The public sector is a major purchaser of goods and services. By setting requirements for environmental and social considerations in public procurement, an authority has the possibility to use consumer power to influence the actors in a market. The purpose of this paper is to investigate public procurement of textile products in a municipality, in order to gain knowledge about factors that may be important for the use of environmental and social criteria. Håkan Hydén´s (professor in sociology of law) norm model was used as the basis of the analysis, where the conduct was investigated along three dimensions of the norm – willingness, knowledge and system conditions – in order to identify underlying factors that can influence the process. The results – analyzed by using interviews and documents – show that the procurer's willingness, motivation and knowledge are important factors in this context, as well as the political priority of the municipality. Procurers gain knowledge in this area to a large extent through networking with other actors. The possibilities to be able to verify the criteria are important. Verification of requirements is problematic because the municipality, as a public actor, is far from the production in the textile production chain. Lack of knowledge, in the form of mapping the textile production, prevents the development of criteria for best available technique. However, demands on manufacturing can be set indirectly by asking for some eco-labels (or equivalent) as verification. Furthermore, system conditions in terms of rules in the public procurement legislation set the framework for the procurement process. / Chemicals in textiles: Managing environmental and health risks from products with complex product chains

The European Convention guarantees the right to assembly. Since the ratification of the Convention Sweden has been obligated to make proportionality balances when granting or restricting the right. However, the process of how the proportionality assessments work when cancelling or dissipating a public gathering, and thereby limit the right to protest, is unmapped. Therefore, the aim of this study is to analyze the legal problems that emerges by studying the Parliamentary Ombudsman’s and the Chancellor of Justice’s proportionality assessments relating to the right to protest. This will be done by comparing nine decisions made by the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice between 1995 and today (2017).   The study concludes that the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice overall made proportionality assessments and thereby respected the principle of proportionality. However, some legal problems complicated the assessments. The definition of resolution, public gathering and severe disorder can differ, which can result in discretional exercise of official authority. This may, in turn, restrict the freedom of assembly and thereby be a threat to the democracy.

In 2018 the average pay for female workers were 89,3 percent of the average pay for the male workers in Sweden. There are explanations for some of these differences, such as age, level of education and former experiences. Regardless, there is an unexplained pay difference at 4,4 percent. Since 1995, there has only been one win out of eight cases for the plaintiff regarding pay discrimination from the Swedish labor court. The aim of this essay is to highlight the differences in pay between men and women in Sweden and to clarify what the principle of equal pay for male and female workers for equal work or work of equal value is. In order to achieve this, the treaties, directives and preliminary rulings from the EU are studied. The rulings from the Swedish Labor Court are then critically reviewed in relation to the principle of equal pay. The study shows that the principle of equal pay aims to eliminate all types of discrimination based on gender regarding pay. Furthermore, the study shows that the Swedish Labor Court addresses to the EU law in cases regarding pay discrimination. However, the court fails to use the principle of proportionality when deciding whether the difference in pay is objectively founded. Also, the court fails to determine whether it is part of or all of the pay difference that is factually founded.

This thesis aims to explore the relationship between different infection control strategies during the first year of covid-19 and trust in government. The scope is limited to EU member states. The relationship is analysed with OLS-regression with a host of restriction data and trust controls. The variables are motivated by a theoretical framework constructed from previous theories and research on trust during previous crises where diverse effects on trust are discussed. The relation-ship is also analysed with scatterplots and diagram to illustrate the change in trust in the different EU member states. The results indicate that there is a negative relationship between trust and infection control measures. However, there is noth-ing in this study that provides support for the hypothesis that different strategies affect trust in different ways. Nevertheless this should be further examined in fu-ture studies.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka argument som presenteras i debatten om straffreduktionen i svensk media samt hur dessa perspektiv kan förstås i förhållande till kriminalpolitiska begrepp. Argumenten som har identifierats i mediaartiklarna har sedan presenterats och jämfört hur de förhållit sig till Statens offentliga utredning 2018:85 (SOU 2018:85). Uppsatsen genomfördes med straffrättsteorierna och straffrättspolitiken som teoretisk grund. Materialet bestod av argumenterande artiklar från dags- och kvällstidningar samt begränsades till de som publicerats efter SOU 2018:85 (18 december 2018). Vi utgick från en positivistisk vetenskapsteori och använde oss av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att bland argumenten för straffreduktionens slopande återfanns förtroende för både individualprevention, allmänprevention och vedergällning. Återkommande ansåg dessa straffrättsteorier ha goda förutsättningar för att hantera och minska brottsnivåerna i samhället och flera skribenter ansåg att dessa var ett måste för att motverka grov kriminalitet. De som argumenterade emot slopandet förkastade dock de ovannämnda teorierna, där kunde i stället proportionalitetsprincipen och humanitetsprincipen identifieras. De som argumenterar emot straffreduktionens slopande förhåller sig i större utsträckning till SOU 2018:85 då de menar att slopandet inte kommer verka brottspreventivt och potentiellt kan leda till höjda brottsnivåer i framtiden. De som argumenterar för slopandet hänvisar i större utsträckning till det allmänna rättsmedvetandet då fokus ligger kring rättvisa och upprättelse. Vilket indikerar att debatten har en linje av offensiv straffrättspolitik.

No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>EG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknad</p><p>utgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten. Nationellt vidtagna åtgärder måste vara utformade på ett proportionerligt sätt om inskränkningar i EG-fördragets grundfriheter skall anses vara motiverade. Medlemsstaterna har dock givits ett stort utrymme att bedöma huruvida de vidtagna åtgärderna är försvarbara ur allmänsynpunkt som har fastställts i flera rättsfall i EG-domstolen, men måste alltid ha som effekt att uppnå det mål som åtgärden verkligen avser att skydda, och ska vara av icke-diskriminerande karaktär och som sagt proportionerlig mellan mål och medel. Staten har i lotterilagen (1994:1000) infört bestämmelser i 12, 15, 38, 45 och 54 §§ som sammantaget ger effekten av att det hämmar etablerings- och tjänstefriheterna av utländska spelaktörer på den svenska spelmarknaden, och är således inte helt förenliga med EG-fördragets artikel 12, 31, 43 och 49. De åtgärder den svenska staten vidtagit för att, enligt dem, skydda allmänna och allmännyttiga ändamål kan, av våra bedömningar, motiveras mer ur ett ekonomiskt perspektiv än ur ett skyddssyftesperspektiv. Statens uppställda syften med spelmonopolet uppnås endast sekundärt genom de vidtagna åtgärderna i lotterilagen, då syftet med åtgärderna och den verkliga effekt som uppnås ej stämmer överens. Staten har inte varit konsekvent med att visa vad deras syfte med spelmonopolet verkligen är. Vi har sett över lagtexter i nationell rätt och EG-rätt samt studerat förarbeten och rättsfall. Vi har också använt doktrinförfattares artiklar och analyser för att kunna besvara vår frågeställning – Är det svenska spelmonopolet förenligt med EG-rätten?</p> / <p>Abstract</p><p>The European Community Treaty (ECT) regulates the right for every citizen to establish their activities in any other member state, but also the right for free movement of services. Every member state has a duty to protect an open market within the European Union, and</p><p>furthermore to protect the market from restrained competition. A governmentally operated monopoly constitutes a threat to the idea of an open market, yet such monopolies are allowed to exist for products that constitute a public danger such as alcohol and cigarettes. These</p><p>products are therefore considered to be better controlled by a governmentally regulated market. The gambling market is considered a public danger and is considered to have negative social and economic affects by a majority of the EU member states. A member state is not</p><p>allowed to restrict the ECT rules on the rights to establishment and free movement of services if a measure is for a cogent consideration of a public interest. Measures taken by the government in a member state must be designed in a proportionate way to be legally motivated. The states, however, have been given a considerable leeway to define whether or not taken measures imposed by the governments are motivated by a public interest. This has been established by the European Court of Justice (ECJ) in several cases. A governmentally</p><p>taken measure must always have a non-discriminating character and, as previously mentioned, must always have the right proportion between means and cause. The Swedish state has passed legislation about lotteries through the Swedish Lottery Act (SFS 1994:1000) in</p><p>sections 12, 15, 38, 45, and 54 which conflicts with fundamental principles of articles 12, 31, 43 and 49 of the EC-Treaty. According to the Swedish state, they have taken measures to protect the Swedish citizens and to protect public interests. According to our assessments, we believe these measures exists firstly to preserve the State’s income from the Swedish gambling market and secondly to prevent gambling abuse and other public aims. The Swedish government is far from consistent regarding the purpose of the Swedish gambling monopoly. Our research is based upon Swedish law and its preparation acts, EC-legislation, and case law from the ECJ. We have also used doctrine from different authors to give us the answer to our main question in this essay – Is the Swedish gambling monopoly consistent with EC-law?</p>

Sammanfattning EG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknad utgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten. Nationellt vidtagna åtgärder måste vara utformade på ett proportionerligt sätt om inskränkningar i EG-fördragets grundfriheter skall anses vara motiverade. Medlemsstaterna har dock givits ett stort utrymme att bedöma huruvida de vidtagna åtgärderna är försvarbara ur allmänsynpunkt som har fastställts i flera rättsfall i EG-domstolen, men måste alltid ha som effekt att uppnå det mål som åtgärden verkligen avser att skydda, och ska vara av icke-diskriminerande karaktär och som sagt proportionerlig mellan mål och medel. Staten har i lotterilagen (1994:1000) infört bestämmelser i 12, 15, 38, 45 och 54 §§ som sammantaget ger effekten av att det hämmar etablerings- och tjänstefriheterna av utländska spelaktörer på den svenska spelmarknaden, och är således inte helt förenliga med EG-fördragets artikel 12, 31, 43 och 49. De åtgärder den svenska staten vidtagit för att, enligt dem, skydda allmänna och allmännyttiga ändamål kan, av våra bedömningar, motiveras mer ur ett ekonomiskt perspektiv än ur ett skyddssyftesperspektiv. Statens uppställda syften med spelmonopolet uppnås endast sekundärt genom de vidtagna åtgärderna i lotterilagen, då syftet med åtgärderna och den verkliga effekt som uppnås ej stämmer överens. Staten har inte varit konsekvent med att visa vad deras syfte med spelmonopolet verkligen är. Vi har sett över lagtexter i nationell rätt och EG-rätt samt studerat förarbeten och rättsfall. Vi har också använt doktrinförfattares artiklar och analyser för att kunna besvara vår frågeställning – Är det svenska spelmonopolet förenligt med EG-rätten? / Abstract The European Community Treaty (ECT) regulates the right for every citizen to establish their activities in any other member state, but also the right for free movement of services. Every member state has a duty to protect an open market within the European Union, and furthermore to protect the market from restrained competition. A governmentally operated monopoly constitutes a threat to the idea of an open market, yet such monopolies are allowed to exist for products that constitute a public danger such as alcohol and cigarettes. These products are therefore considered to be better controlled by a governmentally regulated market. The gambling market is considered a public danger and is considered to have negative social and economic affects by a majority of the EU member states. A member state is not allowed to restrict the ECT rules on the rights to establishment and free movement of services if a measure is for a cogent consideration of a public interest. Measures taken by the government in a member state must be designed in a proportionate way to be legally motivated. The states, however, have been given a considerable leeway to define whether or not taken measures imposed by the governments are motivated by a public interest. This has been established by the European Court of Justice (ECJ) in several cases. A governmentally taken measure must always have a non-discriminating character and, as previously mentioned, must always have the right proportion between means and cause. The Swedish state has passed legislation about lotteries through the Swedish Lottery Act (SFS 1994:1000) in sections 12, 15, 38, 45, and 54 which conflicts with fundamental principles of articles 12, 31, 43 and 49 of the EC-Treaty. According to the Swedish state, they have taken measures to protect the Swedish citizens and to protect public interests. According to our assessments, we believe these measures exists firstly to preserve the State’s income from the Swedish gambling market and secondly to prevent gambling abuse and other public aims. The Swedish government is far from consistent regarding the purpose of the Swedish gambling monopoly. Our research is based upon Swedish law and its preparation acts, EC-legislation, and case law from the ECJ. We have also used doctrine from different authors to give us the answer to our main question in this essay – Is the Swedish gambling monopoly consistent with EC-law?

Sveriges reglering av alkoholreklam präglas av alkoholpolitiska syften och är restriktiv i förhållande till många andra länder. Regleringen innefattar dels ett generellt krav på särskild måttfullhet beträffande all alkoholreklam, men även mer specifika förbud och restriktioner. Lagstiftningen har emellertid kommit att påverkas av EU:s inflytande på området, till följd av medlemskapet. Inom EU förekommer ingen harmoniserad lagstiftning på området för alkoholreklam och det är upp till medlemsstaterna att själva lagstifta om detta. Med medlemskapet följer emellertid vissa åtaganden, bland annat att förhålla sig till principer i rättstillämpningen. Arbetet berör särskilt proportionalitetsprincipen som blir betydande för regleringen av alkoholreklam och dess inverkan på den fria rörligheten. Området för alkoholreklam är föränderligt och de kommersiella intressena bakom är av stor omfattning. Med hänsyn till den digitala utvecklingen på senare tid förekommer idag flertalet nya marknadsföringskanaler vilket har resulterat i svenska lagförslag beträffande striktare reglering på området. Samtidigt har den svenska domstolen på senare tid intagit en mer liberal ställning till förmån för EU:s fria rörlighet. Denna motstridighet är intressant då rättsläget kan anses tämligen oklart. Detta motiverar frågeställningen; ”Är svensk reglering och tillämpning av alkoholreklam proportionerlig till sitt syfte och vidare förenlig med EU-rätt?” Sveriges restriktiva alkoholpolitik och de lagförslag som framförts i linje med detta kan diskuteras med hänsyn till EU-rättens ställning och bedömningsprinciper, men även till det rådande rättsläget i Sverige. På grund av att regleringen och tillämpningen, både på ett svenskt och EU-rättsligt plan, tenderar att skilja sig åt i utvecklingen kan det finnas intresse att diskutera detta. Ett närmande för svensk reglering och rättstillämpning gentemot EU-rätten kan urskiljas genom bland annat svensk praxis på området som fastställer proportionalitetsprincipens betydelse. EU:s inställning kan även anses blivit mer restriktiv genom nya ställningstaganden angående alkoholreklam. Den motsatta utvecklingen kan anses resultera i viss förenlighet mellan Sverige och EU beträffande marknadsföring av alkohol.