After years of fragmented and unsuccessful attempts to put culture at the top of the EU agenda for external relations, on the 8th of June 2016 something changed. That day the HR/VR Federica Mogherini addressed the European Parliament and the Council with the 2016 Joint Communication ‘Towards an EU strategy for international cultural relations’. With this document the European Union aimed at providing culture with a new and more important role as a soft power instrument in its external relations. However, its approval came in times of identity crisis and political insecurity for the Union. The Brexit vote and the rise of Euroscepticism highlighted the fragile foundations of the policy and the still divided European scenario. This thesis analyses the historical context that led to the approval of the 2016 strategy and provides the reader with a critical analysis of the structural and practical outcomes and challenges of its implementation. Through this research it was highlighted how the Union is still missing a unified and shared cultural identity due to the lack of agreement concerning the so-called ‘European values’. Moreover, due to its objective of promoting the European culture and identity abroad, the strategy risks being seen as an attempt to export and force ‘Europeanness’ on third and partner countries. In addition, this analysis highlighted that also European politicians and relevant personalities still manifest divided opinions concerning the purpose and objectives of the EU international cultural relations and are missing out on the potential of culture for the implementation of larger projects. Finally, the work underlines how current global priorities such as health, sustainability, digitalisation and migration should be considered and included in future attempts to foster international cultural cooperation. The theoretical focus of this analysis includes resources retrieved from EU documents including treaties, communications, agreements and conclusion and from the latest reports concerning data and results of the EU projects implemented under the 2016 Joint Communication.

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.

No description available.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

The aim of this thesis is to analyze how the governmental discourse concerning adolescents has changed over the past 30 years. How ”problems” regarding adolescents are represented within three different governmental commissions are therefore analyzed. Furthermore, the aim is to reconstruct the normative assumptions in which these commissions are produced. Both the method and the theoretical framework of the thesis, is based on Carol Bacchi’s ”what´s the problem represented to be?” (WPR-approach). The results of the analyses shown how there has been a change in how the governmental commission represents adolescents.  30 years ago they were not considered as an important group at all. Today they are at least pinpointed as an important group that should be considered in the making of policies. The results also indicate that the changes in governmental discourse regarding adolescents can be narrowed down to thee different notions; power; participation and influence.

No description available.

Under sista läsperioden för studerande på samhällsbyggnadsprogrammet ska studenterna genomföra ett examensarbete under 10 veckor. Aktuellt examensarbete genomförs på samhällsbyggnadsförvaltningen på Kalix kommun. Syftet med arbetet är att utreda förutsättningarna för kommunen att digitalisera processerna vid handläggning av detaljplaner, lov- och anmälningsärenden samt förhandsbesked – i rapporten nämnt plan- och byggprocessen. Utredningen har baserats på intervjuundersökningar med anställda på samhällsbyggnadsförvaltningen och informationsenheten på Kalix kommun. Utöver Kalix kommun har även planeringsavdelningen på Piteå kommun samt systemleverantören Sokigo AB varit föremål för intervjuer. En tydlig vinst som kommuner upplever efter digitalisering är att arbetet blir mer tid- och resurseffektivt, något som planavdelningen och bygg- och miljöavdelningen på Kalix kommun anser är en intressant motivering till att digitalisera. Samtidigt ser kommunen vissa utmaningar, bland annat att få alla att se nyttan med att arbeta på ett nytt sätt och att invånarna ska behärska tekniken. Kalix kommun bedöms ha goda förutsättningar att inleda ett arbete att börja digitalisera plan- och byggprocessen, bland annat genom att se över möjligheterna att lansera en lämplig e-tjänst för plan- och byggärenden.

The main purpose of this thesis is to empirically describe the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change. In order to realize this, a systematic large-N extensive study with the innovative method of narrative analysis was used to analyze the national progress reports on the implementation of the Hyogo Framework for Action 2013-2015 by searching for the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change. With a starting point in theories derived from previous research on policy change and natural hazards, focusing events, and policy windows, two positions on the connection of natural hazards and policy change are described. With one position on natural hazards as a driver for policy change and one position as a non-driver for policy change, they are opposing. The results of this study showed that there is an absence of a general pattern regarding the extent to which and how countries affected by natural hazards refer to these natural hazards as drivers for policy change in the national progress reports on the implementation of the Hyogo Framework for Action 2013-2015. Hence, partial support could be given to both positions on the connection of natural hazards and policy changes. These results are highlighting new potential research openings for future studies.

No description available.

This quantitative paper explores the mean value between selected countries with the ambition to compare the different regions and to understand the conditions in which populist parties grow. The main question that runs through this paper is “How does the potential populist support vary between different regions in Europe?”. This was done by drawing a framework based on the theory of the four D’s of Distrust, Destruction, Deprivation and De-alignment. The selected countries were divided in a similar order from the comparative study of 2015 conducted by Kriesi and Pappas. A survey from 2014 provided the necessary variables in order to measure the mean value of each category and summed up together in order to measure the “pool of potential populist voters”. The paper concludes that the regional and theoretic framework is validated judging upon the mean numbers in each country.