<p>Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.</p>

The financial decline of the traditional media; technological advances and 24/7 news cycles; and the rise of new media are transforming journalism in ways that are seen as problematic and leading towards less professional practices. In Eastern Europe this transformation tops off the still ongoing systemic transformation from communist systems, ongoing since the late 1980s. This study examines how journalists in Macedonia perceive their profession today, what they consider professional journalism, and how they define their role in Macedonian society and democracy. Macedonian media system is fragmented and financially fragile, providing an opening for political and business influence. Foreign capital in the media market is limited and only present in the print media. The ethnic diversity of the country is reflected in the mass media, thus there are number of media working in languages other than Macedonian. The research takes a humanistic approach, employing grounded theory. The researcher discovered five themes in the analysis of interviews with 32 participants: (1) Ideal vs. reality, or when journalists do not behave according to professional standards, even as they define them; (2) Self-censorship, as a rule; (3) The blame game, with older journalists blaming younger journalists, and vice versa, for the problems experienced in journalism; (4) Education, the acknowledged and ignored problem; and (5) Agents of change that cannot change anything, another exhibit of the tensions between the ideal and desired journalistic roles, and reality. These themes constitute the theoretical framework of journalism in transformation.

Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.

Purpose: The primary aim of the study was to analyse and discuss how employees with a secondary nursing education describe their occupational character whilst working as well as the conditions for caring acts in a changing progress towards professionalism. Questions: What are the conditions to provide a high standard of care in this changing progress? What influence does it have on the occupational character ? Method: Critical case study and focus groups Conclusion: One of the central findings of the field study was the identification of two occupational identities; traditional and pedagogical orientated. These two occupational character traits are connected with different types of occupational competence and demands different theoretical knowledge. They also have different regards concerning the new title; social omsorgsassistent. A conclusion of the study is that a professional project of a non-specific nature is unable to stress the different levels of knowledge and competence that occupational identities have when one seeking professionalism.

With the emergence of New Public Management in the 1980s, Western public sectors saw a gradual shift in logics of work control from professionalism to managerialism. For public sector organizations to attain legitimacy in this new climate, their organizational structures have been aligned according to extant societal expectations of managerialist efficiency. In addition to structure, organizations are also asked to have an organizational image that appeals to the same societal expectations if legitimacy is to be achieved. The pursuit of legitimacy is an aspect that connects image and structure but this has been neglected in previous research. Against this, the purpose of the present thesis is to explore whether and how changes in organizational image covariate positively with shifts in organizational structure. In order to investigate this, an organizational discourse analysis has been conducted on a sample of Swedish hospitals’ webpages in 2005 and 2013 as a way to learn more about the distribution of professionalism and managerialism in these entities’ images. The results indicate that the two logics of work control have increased between the studied years but managerialism displays a slightly bigger growth. Nevertheless, a blend of professionalism and managerialism is what is most apparent in the organizational images of the sampled hospitals in both 2005 and 2013. While previous literature has argued that organizational structures have shifted decisively towards managerialism, this thesis indicates that the change has been more nuanced when it comes to organizational images.

This qualitative research study examined teachers and teacher assistants perceptions of their working relationships. Three teachers and three teacher assistants reflected specifically on their work experiences and interactions with their job partners in their respective schools, as they worked to provide supports to students with a variety of behavioral, academic and medical needs. Two main questions guided this research: How did each participant describe their working relationship with his/her job partner? What factors were perceived as influential on a positive and effective working relationship? <p>Thematic analysis of the qualitative interview data from the participants informed the generation of dominant themes. The role of administration, professional interaction, and personal attributes emerged as main factors influencing the teacher and teacher assistant relationship. The researcher provides a model for conceptualizing this relationship and suggests that professionalism is required of both parties in the relationship. The model of professionalism is supported by three main behaviors exhibited by people in the relationship: competence, collegiality, and clarity of role.

Titel: Mötet med det okända - En kvalitativ studie om högskolor och universitets kriterier för köp av PR- och kommunikationstjänster Författare: Michelle Hallangen och Erika Olofsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2012 Bakgrund: En stor del av forskningen inom PR handlar om kommunikatörerna och deras roller inom organisationer. Det finns inte mycket forskning om relationen mellan organisationer och PR-konsulter. En del av detta är området kring köpet av PR- och kommunikationstjänster. Denna studie fokuserar därför på kundens perspektiv på PR-konsulter och byråer. Den ska ta reda på vad de utvalda universiteten och högskolorna baserar sina val på. Med val menas vid beslutet som tas angående vilken byrå som antas för PR- eller kommunikationstjänsten. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vilka kriterier som styr utvalda universitet och högskolor vid köp av PR-och kommunikationstjänster. Teori: Teorin för den här studien har utgått ifrån de teoretiska områdena för professionalsm av PR-yrket: egenskaper, status, samarbete, etik, personlighet, utbildning och kunskap. Inledningsvis förklaras även PR, PR-yrkets historia i Sverige samt relationen mellan PR-konsulter och deras kunder. Metod och material: Studien har utförts genom en metodtriangulering. Inledningsvis genom en kvalitativ textanalys av 25 offentliga upphandlingar angående PR- eller kommunikationstjänster från högskolor och universitet på olika orter i Sverige. Därefter genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intervjupersoner verksamma på en högskola eller universitet och som till stor del varit delaktiga i den offentliga upphandlingen som valts ut för intervju genom textanalysen. Resultat textanalys: Studiens resultat av textanalysen visar att det främsta innehållet i de offentliga upphandlingarna som var väsentligt var det som beskrev den önskade leverantörens egenskaper samt kunskap. Ord som ofta upprepades och som gick att finna i nästintill alla upphandlingar var erfarenhet, kompetens, ömsesidigt förtroende, tidigare uppdrag eller referenser, samarbete, utbildning och god yrkessed. Information rörande relationen mellan byrån och kunden hittades inte och samtidigt fanns spår av professionalism i endast två upphandlingar. Etik återfanns i en mening kring yrkessed i majoriteten av upphandlingarna, men dock inte ordagrant förutom i två och status återfanns endast beskrivet som kvalitet. Utbildning, erfarenhet, kompetens, kunskap och referensuppdrag stod ofta i upphandlingarna. Ett samlingsord för detta kan ses som kompetens, vilket även var det ord som fanns i alla relevanta upphandlingar. Resultat intervju: Studiens resultat av intervjuerna visar att de viktigaste kriterierna vid valet av intervjupersonernas specifika byrå varit kvaliteten, kreativiteten och priset. Samtliga intervjupersoner hade överlag en positiv inställning till relationen med byrån och de ansåg även att deras mål med uppdraget var på mycket god väg att uppfyllas, dels tack vare bra samarbete. Professionellt kunde ses som alltifrån hur konsulterna agerade och hur affärsmässiga de var till att de var engagerade, kunniga, noggranna och ödmjuka. Överlag ansåg intervjupersoner att de byråer som valts var väldigt professionella. Etik hade aldrig varit ett problem i samarbetet med konsulterna, och för tre av fyra intervjupersoner var relevant utbildning en viktig bakgrund hos konsulterna samt en av anledningarna till att de valt byrån. Nyckelord: Professionalism, PR, PR-konsult, PR-byrå, kundperspektiv, kommunikation

This qualitative research study examined teachers and teacher assistants perceptions of their working relationships. Three teachers and three teacher assistants reflected specifically on their work experiences and interactions with their job partners in their respective schools, as they worked to provide supports to students with a variety of behavioral, academic and medical needs. Two main questions guided this research: How did each participant describe their working relationship with his/her job partner? What factors were perceived as influential on a positive and effective working relationship? <p>Thematic analysis of the qualitative interview data from the participants informed the generation of dominant themes. The role of administration, professional interaction, and personal attributes emerged as main factors influencing the teacher and teacher assistant relationship. The researcher provides a model for conceptualizing this relationship and suggests that professionalism is required of both parties in the relationship. The model of professionalism is supported by three main behaviors exhibited by people in the relationship: competence, collegiality, and clarity of role.

Maciej Zarembas artikelserie ”Hem till skolan” rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs. Studiens resultat visar att de mest framträdande kategorierna är den goda och den inkompetenta läraren, samt läraren som inte kan påverka sin arbetssituation.Den mest framträdande kategorin av dem alla var dock ”läraren utan möjlighet att påverka sin arbetssituation”. Studien kommer fram till att framställningen av läraren som oförmögen att påverka sin egen arbetssituation medför en bild som kan komma att påverka synen på läraryrkets professionalisering negativt.

No description available.