Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.

Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

No description available.

Inledning: I den här studien undersöktes riskfaktorer i arbetsmiljön för kabinpersonal som kan leda till psykosocial ohälsa, sjukdomar och skador. Syftet med litteraturöversikten var att identifiera hälsorisker i arbetsmiljön för kabinpersonal i ålder 21-65 år och identifiera förebyggande hälsointerventioner som kan tillämpas. Metod: Databassökningen gjordes i PubMed där 13 peer reviewed originalartiklar valdes ut till dataanalysen för att sedan skapa fem teman utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet visade en ökad bröstcancerincidens, lägre prevalens av riskfaktorer för hudcancer och det standardiserade dödlighetsförhållandet (SMR) var lägre från alla sammanslagna dödsorsaker. Kabinpersonal hade fler stressrelaterade symtom jämfört med sjuksköterskor och lärare. Arbetet upplevdes som monotont och ansträngande, och i arbetsmiljön var flygpersonal exponerade för joniserande kosmisk strålning, luftburna smittosamma sjukdomar och fysiska hinder. Melatonin, respiratorisk mask, ventilationssystem, utbildning och förbättringar i arbetsscheman föreslogs som förebyggande insatser. Diskussion: Tidigare studier visar att kabinpersonal är utsatta för flera riskfaktorer och detta specifika område har studerats av endast ett fåtal hälsovetare. Frisk personal bidrar till en god folkhälsa och därför behövs internationella åtgärder från både arbetsgivare och luftfartsreglerande organisationer.

Arbetsrelaterad stress har under de senaste decennierna blivit ett stort samhällsproblem. Allt fler lider av psykiska besvär till följd av arbetsrelaterade stress, något som orsakar negativa effekter på såväl individen som på företagen och samhället i stort. IKEA Borlänge har i en nyligen genomförd medarbetarundersökning uppmärksammat att stora delar av personalen upplever en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Denna studie ämnade att undersöka vilka huvudsakliga stressorer som enligt medarbetarna ligger bakom den arbetsrelaterade stressen.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre olika avdelningar på företaget. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, frånvarande ledarskap och bristande socialt stöd är de stressorer som i störst utsträckning påverkar medarbetarnas upplevda stress.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin</p><p>psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har</p><p>43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det</p><p>motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ</p><p>undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med</p><p>att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De</p><p>upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora</p><p>möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer</p><p>och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och</p><p>respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt</p><p>arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd</p><p>organisation.</p>

Studiens syfte är att mäta balansen mellan ansträngning och belöning hos mellan- och högstadielärare som arbetar på en skola i Stockholms län utifrån Johannes Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i den upplevda balansen beroende på kön, ålder, arbetslivserfarenhet i yrket och på nuvarande skola, anställningsform samt om respondenten har barn under 18 år i hushållet. Studien baseras på en enkätundersökning med 48 mellan- och högstadielärare. Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö understryker att de subjektiva upplevelserna och att en fungerade arbetsmiljö är viktigt för en god hälsa hos arbetstagarna. Läraryrket har pekats ut som speciellt utsatt för en sämre arbetsmiljö då det präglas av hög arbetsbelastning kombinerat med tids-och resursbrist. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta lärarna upplever en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet vilket är i linje med tidigare forskning om lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar små skillnader baserat på demografiska aspekter, dock urskiljer sig gruppen som 60 år eller äldre, samt de lärare som som arbetat minst 12 år på skolan. Dessa lärare upplever istället en positiv balans mellan ansträngning och belöning, vilket innebär att de blir mer eller tillräckligt belönade i förhållande till hur mycket de anstränger sig i arbetet. Dock visar studien att majoriteten av lärarna i undersökningen upplever en negativ balans mellan ansträngning och belöning, vilket enligt Siegrist teori innebär en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

No description available.