En god psykosocial arbetsmiljö är viktigt för de anställdas välmående samt arbetstillfredsställelse. Hur god en psykosocial arbetsmiljö är, har att göra med hur mycket kontroll, krav och social stöd en individ upplever att hen har. Syftet med denna uppsats är att undersöka de anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö på ett tekniskt företag som tillverkar mobilapplikationer i Stockholm, där frihet och beslutsutrymme är viktiga aspekter. Samt hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar motivationen samt trivsel på arbetsplatsen. Detta är en kvalitativ studie av deduktiv ansats som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Resultatet visar att en god psykosocial arbetsmiljö är grund för de anställdas välmående, produktivitet, motivation samt trivsel på arbetsplatsen. Negativt upplevd psykosocial arbetsmiljö är en effekt av psykiska påfrestningar som stress.

Syftet med denna studie var att, genom åtta djupintervjuer med enhetschefer, erhålla kunskap om hur de betraktar den egna arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på deras egna möjligheter att påverka de psykosociala arbetsmiljöproblem som existerar där. Respondenterna beskriver hur de på olika sätt arbetar för att hantera psykosocial arbetsmiljöproblematik. De pekar på vikten av handledning till de anställda samt utbildning där kunskap om stress kan erhållas och hur stressrelaterade problem kan hanteras. Det förebyggande arbetet lyfts fram av respondenterna. Här poängteras vikten av att de i sitt ledarskap strider för tillräckliga resurser för sina anställda samt att de som chefer bör utgå från den enskildes egna behov och önskemål i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras av denna studie är att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön är betraktat som en ständigt pågående process av våra respondenter samt att problem som existerar på arbetsplatsen kan kopplas till organisatoriska frågor som hög arbetsbelastning och bristande resurser.

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

Under VFU-perioder har vi noterat att mobbning är mer vanligt förekommande på vissa skolor än vad det är på andra. Vad som fångade vårt intresse är hur lärares agerande kan påverka förekomsten av detta fenomen. Kunskapen kring lärares agerande anser vi vara viktigt för alla yrkesverksamma lärare och blivande lärare att reflektera över och diskutera kring. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren i egenskap av ledare påverkar den psykosociala miljön. Diskussionen kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie valdes sju artiklar och avhandlingar ut för analys och diskussion. Analysen ligger till grund för den metadiskussion som förs kring det berörda ämnet. Vad som återfanns i den utvalda litteraturen samlades ihop och jämfördes för att kunna diskuteras i förhållande till teorier kring lärarens roll i klassrummet och i skolmiljön i stort. Resultatet av denna studie påvisar att skolmiljön är essentiell för elevernas utveckling och att det är läraren som tillsammans med eleverna skall se till att skapa en miljö som främjar en demokratisk värdegrund.

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. / Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk.  Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd.

Kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna och psykiatriska diagnoser, däribland stressrelaterad ohälsa, är den diagnosgrupp som ökat mest de senaste åren. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga socialsekreterare upplevelser sin arbetssituation, stress och könade förväntningar samt hur dessa kommer till uttryck i vardagen. Kvalitativa intervjuer utgör studiens empiri och denna har sedan bearbetats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består av socialkonstruktionism, feministiskt perspektiv och specifikt begreppen femininitet och könade organisationer, samt krav-kontroll-stödmodellen. Ramverket har präglat såväl materialinsamling som analys. Studiens resultat tyder på att arbetssituationen är betungande till följd av en hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme, brist på vidareutveckling samt en upplevd rollkonflikt till följd av en önskan att kunna göra mer för klienterna än vad som är möjligt. Kraven inifrån, att känna ansvar för sina medmänniskor, är de som upplevs mest betungande vilket kan bero på samhällets könade förväntningar och fostrandet till omsorgsansvar. Ytterligare tyder empirin på att stress upplevs till följd av brist på kontroll i arbetet vilket dessutom kan påverka privatlivet. Däremot kan vi uttyda att socialt stöd från chefer och kollegor är den mest essentiella faktorn för att klara av den belastande arbetssituationen. Vidare visar empirin att intervjupersonerna i majoriteten av fallen har huvudansvaret för det obetalda arbetet och således arbetar dubbelt, såväl på fritiden som på arbetsplatsen. Detta för att de bland annat tar ett större emotionellt ansvar för både kollegor och klienter vilket många gånger osynliggörs på arbetsplatsen då det ses som en egenskap hos kvinnor snarare än något som de aktivt gör. Därför bör det talas om könade krav för att inte ojämlika arbetsförhållanden i det sociala arbetet ska passera obemärkta förbi.

Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien. Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

Det nuvarande systematiska arbetsmiljöarbetet innefattar fler områden än tidigare, bland annat uppmärksammar allt fler arbetsmiljöföreskrifter numera den psykosociala arbetsmiljön i större grad. Det finns mycket forskning som menar att det är korrelationen mellan den psykosociala hälsan hos arbetstagare och arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är ogynnsam ökar risken för ohälsa hos arbetstagaren. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, presenterar det krav arbetsgivaren har för att se till att det finns tillräckliga resurser i arbetet för arbetstagarna. Detta för att arbetstagarna ska kunna hantera de krav som arbetet kräver. Denna studie är en fallstudie där juniora rekryterande konsulter och seniora rekryterande konsulter jämförs för att se om det finns några indikationer över vilka som kan tänkas behöva ha mer stöd och resurser. Tidigare forskning visar att det är två faktorer som kan öka möjligheten att hantera sin nuvarande arbetssituation och att minska risken för ohälsa från arbetslivet. Genom intervjuer med juniora och seniora rekryterande konsulter från samma företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen har deras upplevda möjlighet till att påverka sin arbetssituation studerats. Då konsulterna jobbar främst ute hos olika kundföretag och sällan är tillsammans med arbetsgruppen under veckorna, jämförs möjligheterna till socialt stöd av kollegor. Det finns inte forskning i större utsträckning som studerar hur anställningstid korrelerar med psykosocial hälsa. Utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö i ett generellt perspektiv och arbetsmiljön för konsulter, tillsammans med forskning inom psykosocial hälsa så bekräftas till viss del denna studies resultat. Det har upptäckts en indikation över vilka som kan behöva mer resurser då de upplever mer krav. Resultatet från denna studie visar att det inte finns några skillnader om konsulterna har samma roll. Juniora rekryterande konsulter som är nära i tid till sin onboardingsprocess och seniora rekryterande konsulter som håller på att byta roll internt upplever större krav i arbetet. Detta kan vara en indikation över vilka som behöver mer resurser för att kunna förebygga ohälsa på grund av sin arbetssituation. Avslutningsvis presenteras förslag för vidare forskning inom detta område.

No description available.