Syftet med studien var att undersöka hur ett gamification projekt har planerats och genomförts samt att ta fram lärdomar från projektet. Genom att undersöka vilka strategier som används samt vilka insikter som framkom efter projektet är denna studie betydelsefull för projektledare eller projektdeltagare som är intresserad av erfarenhetsbaserat lärande. Studien lyfter fram lärdomar utifrån ett projekt som pågick i 5 år där det innefattade tre aktörer, högskola, mediehus och tech-företag som jobba tillsammans för att leverera en produkt som handlar om gamification inom nyhetsmedier. Metoden som användes var en kvalitativ metod i form av intervjuer som sedan transkriberades. Analysen av det insamlade materialet genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att ta fram teman till resultatet. Resultatet som presenteras har tre teman som framkom som de mest väsentliga i studien, första temat är, Vi gick utan karta, som tar upp vikten av att gemensamt inom projektet ta fram en tydlig projektplan för att utifrån det använda sig av en projektmodell som passar projektet och dess unika genomförande. Andra temat som framkom i resultatet var, Såg inte den gemensamma bilden. Under detta tema skapas en förståelse kring projektets syn och förväntan på projektet utifrån de olika aktörerna där det framkom att visionen och målbilden inte var tydlig och definierad för deltagarna. Tredje temat är, Rollfördelningen som går förlorad, som tar upp vikten av att ha tydliga roller och ansvarsområden inom projektet för att enkelt ta projektet framåt. Detta saknades i projektet och resulterade i att krav, beslut och ansvar inte genomfördes på bästa sätt där ovisshet fanns kring var projektets riktning var på väg och skulle sluta. Studien riktar sig till publik med intresse för erfarenhetsbaserat lärande och vad som kan förbättras till kommande projekt. Det inkluderar chefer, projektledare, projektdeltagare och ansvarig för projektgrupper. / The aim of the study was to investigate how a gamification project has been planned and implemented and to draw lessons from the project. By examining which strategies are used and what insights emerged after the project, this study is important for project managers or project participants who are interested in experience-based learning. The study highlights lessons from a project that continues for 5 years where it includes three actors, a university, media houses and tech companies that work together to deliver a product that is about gamification in news media. The method used was a qualitative method in the form of interviews which were then transcribed. The analysis of the collected material was carried out with the help of a qualitative content analysis to arrive at the end. The result presents three themes that emerged as the most important. The first theme is, define and clear project model, which addresses the importance of jointly within the project to develop and clear project plan to use a project model that suits the project. and its unique implementation. The other theme that emerged in the development was, creating a common image and vision. Under this theme, an understanding is created about the project's view and expectation of the project based on the various actors where it emerged that the vision and goal picture were not clear and defined for the participants. The third theme is, ensures the division of roles in the project, which addresses the importance of having clear roles and areas of responsibility within the project to easily take the project forward. This was missing in the project and resulted in demands, decisions and responsibilities not being implemented in the best way where there was uncertainty about where the project direction was heading and would end. The study is aimed at audiences with an interest in experiential learning and what can be improved for future projects. This includes managers, project managers, project participants and those responsible for project groups.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.