<p>Detta är ett examensarbete utfört på Intergraze i Linköping. Intergraze är en fabrik som främst tillverkar produkter för kroppsvård. Syftet har varit att utreda faktorer, främst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze är en producerande enhet.</p><p>Studien har genomförts med två metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. Därför är nulägesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i två delar, en för respektive studie.</p><p>I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förståelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze. Resultaten från del 2 berör dock koncernen.</p><p>Med hjälp av dessa angreppssätt ska företaget och koncernen ges en möjlighet att se, men även i framtiden kunna utvärdera, vad som är mest ekonomiskt för dem.</p>

Detta är ett examensarbete utfört på Intergraze i Linköping. Intergraze är en fabrik som främst tillverkar produkter för kroppsvård. Syftet har varit att utreda faktorer, främst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze är en producerande enhet. Studien har genomförts med två metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. Därför är nulägesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i två delar, en för respektive studie. I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förståelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze. Resultaten från del 2 berör dock koncernen. Med hjälp av dessa angreppssätt ska företaget och koncernen ges en möjlighet att se, men även i framtiden kunna utvärdera, vad som är mest ekonomiskt för dem.

Företag som tillverkar papper och massa använder sig av kontinuerlig tillverkning och är en del av processindustrin. Stora Enso är ett företag inom pappers-, förpacknings- och träproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela världen. En av dessa enheter är Skutskärs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa. Skutskärs Bruk har i nuläget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svårt att spåra orsaker till. De är inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete är att skapa en modell för förbättring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill säga från torkning till lagring. Syftet är även att analysera Skutskärs Bruk med hjälp av denna modell och utifrån detta ge förbättringsförslag till företaget. I denna studie har benchmarking mot tre företag, litteraturstudier, intervjuer samt iakttagelser i produktionsmiljö genomförts. Viktiga områden som påverkar produktionsekonomin inom pappers- och massaindustrin har identifierats och utgör den modell som skapats. Dessa områden är; Organisation, Utrustning och säkerhet, Kassationer, Rutiner, Mätningar och rapportering samt Relationer till externa parter. Analys med hjälp av modellen ger användaren en god överblick över företaget varpå problemområden kan lyftas fram. Det som framkommit under detta examensarbete indikerar att de viktigaste faktorerna för förbättring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin är hantering av kasserat material, utrustningens utformning, användning av effektivitetsmätningar samt relationer inom en organisation och till externa parter. Även hur rutiner följs och är utformade är av stor vikt bland annat för att saldon ska bli korrekta. Utifrån denna modell har en analys av Skutskärs Bruk genomförts. Resultatet av tillämpningen av modellen på Skutskärs Bruk pekar på följande problemområden som företaget behöver titta närmare på; hantering av kassationer, saldoriktighet, svårhanterliga datasystem samt interna och externa relationer. / Companies that manufacture paper and pulp use continuous production and is a part of the process industry.Stora Enso is a company in the paper, packaging and wood product industry with 85 manufacturing facilities worldwide. One of these units is Skutskär Pulp Mill who is producing paper pulp and fluff pulp. Skutskär Pulp Mill has losses in the production of fluff pulp and they have difficulties tracking the causes to these. They are unsatisfied with the incorrect inventory accuracy and the reporting they have today. The purpose of this thesis is to create a model to improve production economics in the pulp and paper industry during the end of the process, meaning from drying to storage. The aim is also to analyze Skutskär Pulp Mill with the model and with help from this, give suggestions for improvements to the company. In this study, benchmarking against three companies, literature reviews, interviews and observations conducted in a production environmenthave been carried out. Areas of high importance to good production economy in the paper and pulp industry have been indentified and form the basis of the created model. These areas are; Organization, Equipment and Safety, Discarded materials, Routines, Measurements and Reporting and also Relationships with external partners. Analysis using the model gives the user a good overview of the company whereupon problem areas can be highlighted. The study made in this final thesis indicate that the most important factors for improving the production economics in the paper and pulp industry is the handling of discarded materials, equipment design, using efficiency measurements and relationships within an organization and to external partners. Also of great importance is that the routines are good and followed and that the balances shown are correct. From this model, an analysis of Skutskär Pulp Mill was performed. The result of the analysis made with the model points to problem areas that Skutskär Pulp Mill need to look at. These are handling of discarded materials, inventory accuracy, difficult computer systems and internal and external relationships.

<p>Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av.</p>

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som råder i företagets gasturbintillverkning. De pågående verksamhetsutvecklande åtgärderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar även hur gängse mätmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de långa ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kännetecknas av.

<p>För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget.</p><p>För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.</p>

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget. För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.

Flextronics Design i Linköping tillverkar prototypskretskort till telekomindus-trin. Examensarbetet tog de fram eftersom de upplever att de har problem medolika områden inom den funktion där själva tillverkningen sker, SMA (SurfaceMount Assembly). De var inte säkra på exakt vilka problemen var men de vis-ste att de rör rutiner, kommunikation, samt materialtillförsel. Genom att i ettexamensarbete definiera och lyfta fram problemen samt ta fram åtgärdsförslag,hoppades företaget att vissa av problem skulle kunna uppmärksammas ochlösas och på det sättet skulle kvaliteten i processerna öka. Genom att förbättravissa områden hoppades de även kunna bli effektivare i sitt arbetssätt vilketi sin tur skulle kunna frigöra värdefull kapacitet, något som är mycket viktigtför Flextronics i Linköping, eftersom de har hög beläggning.Syftet med examensarbetet var att genom en kartläggning tydligt definieraproblemen och ta fram förbättringsområden. Fokus lades sedan på det om-råde som ansågs viktigast att ta tag i. Målet var att ta fram ett konkret åtgärds-förslag, som löser de mest angelägna problemen, och som kan implementeraspå företaget.Kartläggningen bygger främst på ett stort antal intervjuer som gjordes med oli-ka personer som är involverade i SMA och dess stödprocesser. Det visade sigatt det var inom områdena strategier, kommunikation och informationssprid-ning, ansvarsområden, materialrutiner samt personalfrågor som problemenfrämst finns. Inom dessa områden definierades ett stort antal problempunkter,som var och en kategoriserades efter vilket ursprungligt problem de härstam-mar ur, alltså vad som skulle behöva förbättras för att få respektive problem-punkt åtgärdad. Det resulterade i åtta olika förbättringsområden, nämligenåterrapportering, kommunikation, spårbarhet, spill, sårbarhet, plock check, SMA-fel och ansvarsfördelning.Det förbättringsområde som ansågs viktigast att ta tag i var återrapportering.För att kunna förbättra den, och lösa de problem som fanns knutna till detproblemområdet, låg fokus under andra halvan av examensarbetet på att tafram ett informationssystem. Först togs strategier för både utveckling och im-plementering fram och därefter utvecklades systemet med hjälp av program-varan Microsoft SharePoint. Resultatet av arbetet blev informationssystemetReFlex som kommer att implementeras och börja användas på företaget.Med hjälp av ReFlex finns nu möjligheten att effektivisera arbetet på en radpunkter. Tack vare en effektiv återanvändning av informationen kan de frånoch med nu på ett bra sätt utnyttja tidigare erfarenheter, vilket gör att misstaginte behöver upprepas. Problem kommer inte behöva lösas flera gånger, vilketsparar mycket värdefull tid och frigör kapacitet. Kvaliteten i processerna kanöka, då problem kan uppmärksammas på ett smidigare sätt och därmed åtgär-das snabbare. / Flextronics Design in Linköping is an Electronics Manufacturing Services (EMS)company and manufactures printed circuit boards assemblies (PCBAs) for thetelecommunication industry. The site in Linköping is focused on prototypingPCBAs. They have problems regarding their SMA (Surface Mount Assembly)line, where the PCBAs are manufactured. The problems were not clearly de-fined in the beginning, but regarded routines, communication and materialsupply. By defining exactly where the major problems were and by solvingsome of these, they hoped that both the quality of their processes and the effi-ciency regarding their methods of working could improve. That could increasetheir capacity, something that would be valuable to Flextronics, since they areoften working above their capacity level.The purpose of this master thesis was to clearly define the problems through asurvey and suggest different ideas about which areas that should be improved.The area considered most important was then chosen for further work. Theobjective was to create a solution that solves as many problems as possible, asolution that could be implemented at Flextronics.The survey that was carried out is based on interviews with people involvedin the processes concerning SMA. The problems showed to involve strategies,communication and information sharing, management of responsibilities, rou-tines regarding material supply, and human resource issues. Within these ar-eas a large number of problem matters were defined. Each of these were cate-gorised based on what type of action that could solve that particular problem.The result was eight different action areas, that each could be the solution todifferent kinds of problems. The areas were; improving possibilities for report-ing and giving feedback, improving communication, improving traceability,decrease waste, decrease the vulnerability, improve routines for plock check,reduce the number of defect PCBAs due to SMA-problems and make the re-sponsibiliies more clear.The action area that was considered most important was increasing the possi-bilities for giving feedback. To make that happen, an information system wasdeveloped. First strategies for development and implementation was formu-lated and after that, the system was developed in Microsoft SharePoint. Thework resulted in the system ReFlex, that will be implemented at Flextronics.ReFlex will give the possibility to make work more efficient in many ways.Thanks to improved feedback possibilities they can now reuse information andtake advantage of prior experiences when starting a new build. The risk ofmaking the same mistake twice will decrease, which will save a lot of timeand thereby increase their capacity. The quality of the processes can also beincreased, since mistakes are more likely to be paid attention to and can therebybe solved faster.

<p>Flextronics Design i Linköping tillverkar prototypskretskort till telekomindus-trin. Examensarbetet tog de fram eftersom de upplever att de har problem medolika områden inom den funktion där själva tillverkningen sker, SMA (SurfaceMount Assembly). De var inte säkra på exakt vilka problemen var men de vis-ste att de rör rutiner, kommunikation, samt materialtillförsel. Genom att i ettexamensarbete definiera och lyfta fram problemen samt ta fram åtgärdsförslag,hoppades företaget att vissa av problem skulle kunna uppmärksammas ochlösas och på det sättet skulle kvaliteten i processerna öka. Genom att förbättravissa områden hoppades de även kunna bli effektivare i sitt arbetssätt vilketi sin tur skulle kunna frigöra värdefull kapacitet, något som är mycket viktigtför Flextronics i Linköping, eftersom de har hög beläggning.Syftet med examensarbetet var att genom en kartläggning tydligt definieraproblemen och ta fram förbättringsområden. Fokus lades sedan på det om-råde som ansågs viktigast att ta tag i. Målet var att ta fram ett konkret åtgärds-förslag, som löser de mest angelägna problemen, och som kan implementeraspå företaget.Kartläggningen bygger främst på ett stort antal intervjuer som gjordes med oli-ka personer som är involverade i SMA och dess stödprocesser. Det visade sigatt det var inom områdena strategier, kommunikation och informationssprid-ning, ansvarsområden, materialrutiner samt personalfrågor som problemenfrämst finns. Inom dessa områden definierades ett stort antal problempunkter,som var och en kategoriserades efter vilket ursprungligt problem de härstam-mar ur, alltså vad som skulle behöva förbättras för att få respektive problem-punkt åtgärdad. Det resulterade i åtta olika förbättringsområden, nämligenåterrapportering, kommunikation, spårbarhet, spill, sårbarhet, plock check, SMA-fel och ansvarsfördelning.Det förbättringsområde som ansågs viktigast att ta tag i var återrapportering.För att kunna förbättra den, och lösa de problem som fanns knutna till detproblemområdet, låg fokus under andra halvan av examensarbetet på att tafram ett informationssystem. Först togs strategier för både utveckling och im-plementering fram och därefter utvecklades systemet med hjälp av program-varan Microsoft SharePoint. Resultatet av arbetet blev informationssystemetReFlex som kommer att implementeras och börja användas på företaget.Med hjälp av ReFlex finns nu möjligheten att effektivisera arbetet på en radpunkter. Tack vare en effektiv återanvändning av informationen kan de frånoch med nu på ett bra sätt utnyttja tidigare erfarenheter, vilket gör att misstaginte behöver upprepas. Problem kommer inte behöva lösas flera gånger, vilketsparar mycket värdefull tid och frigör kapacitet. Kvaliteten i processerna kanöka, då problem kan uppmärksammas på ett smidigare sätt och därmed åtgär-das snabbare.</p> / <p>Flextronics Design in Linköping is an Electronics Manufacturing Services (EMS)company and manufactures printed circuit boards assemblies (PCBAs) for thetelecommunication industry. The site in Linköping is focused on prototypingPCBAs. They have problems regarding their SMA (Surface Mount Assembly)line, where the PCBAs are manufactured. The problems were not clearly de-fined in the beginning, but regarded routines, communication and materialsupply. By defining exactly where the major problems were and by solvingsome of these, they hoped that both the quality of their processes and the effi-ciency regarding their methods of working could improve. That could increasetheir capacity, something that would be valuable to Flextronics, since they areoften working above their capacity level.The purpose of this master thesis was to clearly define the problems through asurvey and suggest different ideas about which areas that should be improved.The area considered most important was then chosen for further work. Theobjective was to create a solution that solves as many problems as possible, asolution that could be implemented at Flextronics.The survey that was carried out is based on interviews with people involvedin the processes concerning SMA. The problems showed to involve strategies,communication and information sharing, management of responsibilities, rou-tines regarding material supply, and human resource issues. Within these ar-eas a large number of problem matters were defined. Each of these were cate-gorised based on what type of action that could solve that particular problem.The result was eight different action areas, that each could be the solution todifferent kinds of problems. The areas were; improving possibilities for report-ing and giving feedback, improving communication, improving traceability,decrease waste, decrease the vulnerability, improve routines for plock check,reduce the number of defect PCBAs due to SMA-problems and make the re-sponsibiliies more clear.The action area that was considered most important was increasing the possi-bilities for giving feedback. To make that happen, an information system wasdeveloped. First strategies for development and implementation was formu-lated and after that, the system was developed in Microsoft SharePoint. Thework resulted in the system ReFlex, that will be implemented at Flextronics.ReFlex will give the possibility to make work more efficient in many ways.Thanks to improved feedback possibilities they can now reuse information andtake advantage of prior experiences when starting a new build. The risk ofmaking the same mistake twice will decrease, which will save a lot of timeand thereby increase their capacity. The quality of the processes can also beincreased, since mistakes are more likely to be paid attention to and can therebybe solved faster.</p>

<p>Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.</p><p>I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel. Då skrotfallet beräknas används ett schablonvärde för processens utbyte, som motsvarar genomsnittet för samtliga legeringskombinationer i produktion. Eftersom ett medelvärde används blir prognosen missvisande för vissa legeringar. Detta då utbytet varierar mycket, vilket gör att det både finns de legeringskombinationer som har betydligt högre utbyte än genomsnittet och de som har betydligt lägre. SHT AB har idag inte heller någon koppling mellan faktisk orderstock och kortsiktig prognostisering av skrotfall.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på hur Sapa Heat Transfer AB kan och bör utveckla sin prognostisering av skrotfall. Därigenom ska Sapa Heat Transfer AB få bättre precision i både långsiktig och kortsiktig skrotfallsprognos, och på så vis förbättra råvaruplaneringen.</p><p>För att förbättra den långsiktiga skrotfallsprognosen måste nedbrytningen av prognosen för legeringskombinationer analyseras. En förbättring av nedbrytningen förväntas innebära en förbättrad långsiktig prognos. Förbättrad innebär i detta fall att skrotfallsprognosen bättre ska följa den långsiktiga prognosen för försäljning av legeringskombinationer. Precisionen hos skrotfallsprognosen blir givetvis beroende av precisionen hos denna prognos. En förändring av nedbrytningen medför dock att kapacitetsplaneringen för omsmältverkets ugnar påverkas.</p><p>Åtgärdsförslaget som tas fram för den långsiktiga prognostiseringen är tänkt att förbättra denna genom att schablonvärdet som används ersätts med varje legeringskombinations specifika prognostiserade utbyte. Data som behövs för att genomföra en sådan prognos finns tillgänglig i SHT AB:s databaser, och med hjälp av prognostiseringsmetoden exponentiell utjämning kan utbytet prognostiseras. Genom att använda denna metod med ett lågt värde på utjämningskonstanten α, fås en prognos där extremvärden inte ger kraftiga utslag på prognosen.</p><p>Den kortsiktiga skrotfallsprognosen, som idag bygger på en nedbrytning av den långsiktiga prognosen, kan förbättras genom att istället kopplas till den faktiska orderstocken. Om denna koppling görs baseras skrotfallsprognosen mer på känd information istället för på en annan prognos. En koppling till orderstocken kan dock bara användas för kortsiktig skrotfallsprognostisering då orderstocken inte sträcker sig flera månader framåt.</p><p>Åtgärdsförslaget som tas fram för den kortsiktiga skrotfallsprognosen utgår från att en schablonmässig prognos först tas fram för de skrotgrupper som ska prognostiseras. I denna används en individuell prognostiserad skrotfallsfaktor som tas fram med exponentiell utjämning för respektive skrotgrupp. Skrotfallsfaktorn är baserad på historisk data för planerat material in till processen och invägt skrot till smältverket. Med hjälp av skrotfallsfaktorn, data för hur mycket material som är planerade in i processen kommande veckor och med hänsyn till att skrot faller under hela ledtiden, kan ett förväntat skrotfall för kommande vecka/veckor beräknas.</p><p>För att få en bättre precision än hos den schablonmässiga prognosen, kan sedan prognosen för de skrotgrupper som är mest intressanta utvecklas och anpassas. De kan ges individuella värden på utjämningskonstanten α för prognostiseringen av skrotfallsfaktor och även sättet som hänsyn till ledtid tas kan anpassas. I förslaget har förenklingen gjorts att skrot väntas falla symmetriskt över ledtiden vilket inte stämmer helt med verkligheten. Därför bör prognosen också utvecklas så att hänsyn tas till att det exempelvis faller förhållandevis mycket skrot i slutet av ledtiden.</p> / <p>Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) is one of three components in the corporate group Sapa Group, owned by the Norwegian company Orkla ASA. Sapa Heat Transfer AB has production in Sweden (Finspång) and China (Shanghai). The company is a world leading supplier and developer of aluminum strips used in various types of heat exchangers, primarily in the automotive industry.</p><p>In several stages of the production, which includes remelting, hot and cold milling and cutting, a part of the processed material becomes scrap metal. This scrap metal is collected and reused as raw material in the remelting factory. SHT AB currently has no automated IT support to forecasting this scrap metal; these calculations are, in the current situation, made with the help of Excel. In the calculation of scrap metal the company uses a standard value, corresponding to the average yield for all alloy combinations in the production. As a mean value is being used for all alloy combinations, the forecast becomes misleading for some alloys. The yield varies widely depending on the alloy, which means there are alloy combinations that are above the average yield and some that are below. In the current situation SHT AB has no link between actual orders and the short-term forecast of scrap metal.</p><p>The purpose of this thesis is to develop proposals on how Sapa Heat Transfer AB can and should develop its forecasting of scrap metal. This will help them getting a better accuracy in their forecasting and thereby improving the raw material planning.</p><p>In order to improve the long-term forecast of scrap metal the decomposition of the forecast for the alloy combination had to be analyzed. An improvement of the decomposition will mean an improvement of the precision for the long-term prognosis of scrap metal. A change in the decomposition will also influence the capacity planning in the remelting factory.</p><p>The action proposal for the long-term forecasting will result in a better accuracy of the forecast by replacing the mean value for the yield by a specific forecasted yield of each alloy combination. The data needed to carry through such a forecast is available in SHT AB´s databases, and by using the forecasting method exponential smoothing the yield can be forecasted. By using this method a forecast will be obtained that, with a low value of α, will not take such great impact from extreme values that sometimes occur.</p><p>The current short-term scrap metal forecast, based on a decomposition of the alloy combination forecast, can be improved by a link to the actual backlog. If this link is established the scrap metal forecast will be based on known information instead of forecasted data. A link to the backlog can only be used for a short-term forecast due to the length of the awaiting orders.</p><p>The action proposal to improve the short-term forecast assumes that a standardized forecast is developed for the scrap groups to be projected. The forecast should use an individually forecasted scrap factor produced with exponential smoothing for each scrap group. The scrap factor is based on historical data for the material planned to go into the process and the weighed scrap delivered to the remelting factory. With this scrap factor, data on how much material that is planned into the process the coming weeks and with consideration of scrap falling throughout the lead time the expected amount of scrap for the coming week / weeks can be calculated.</p><p>To get a better precision compared to the standardized forecasts, the forecasts of the most interesting scrap groups should be developed and adapted. They can be given individual values of the smoothing constant α for the prediction of the scrap factor and the way the lead time is being considered can be adjusted. In the proposal the simplification that scrap is expected to fall symmetrically distributed over the lead time has been done. In reality this is not the case. Therefore, the forecast should also be developed to take into account that, for example, more scrap is falling in the end of the lead time.</p>