Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner. Elever mådde bra och trivdes i skolan då de fick hjälp, lärde sig, fick lyckas och då de var i mindre grupper. Det bästa var att blanda grupperna. Demokratiska processer som skedde i skolan var positivt och då upplevde eleverna att de hade inflytande och blev lyssnade på. För skoltrivsel ansåg eleverna att andra skulle lyssna på riktigt, ögonkontakten var det väsentligaste för att respondenterna skulle uppleva att de blev lyssnad på. Gällande vuxna i skolan menar eleverna att vuxna lyssnade på dem, eleverna ville ha vuxennärvaro på rasterna för att de skulle uppleva trygghet. Vad gäller bemötanden i skolan menade eleverna att hen sak vara mot andra så som hen vill bli bemött. Framgång upplevs av eleven individuellt.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Between the years 2010 and 2014, almost 14000 notifications were received in Sweden, concerning occupational diseases due to social and organizational factors. Health and social care are the most affected areas (Arbetsmiljöverket, 2015). In Tranås municipality’s special accommodations for elderly staff and safety delegates testify about high demands and workload (Undford, 2016, september). The thesis is written in collaboration with Tranås municipality with the purpose of investigating how the leader can influence the psychosocial work environment. To achieve that, the concepts of indicators of healthy work enviroment and healthy leadership are used. The study was conducted with structured interviews with assistant nurses about their individual opinions and thoughts. Thereafter, the interviews have been analyzed thematically. The collected data has been compared with previous research on leadership, motivation, sense of coherence, health factors and competence. The results show the indicators of a healthy work environment that the interviewees value; colleagues and caregivers, an open and permissive climate, development opportunities, feedback and flexibility. Furthermore, the interviewees consider it important that the leader doesn’t avoid conflicts and defends the staff, listens, understands and acts accordingly and to have knowledge of the profession as a nurse. The conclusion of the thesis is that the leader influences the psychosocial work environment to a large extent. Promoting health factors, Kasam, hygiene factors and an open and permissive climate that develops, will result in a good psychosocial work environment and healthy leadership. / Mellan år 2010 och 2014 inkom nästan 14000 anmälningar i Sverige, gällandearbetssjukdomar som beror på sociala och organisatoriska faktorer. Vård och omsorg är denbransch som drabbats hårdast (Arbetsmiljöverket, 2015). I Tranås kommuns särskildaboenden för äldre vittnar personal och skyddsombud om hårda krav och högarbetsbelastning (Undfors, 2016, september). Examensarbetet skrivs i samarbete medTranås kommun med syfte att undersöka hur ledaren kan påverka den psykosocialaarbetsmiljön. För att uppnå det används begreppen friskfaktorer och friskt ledarskap.Undersökningen genomfördes med strukturerade intervjuer med undersköterskor om derasindividuella åsikter och tankar. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt. Insamladedata har jämförts med tidigare forskning rörande ledarskap, motivation, känsla avsammanhang, friskfaktorer och kompetens. I resultatet framkommer de friskfaktorer somintervjupersonerna värdesätter; bland annat kollegor och vårdtagare, ett öppet ochtillåtande klimat, utvecklingsmöjligheter, feedback och flexibilitet. Vidare anserintervjupersonerna att det är viktigt att ledaren inte är konflikträdd och försvararpersonalen, lyssnar, förstår och handlar därefter och har kunskaper i yrket somundersköterska. Slutsatsen av examensarbetet är att ledaren påverkar den psykosocialaarbetsmiljön i stor utsträckning. Genom att främja friskfaktorer, Kasam, hygienfaktoreroch ett öppet och tillåtande klimat i utveckling resulterar det i en god psykosocialarbetsmiljö och ett friskt ledarskap.

Syftet med denna studie har varit att utifrån en organisationsförändring, studerat anställdas psykosociala arbetsmiljö i en organisation som infört standardiserade arbetssätt på tre olika avdelningar. Tidigare forskning kring industri – och tillverkningsbranschen som infört standardiserade arbetssätt har rapporterat om att standardiseringen har visat på ökade krav i arbetet och en högre arbetsbelastning. Standardiserade arbetssätt har däremot minskat kraven och arbetstakten inom hälso- och sjukvården. Organisationsforskning har betonat att alla människor i en organisation påverkas av en förändring oavsett storleken på förändringen och vilken typ av förändring det är. I denna kvantitativa enkätundersökning har 46 anställdas svar på tre olika avdelningar studerats utifrån väl beprövade arbetsmiljöfrågor som tar fasta på upplevd arbetsmiljö. Resultaten i denna studie visar att kraven som de anställda upplevde i förändringsarbetet hade signifikant samband med arbetsbelastning och tidspress. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes olika på de tre olika avdelningarna. Studiens övergripande resultat visar att standardiseringen i det studerade företaget hade både positiva och negativa effekter på de anställdas psykosociala arbetsmiljö. Standardiseringen medförde överlag ökade krav i förändringsarbetet men också ett högt beslutsutrymme i arbetet och en god bibehållen relation till sin chef under förändringen. Vi välkomnar fler och mer omfattande studier som studerar standardiseringens inverkan på anställdas arbetsmiljö samt om kvinnor och mäns arbetsmiljö påverkas olika av standardiserade arbetssätt utifrån deras förutsättningar i arbetet. / <p>2017-06-16</p>

Regeringen har satt som mål att 98% av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband innan år 2025. Detta har ökat kravet på snabbt växande infrastruktur, vilket gjort byNet till ett tillväxtbolag i snabb utveckling. Organisationen är värderingsstyrd och strävar mot att använda sig av värderingar som främsta styrmedel för medarbetarna.Denna studie är utförd på uppdrag av byNet, och syftet med studien var att kartlägga och beskriva medarbetarnas upplevelse av att arbeta i en organisation och situation som denna.En enkätundersökning genomfördes med företagets anställda som målgrupp. Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in för att få en bredare bild av medarbetarnas åsikter, samt mer djupgående förklaringar till svaren. Fokus i undersökningen var indelat i tre teman; tillväxt och arbetssituation, arbetsmiljö och värderingar. Resultatet visar  till stor del var nöjda med sin arbetssituation och fann tillväxten utmanande och spännande. Många var motiverade i sitt arbete och kände stöd från sina chefer och kollegor. Stressnivåerna bland respondenterna var dock höga, och brist på rutiner framkom som bidragande faktor till detta. Gällande byNets värderingar visade de sig vara relativt väl förankrade bland medarbetarna och sågs som någonting att luta sig tillbaka mot i sitt arbetssätt. I vidare arbete med dessa frågor uppmuntrar vi byNet att bland annat fundera över hur medarbetare som upplever negativ stress kan stöttas i prioritering samt fortsatt utökad dialog med medarbetarna kring värderingar och dess påverkan på bedrivet arbete.

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur en snabb omställning från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans från hemmet påverkar arbetstagarnas förutsättningar för arbete. Varför vi ansåg det aktuellt att studera valt fenomen var till följd av de kraftiga restriktioner som infördes under 2020 till följd av den rådande coronapandemin.  Förutsättningarna för arbete karaktäriseras främst som materiella och sociala faktorer inom psykosocial arbetsmiljö. För att konkretisera studiens syfte har vi formulerat två frågeställningar kopplade till arbetstagarens psykosociala arbetsmiljö samt de sociala relationer som arbetstagaren har genom sitt arbete. Genom kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer genomförts; empirin bygger på sju intervjuer med sju arbetstagare med den gemensamma nämnaren att de arbetar i ett kunskapsbaserat arbete. Det empiriska materialet har analyserats genom både ett induktivt förutsättningslöst sätt samt genom att applicera Karaseks och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Den teoretiska modellen har hjälpt oss att förstå hur den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis arbetstagarens upplevda kontroll över sina arbetsuppgifter, har påverkats av den hastiga omställningen till distansarbete. Ur studiens induktiva analys kunde fem huvudsakliga teman utläsas: arbetsmiljö, digitalisering, relation till medarbetare, relation till chef samt arbetsdagens organisering.  Studiens resultat visar att de sociala relationerna har förändrats från omställningen till distansarbete, en del informanter beskriver hur de drar sig för att exempelvis ta kontakt med sin chef. I studien framkom även att arbetets kultur gällande de digitala och webbaserade verktygen är betydelsefull för hur väl de används och implementeras. Resultatet visar även att informanterna upplever problemlösning med hjälp av kollegor svårare under distansarbetet, vilket i sin tur drabbar deras upplevda situation gällande krav, kontroll och stöd.

Bakgrund: Behovet av sjuksköterskor är stort i Sverige och allt fler sjuksköterskor överväger att lämna sin yrkesprofession. Sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö är ett relevant ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa positiva samt negativa faktorer i allmänsjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien är systematiskt genomförd och har utgått ifrån Polit &amp; Becks (2017) nio steg. Artiklarna är granskade med kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Litteraturstudien består av 7 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat är uppdelat i tre huvudkategorier: Gemenskap, stöd och sjuksköterskors självständighet. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat framkom det att stöd, gemenskap och sjuksköterskors självständighet var faktorer som påverkade sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö positivt och negativt.