlitligt OPE / Test Rig Production Management - Improved and More Reliable OPE Friman, Jonas, Lundin, Markus January 2015 (has links) I en hårdnande marknad för tillverkande industrier krävs det att förbättringar och effektiviseringar av produktionen hela tiden prioriteras, det gäller även Scanias växellådstillverkning. I takt med att antalet växellådsvarianter ökar, ökar utmaningarna kopplat till styrning och planering av produktion. Denna studie syftar till att ta fram ett förslag på det bästa sättet att styra produktionsflödet genom testningen av växellådor i de testriggar som finns samt att ge ett förslag på hur uppföljningen av produktionen ska gå till. Syftet mynnade ut i en teoretisk och en praktisk frågeställning. Den teoretiska frågeställningen behandlar sekvenseringen, vilka mätetal som ska användas i produktionen och hur de ska presenteras samt om takttid eller cykeltid ska användas som styrningsmetod vid testriggarna. Den praktiska formuleringen behandlade de praktiska hinder som uppstår vid de existerande systemen på grund av de nya förslagen. Studien avgränsade sig från implementering av förslagen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna skapades två simuleringsprogram i Python som undersökte sekvenseringen och jämförde takttid och cykeltid som styrningsmetod för testriggarna. Verklig data från produktionen användes för att kunna simulera skillnaderna mellan styrningsförslagen på ett tillförlitligt sätt. I testriggarna utförs arbetet av maskin och operatör parallellt med varandra. Simuleringsprogrammen fokuserade främst på maskinarbetet, därför utfördes kompletterande tidsstudier över operatörsarbetet vid testriggarna. För att få ytterligare perspektiv gjordes dessutom två benchmark i form av besök vid motortillverkningen och bearbetningen av pinjonger och kronhjul på Scania i Södertälje. Studien visade att cykeltidsstyrning är att föredra framför takttidsstyrning vid testriggarna. Vid en övergång från takttidsstyrning till cykeltidsstyrning kommer kapaciteten att förbättras och stopptidsmätningarna bli mer tillförlitliga. De fördelar som annars finns vid en takttidsstyrning fungerar inte vid testriggarna på grund av hur de är utformade. Den stora variationen i cykeltider vid testriggarna medför stora problem vid en takttidsstyrning. Från operatörstidmätningen framgick att det går att förbättra arbetet med standardiserat arbetssätt. Simuleringsprogrammet för sekvenseringen visade att en förbättrad sekvens inte ger något i nuläget, men att det kan komma att förändras framöver. Nya mätetal definierades, både i den dagliga produktionen och för vidare analys i ett IT-system. Framförallt utvecklades mätetal för stopptid som även visar vad för typ av stopptid som uppkommer. Buffert Cykeltid Direct Run Effektivisering Effektivitet Examensarbete Exjobb Flöde Funktionstest Förbättringsarbetet Industriell Ekonomi Key Performance Indicators KPI Lean Produktion Lina Line Linköpings Universitet LiTH LiU Maskinteknik Master Thesis Master Monteringslina No Touch OEE OPE Overall Equipment Effectiveness Overall Process Efficiency Produktionscell Produktion Produktionsekonomi Produktionsledning Produktionsstyrning Scania Production System Scania Sekvens SPS Styrning Takt Testriggar Tillval Varianter Variantstyrning Varierande Cykeltid Varierande Takttid Växellåda Växellådstillvekning

1

Page generated in 0.0969 seconds