Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter. Vi har intervjuat sex stycken personliga assistenter, vilka valdes ut via ett snöbollsurval. För att få chansen att kunna ställa följdfrågor och ha öppna svarsalternativ, använde vi oss av semistrukturerade frågor .Utgångsläget var ett kvalitativt synsätt för att fånga respondenternas egna talade ord och tankar kring sin psykosociala arbetsmiljö. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter inleddes transkibiering av intervjuerna ner till text. Texten lästes igenom flertalet gånger. Vi som författare ville finna likheter och olikheter och analyserade därför texten först lodrätt och sedan vågrätt. Avslutningsvis summerades den samlade bilden till text. Resultatet visade på att det förekommer många tunga lyft och att nattarbete upplevdes jobbigt. Arbetsuppgifter får ofta lämnas kvar och många arbetsuppgifter upplevs som påfrestande. Gällande handlingsutrymmet hos personliga assistenter visade resultatet på att det både finns och inte finns. Resultaten visade att man ofta får hjälp av varandra att lösa arbetsuppgifter. Kunskapen som krävs finns och de personliga ombuden anser att de utvecklas yrkesmässigt. Återhämtningen hos personliga assistenter visade sig vara bristfällig.

The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner. I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.

<p>Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner.</p><p>I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress.</p><p>Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.</p>

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.

Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

No description available.