Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs. Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och 13 kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra kategorier. Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin. Medicinen förbättrade sjukdomsbilden och ökade deras välbefinnande, men den var också förknippad med biverkningar och att man var bunden till att äta ett läkemedel. Inställningen till antipsykotiska läkemedel var dock övervägande positiv i denna studie. Deltagare som någon gång valt att sluta med medicinen uppgav att de gjort det på grund av glömska, biverkningar och en önskan om att få vara frisk. / Objective: The purpose of this study is to describe patients’ attitude to their medication and reasons why they may not be compliant to the medical treatment. Method: Data was collected using questionnaires and the data was analysed using qualitative content analysis. Results: Two themes and 13 categories emerged to describepatients’ attitude to their medication. The themes are Medication as an aid and Medication as a burden. There were nine categories describing the theme Medication as an aid and four to describe Medication as a burden. For reasons why patients did not adhere to medication treatment four categories emerged. Conclusion: The main results in this study are the two themes that emerged, Medication as an aid and Medication as a burden. The participants in this study expressed both positive and negative attitudes towards their antipsychotic medication. The medicine improved the clinical picture and their well-being, but it was also associated with side effects and that they were tied to a drug. Participants who stated that they had quit taking their medication one time or another had done so because of forgetfulness, side effects and a desire to be healthy.

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.

<p>Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.</p>

Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors beskrivning av yrkesfunktionen och om den är i överensstämmande med högskoleförordningens examensmål för specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes för att genomföra studien, där 10 specialistsjuksköterskor i psykiatri blev intervjuade. Intervjuerna var semistrukturerade. En induktiv innehållsanalys av transkriberade data utfördes. Innehållsanalysen gav fyra kategorier varav tre av de blev förvalda till att jämföra mot högskoleförordningens mål för specialistsjuksköterskor i psykiatri genom deduktiv innehållsanalys. Resultat: När data analyserades utkristaliserades fyra olika kategorier; "yrkesroll", "kompetens", "uppgifter" jämfördes mot HFMS. "Mina kompetens är större och jag vill göra mer" jämfördes inte mot HFMS men bidrog ändå till en djupare förståelse av specialistsjuksköterskans yrkesfunktion. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna uppfyller högskoleförordningens mål enligt sin beskrovnining av sin yrkesfunktion. De beskriver att i sitt dagliga arbete gör de likadant som grundutbildade sjuksköterskor. De har stärkt sina förmågoroch självförtroende både som person och som sjuksköterska genom specialistutbildningen. De har fått några arbetsuppgifter relaterade till sin utbildningsnivå men de önskar mer specialistsjuksköterskeuppgifter och befogenheter och tydligare beskrivning från chefer vad som förväntas av dem.

Bakgrund Tio till trettio procent av befolkningen kommer att vid ett eller flera tillfällen i sitt liv uppleva psykiska problem som kräver intervention av sjukvården. Inom sluten psykiatrisk vård tillämpas i vissa situationer särskilda tvångsåtgärder i enlighet med lagen ompsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att sjuksköterskor inom den psykiatriska vården kan komma att möta situationer som involverar tvångsvård. Vårdformer som involverar tvångär ofta etiskt konfliktfyllda och kan för sjuksköterskor som individer leda till känslor av obehag. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra särskilda tvångsåtgärder på en psykiatrisk sluten vårdsavdelning. Metod Med anledning av syftet tillämpades en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. Sju intervjuer genomfördes varav en pilotintervju. Dessa spelades in med hjälp av diktafon och transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framgick det att samtliga sjuksköterskor upplevde bristande personalresurser,ledarskap och kunskap inom våldsförebyggande arbete som de mest framträdande negativa faktorerna vid hot- och våldssituationer. Sjuksköterskorna eftersökte ett förbättrat samarbete med läkare då det ansågs leda till ökad säkerhet för personal och patienter. Slutsats En utökning av personalstyrkan och utbildning inom våldsförebyggande modeller ansågs som nödvändiga åtgärder för att förbättra kommunikationen med patienter samt minska på antal bältesläggningar som ansågs vara den mest kränkande tvångsåtgärden.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt. Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete. För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori. Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation. Det sociala arbetets utrymme är dock mycket begränsat och till stor del knutet till kuratorernas position och deras förmåga att integrera det sociala perspektivet.

I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter för att: Motivera klienten, Ge klienten möjlighet att kommunicera med världen genom aktiviteten, Bedömning av specifika funktioner, Träningen. Analys av hur arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter resulterade i två kategorier: Aktiviteten behöver anpassas till klienten och Stödja klienten under aktiviteten. Uppsatsens slutsats är att kreativa aktiviteter utgör arbetsterapeuternas viktiga verktyg i arbete med personer med psykisk ohälsa. Kreativa aktiviteter hjälper klienter med psykisk ohälsa att utrycka sina känslor och kommunicera med världen även på ett nonverbalt sätt. Under skapande processen får klienten möjlighet att vara självständigt och prova sig fram, stöd ges sparsamt och i mån av behov och utifrån arbetsterapeuternas kännedom om klienten. I sin helhet ställer användningen av kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård vissa krav på arbetsterapeuter så som empatisk förmåga och kunskaper om människan för att kunna avläsa klientens psykiska mående och anpassa aktiviteten.  Arbetsterapeuter behöver också få mer information om kreativa aktiviteter under utbildningen för att kunna utnyttja kreativa aktiviteters potential.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.