Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom. / Corporal punishment and psychological control exercised by parents are examples of problematic parental behaviors that can cause depressive symptoms in adolescents. The study aims to investigate whether there are differences in depressive symptoms among adolescents who have experienced physical punishment and adolescents who have experienced psychological control over time. The study used secondary data from a research project, consisting of survey responses collected from adolescents in the ages between 13-15 years old in a medium-sized Swedish city. The study showed no differences in depressive symptoms in adolescents over time when the symptoms of physical punishment and psychological control were compared. However, the relationships between physical punishment and depressive symptoms was weaker than between psychological control and depressive symptoms.

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom. Slutsatsen är attförhållanden hos människor, som uttalad oro och katastroftänkande,till väsentlig grad förklarar varför negativa hemförhållanden har såkraftig effekt på ungdomars depressiva symptom. / Negative home conditions have previously been shown to contributeto depressive symptoms. The purpose of this study was to examinewhether the conditions worry and catastrophic thinking are mediatorsbetween negative home conditions and depressive symptoms. Thedata was selected from an existing survey conducted among studentsin grades 7-8 at secondary schools in three Swedish cities. A total of2749 secondary school students participated in this cross-sectionalstudy. The results showed a positive correlation between negativehome conditions and depressive symptoms, and both factors worryand catastrophic thinking partially mediated between negative homeconditions and depressive symptoms. The conclusion is thatconditions in humans, such as pronounced worry and catastrophicthinking, to a substantial degreee explains why negative homeconditions have so powerful effects on young people’s depressivesymptoms.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest hos ungdomar, för att se om det fanns skillnader i ungdomars sociala ångest avseende deltagarens och förälderns kön, samt grad av beroendefokuserad psykologisk kontroll. Data samlades in via det pågående forskningsprojektet Trestadsstudien genom enkätundersökning våren 2015. Beroendefokuserad psykologisk kontroll mättes med subskalan för DPC i DAPCS, och social ångest mättes med SPSQ-C. Totalt deltog 2958 elever i åttonde och nionde klass från tolv svenska skolor i undersökningen. Data analyserades via korrelationer, t-test och ANOVA. Resultatet visade på signifikanta positiva korrelationer mellan upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll och social ångest, och signifikanta huvudeffekter i form av deltagarens kön och grad av upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll avseende social ångest. Vidare påvisades det att pojkar i högre utsträckning än flickor upplevde beroendefokuserad psykologisk kontroll från fadern, samt att flickor hade en högre grad av social ångest. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att upplevd beroendefokuserad psykologisk kontroll tycks vara en bidragande orsak till utvecklandet av social ångest hos ungdomar, men att bakomliggande variabler med stor sannolikhet bidrar till ångesten, och då främst hos flickor. Vidare lyftes andra områden av intresse för eventuell fortsatt forskning kring de båda fenomenen utifrån studiens resultat. Avslutningsvis nämndes även praktiska förslag på vad som skulle kunna göras i skolor för att uppmärksamma fenomenen och hjälpa de ungdomar som lider av social ångest och utsätts för beroendefokuserad psykologisk kontroll. / The purpose of the study was to examine the relation between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety in adolescents, and if there were any differences in adolescents’ social anxiety depending on the participant’s and the parent’s gender, as well as degree of experienced dependency-oriented psychological control. Data was collected via the ongoing project Trestadsstudien through a survey conducted during the spring of 2015. Dependency-oriented psychological control was measured with the subscale for DPC in DAPCS, and social anxiety with SPSQ-C. 2958 students in eight and ninth grade from twelve Swedish schools participated. Data was analyzed via correlations, t-tests and ANOVA. Results showed significant positive correlations between experienced dependency-oriented psychological control and social anxiety, as well as significant main effects in the form of the participant’s gender and degree of experienced dependency-oriented psychological control regarding social anxiety. Results also showed that boys to a higher extent experienced dependency-oriented psychological control from their fathers, and that girls experienced more social anxiety. It was concluded that experienced dependency-oriented psychological control seems like a contributing factor to the development of social anxiety, but that other underlying variables likely contribute to the anxiety, and mostly in girls. Other areas of interest for future research concerning both phenomena were pointed out based on the results. Lastly some practical suggestions were made regarding what could be done in schools to note the phenomena and help the adolescents who suffer from social anxiety and are subjected to dependency-oriented psychological control.