Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, & Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham & Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Bakgrund: Partnervåld är något som drabbar och utövas av män och kvinnor världen över. Flertalet faktorer har funnits öka risken för att partnervåld ska inträffa, så som psykisk ohälsa, missbruk och arbetsrelaterade problem. Även attityder kring partnervåld har visat sig vara associerat med en förhöjd risk. Attityder är något som skiljer sig åt beroende på kultur, psykosociala omständigheter samt kön på offer och förövare. Syfte: Att undersöka hur förövarens psykosociala situation påverkade studenters acceptans för partnervåld, samt att jämföra skillnader beroende på respondentens kön och upplevt kön på förövaren. Metod: Studenter på ett medelstort svenskt universitet (N = 197; 78 män och 118 kvinnor) tilldelades en enkät innehållande tre vinjetter som beskrev ett gräl mellan två partners, där gärningspersonens psykosociala situation ändrades för respektive vinjett, samt sex efterföljande åsiktsfrågor. Resultat: Den psykosociala situationen påverkade studenternas acceptans för partnervåld när det rörde sig om verbal aggression och förtäckta hot. Männen hade högre acceptans än kvinnorna för vissa av de beskrivna beteendena. När det rörde sig om verbalt partnervåld var acceptansen lägre bland de respondenter som uppfattade gärningspersonen med missbruksproblem som man, däremot fanns inga skillnader när det rörde sig om fysiskt partnervåld eller rörande de övriga två vinjetterna. Diskussion: Vissa skillnader fanns och stämde överens med tidigare forskning, medan andra resultat motsade resultat från tidigare studier. Teorin om personlig konstruktion kunde delvis förklara hur respondenternas attityder kunde ha formats. Resultatet belyser att partnervåld ursäktas under vissa omständigheter, något som kan bidra till förståelsen för varför partnervåld utövas. / <p>2016-06-01</p>

<p>Det tunga missbruket har ökat kraftigt de senaste årtiondena och i takt med det har även andelen opiatmissbrukare vuxit. Denna grupp är svår att behandla och det finns ingen enhetlig uppfattning om vilken metod som är den mest effektiva.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om underhållsbehandling med temgesic leder till förändring i opiatmissbrukares livssituation. Frågeställningarna berörde missbruksmönster, socialt liv, självbild, psykiskt/fysiskt mående samt framtidstro.</p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod med tolkande ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med klienter och behandlingspersonal som var inskriva eller arbetade i en specifik verksamhet vars behandling inte följde några strikta ramar, utan var anpassad efter klienternas förutsättningar. Datamaterialet från intervjuerna tolkades sedan och delades in i kategorier. För att uppnå en djupare förståelse för det tolkade materialet tog vi hjälp av symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Studien visade att denna typ av underhållsbehandling leder till minskat missbruk, ett mer positivt nätverk, ljusare framtidstro och förändringar i psykiskt/fysiskt mående.</p>

<p>Kommuner runt om i Sverige har genom åren gjort olika organisationsförändringar dels för att möta de globala förändringarna och för att effektivisera sig eller genom tvång för att klara den ekonomiska krisen. Omorganisationerna har avlöst varandra och anställda har fått acceptera och vara med på tåget. En rad av utredningar har pekat på att problemen med ohälsan inom kommunerna kan förklaras med de ständiga omorganisationerna.</p><p>Syftet med denna rapport var att studera anställdas upplevelser och erfarenheter av en organisationsförändring där deras arbetsplats stängdes och de blev förflyttade till en annan arbetsplats. Kvalitativ metod användes där djupintervjuer gjordes på fyra omplacerade kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna upplevt maktlöshet, krav, oro, svek som resulterat i stress. Vissa skillnader i upplevelserna har funnits vilket kan förklaras med de olika individfaktorer och bakgrundsfaktorer hos de intervjuade. Det som upplevts som en brist i omorganisationen har varit den dåliga informationen och genomförande processen samt avsaknaden av samtal med en expertresurs.</p>

<p>Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen</p><p>Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög</p><p>sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför</p><p>att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en</p><p>attraktivare förvaltning.</p><p>Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av</p><p>psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika</p><p>enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun.</p><p>Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som</p><p>tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En</p><p>enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda</p><p>inom förvaltningen. 143 stycken svarade.</p><p>I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med</p><p>hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst</p><p>grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav</p><p>på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till</p><p>kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög</p><p>grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på</p><p>luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det</p><p>gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när</p><p>arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något</p><p>anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet</p><p>som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på</p><p>att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs</p><p>ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med</p><p>sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i</p><p>det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.</p>

<p> </p><p>Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra. Jämförelser i ålder visar att ju äldre individen är, desto bättre upplevs den psykosociala arbetsmiljön. Jämförelser mellan branscher visar att transportbranschen skattar den psykosociala arbetsmiljön som högre i alla fem faktorerna. Resultatet är signifikant i fyra faktorer, egenkontroll stimulans från arbetet, arbetsgemenskap och arbetsledning. Ett överraskande resultat är att de i transportbranschen skattar arbetsgemenskapen som bättre än de i tillverkningsindustrin.</p>

<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>

<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

<p>Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap. Det framkom att ledarens engagemang påverkade medarbetarna och den patientnära omvårdnaden. För att kunna utöva ett framgångsrikt ledarskap krävdes att sjuksköterskan hade en vilja över rollen som ledare, vilket gjorde att sjuksköterskan sågs som en förebild. Vidare sågs att ett starkt ledarskap skapade villkor för bättre och säkrare omvårdnadsresultat. Ytterligare forskning om hur sjuksköterskans ledarskap skulle kunna synliggöras samt mer forskning kring allmänsjuksköterskans roll som ledare över omvårdnadsarbetet vore önskvärt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.</p><p>Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade.</p><p>Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet.</p><p>Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete.</p> / <p>Abstract</p><p>Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing.</p><p>Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.</p>