Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner. I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter. Ungdomar rökte för att hantera olika situationer i livet, framförallt för att öka sin sociala status men också för att uppnå psykiskt välbefinnande. Föräldrar, syskon och kamrater hade starka samband med att ungdomar rökte och införskaffandet av cigaretter innebar inga svårigheter för de minderåriga ungdomarna. Implikation: Det är viktigt att ha kunskap om varför ungdomar börjar röka och fortsätter. Denna studie ger en översikt över problemet och kan därmed vara användbar vid framtida folkhälsoarbeten för att öka de positiva effekterna av insatserna samt vid vidare forskning kring relationen mellan stress och rökning.

<p>Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner.</p><p>I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress.</p><p>Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.</p>

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande. Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach &amp; Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö. Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna. Samt att det finns litet eller inget utrymme för återhämtning såväl psykisk som fysisk. Man kan även se hur resurser och befogenheter inte matchar det ansvar som många heltidare har och att det inte finns stödfunktioner i organisationen som kan kompensera för dessa brister. Slutligen kan man konstatera att det generellt inte finns tillräckligt bra rutiner för överlämning och inskolning av nya heltidare. / This essay aims at investigating the psychosocial strains that full-timers are experiencing in their full time engagement at the student nations in Uppsala. Through a qualitative method, data has been collected during eight interviews with full-timers where the respondents have answered questions about which tasks they find the most stressing and psychosocially straining. The analysis has been made with reference to three stress models i.e. control/demand, effort/reward and allostatic load. Also the research made by Maslach &amp; Leiter, Asplund and Thulin Skantze has been taken into the analysis. This has given a broader understanding as to how psychosocial strains are affecting the respondents in their work. Based on these findings, several conclusions have been made. Firstly one can state that full-timers have a very burdensome work in respect to their working hours. Especially when one considers how little time they actually have left for recovery, both physiological but also psychological. There is also the fact that the available resources and authority doesn’t outweigh the responsibility that the full-timers have; and that there aren’t enough organizational support to balance that inequality. Finally one can point out that one of the major issues is that the routines for introducing new full-timers on the job are generally imperfect and inadequate.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.