Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt. / A judicial system such as the police authority exists to maintain the security of Swedish society by protecting our citizens. Organizational changes have taken place at the police authority before, but not as big as the last one was. The police authority conducted a reorganization in 2015 that was aimed to establish "A coherent Swedish police", which means that all police authorities in Sweden were aligned so that coordination and management of operations would work more efficiently. The purpose of this study was to gain a clearer picture of the leadership of the police chiefs at the police authority and to try to interpret the importance of leadership within the organization according to the chiefs. In addition, we wanted to increase understanding of the reorganizations impact on leadership within the police authority. We have conducted a qualitative study where we interviewed five chiefs at the police authority. The analysis speaks that the chiefs encourage independence among their employees, and that the leadership of the police authority plays a major role, but that it may differ slightly depending on the level within the police authority. Respondents express their dissatisfaction with the reorganization and its problems with removing necessary resources. The conclusion we can get through our analysis is that we find clear similarities between the managers and the transformational leadership, but we also found small traces of transactional leadership. In addition, leadership plays a major role, but for some leadership may not be decisive for the survival of police forces. We can also see that a reorganization was necessary, but that certain measures should be taken, because the change took place at too high and rapid pace. Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt.

This study aims to explain whether the driving forces behind the development and acquisition of weapons systems to the Navy can get it´s explanation by theories of rational actors, or if there are other underlying factors. During the 1970s the Navy stood without any modern anti-ship-missile while the rest of the world entered into the missile age and developed anti-ship missiles. Even though Sweden was a pioneer in this branch until they stopped the development of anti-ship missiles in 1968. This case study is based on the acquisition of anti-ship missile RBS 15 and analyzed by Graham Allison’s political science model of the rational actor. The analysis is made from two different perspectives, where the first one is the Navy's perspective and looking for the answer how the acquisition had occurred on their rational choice. The second perspective is the government's perspective and this is compared and discussed on the basis of the historical events. This is to give answers to the differences identified between these two perspectives.   The result of the study is that the Navy's action rests on and can be explained by the model of the rational actor. This is because the navy during the whole period were seeking for a solution that meet the threats by the assigned tasks and objectives with the least impact. However, the author cannot find the explanation for the government's actions based on the model of the rational actor and its explanatory power may be found by other models.

Sveriges vargförvaltning som är en del av viltförvaltningen har genom årengenomgått flertalet förändringar. En av de största reformerna genomfördes år 2010då regeringen beslutade att införa så kallade Viltförvaltningsdelegationer vid samtligalänsstyrelser. Trots att syftet med dessa är att nå acceptans och samförståndmisslyckas detta och förvaltningsarbetet består fortfarande av konflikter och måletuppfylles därmed inte. Tidigare forskning gällande Viltförvaltningsdelegationernavisar att jaktsidan är överrepresenterad och att koalitioner som stöder vargjakt ärbetydligt större än de som önskar att bevara den svenska vargstammen.Den här uppsatsen tar avstamp i tidigare studier och undersöker utfallen av deregelförändringar som ägt rum inom svensk vargförvaltning, vilket är det mestkonfliktfyllda området inom viltförvaltningen. Ett skifte gällande vilka aktörer som fårdelta samt vilken instans som beslutar i överklaganden genomfördes 2016 ochformellt har miljöintresset stärkts, detta till följd av en dom från högstaförvaltningsdomstolen. Med hjälp av IAD-ramverket har frågor ställts till textmaterialoch domar har granskats, både från allmän domstol och från Naturvårdsverket somtidigare var överklagandeinstans. Vilka är då utfallen? Uppsatsen visar att reformeninte alls varit till den fördel för vargens varande i Sverige som det formella regelverketger en fingervisning om. En tydlig diskrepans finns mellan Naturvårdsverketsbedömningar (vilka gällde för 2016) och allmän domstols beslut, som gäller idag.Trots att EU:s art- och habitatdirektivet ska beaktas i större utsträckning efterreformen dömer allmän domstol i högre utsträckning till jaktintressets fördel än vadNaturvårdsverket gjorde när de prövande överklaganden.

Implementerandet av styrnings- och organisationsmodeller hämtade i det privata näringslivet ställer stora krav på den kommunala förvaltningen och dess tjänstemän. Rättssäkerhet, likabehandling och effektivitet ska kombineras med egna initiativ, personligt ansvarstagande och övergripande mål. En allt större grad av delegering från politiker och ledning till den enskilde tjänstemannen kräver nya sätt att arbeta och en ny syn på medborgaren. Rollerna riskerar att bli mer föränderliga och målen vaga samtidigt som det föreligger en ständigt närvarande kontroll och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Syftet med denna studie är att övergripande beskriva och analysera hur tjänstemännen hos samhällsbyggnadsenheten inom Åstorps kommun upplever sin egen och medborgarnas roll i en tid av förändringar i arbetssättet och där målet är att öka servicegraden och sätta kunden i centrum. Genom intervjuer med förvaltningens tjänstemän framkommer bland annat önskemål om större eget ansvar, tydligare politiska mål men utan detaljstyrning samt en mer ingående dialog med kunden. Studiens resultat pekar mot att det är möjligt att införa näringslivsinspirerande styrnings- och organisationsmodeller men dessa kan inte helt ersätta den offentliga förvaltningens traditionella legalbyråkratiska arbetssätt.

The importance of policy networks and the need to treat networks seriously have long been emphasized within the field of policy science. However, not many attempts have been made to investigate the explanatory power of policy networks using the tools and theoretical concepts provided by social network analysis (SNA). This historical limitation is the central undertaking of the current thesis, which sets out to clarify the possible relationship between network structure and the organizing capacities and performance of policy networks. Not only is the aim to elucidate how different network qualities affect performance, but the thesis also has a methodological aim of indicating in what ways SNA contributes to and enhances policy network research. Based on the theoretical concepts policy, networks, institutions, and social capital, an analytical framework is formed. A set of hypotheses regarding how network structures are believed to affect the performance of policy networks is suggested. Two particular network qualities-namely, network closure and network heterogeneity-are proposed as central for the process and its outcome. The former reflects the internal structure of a network in terms of density and centralization, while the latter reflects how the network is connected to other networks and addresses its level of diversity and cross-boundary character. The empirical part of the thesis consists of three case studies, in which policy processes within different policy sectors are studied. The empirical analysis confirms the existence of a relationship between network structure and performance. As the level of network closure increases, so does the capability to prioritize, thereby enhancing efficiency. However, the level of network heterogeneity is positively related to the function of resource mobilization, which, in turn, is a central prerequisite for improved effectiveness. The thesis concludes that a significant explanatory power exists in the concept of policy networks and that SNA is a promising way to explore its possibilities, enhancing policy research and the conceptual and theoretical developments within the field. Finally, the implications of the findings for contemporary policy making and public administration are discussed. / Godkänd; 2008; 20080519 (ysko)

No description available.

In this thesis I interrogate the concept of respect for animals, or intrinsic value, in the new Swedish Animal Welfare Act adopted in 2018. I draw on poststructural theory and conceptual input from political theory as well as Martha Nussbaum’s capability approach. Through the WPR method I analyze government propositions and official government reports between 2011 and 2018, related to the new animal welfare act. The previous Animal Welfare Act from 1988 is used to assess conceptual change in the thirty years that have passed between the two animal welfare acts. Even though respect for animals does not have material legal impact for the animals and cannot be said to constitute a conceptual shift compared to the previous law adopted in 1988, I draw attention to the political implications of the introduction of respect for animals. By analyzing the problem representations and the conceptual logics in the documents, I show how discourses around competitiveness, profitability and productivity in the animal-based food sector were aligned with the global threats of climate change mitigation and antimicrobial resistance, and how these values were seen as state responsibilities while the protection of animals’ intrinsic value became seen as an individual moral responsibility. As a consequence the policy question of what the recognition of animals’ intrinsic value in the law ought to mean as a political issue of justice remained unaddressed. I also show how the emphasis on science in the balancing of animal interests against economic interests has limiting effects on citizens’ political agency.

The ongoing transformation of the Russian society largely consists in changes in the institutional framework constraining actors' behavior in the emerging market economy. While we have a substantial knowledge about the functioning of a market economy we know very little about how to create such a system. The transition in Eastern Europe offers an opportunity to acquire new knowledge about the prerequisites for the establishment of a market economy. This thesis is based upon research performed in a project called "Institutions and the Emergence of Markets - Transition in the Russian Forest Sector" conducted between 1997 and 2001 at the International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) in Austria. The purpose of the study was to identify institutional hurdles for the reformation of the Russian forest sector. The task was approached through a series of case studies of the institutional problems hampering developments in the forest sector of eight Russian regions. Data describing the behavior of forest enterprises was obtained through an interview survey among enterprise leaders in each one of the eight regions. The so-called Institutional Analysis and Development (IAD) framework provided a common design for the eight case study reports comprising the first phase of the project. One such case study report is included in this thesis - the one dealing with institutional problems in the forest sector of the Arkhangelsk Oblast. Based on the previous eight case studies an integrating analysis was made with the purpose of identifying more general characteristics of the institutional framework embedding the Russian forest sector. The results of the analysis were reported in a journal article published in 2001. This article is also included in the thesis. In a third and final phase of the project, the results of the previous studies were disseminated through a series of policy exercises to forest stakeholders in four of the eight case study regions, the purpose being to see if a participatory policy formulation process could be established among regional forest stakeholders. The third paper included in this thesis reports on the results of the policy exercises conducted in the regions of Murmansk, Karelia, and Arkhangelsk in the autumn of 2000 and the spring of 2001. As this thesis illustrates, transforming the old Soviet command economy into a modern market system is a formidably complex task. The reforms taken early during the transition (e.g., privatization and price liberalization) triggered a series of spontaneous changes in the economy actually threatening to bankrupt many Russian enterprises and ultimately to upset the entire social order. However, the development also triggered its own response in that it made many market non-viable enterprises enter the so- called virtual economy. Here enterprises exchanged goods and services through barter trade thus avoiding true market competition. In fact, many of the rules-in-use (institutions) constraining the behavior of actors in the virtual economy originated in the old Soviet command system. A major problem with the virtual economy is that it maintains the sub-optimal resource allocation typical of the command economy. The findings reported in this thesis empirically corroborate central hypotheses generated by the theory of the virtual economy. Some ideas are also explored about ways to disentangle the institutional deadlock preventing a large part of the forest enterprises from restructuring to become viable in the emerging Russian market economy. The study arrived at the very general conclusion that there are no easy top- down procedures that automatically will lead to an efficiently functioning Russian market economy. The results contest the claims made by the "shock therapy" school of (mainly western) reform advisors to the Russian government. While certain basic reform measures could not be introduced gradually, there was no ground for expecting rapid automatic and profound positive changes in the institutional framework constraining actors' behavior in the Russian economy. On the contrary, the institutional deadlock characterizing the Russian economy will take a long time (and quite innovative thinking) to disentangle. The problem consists in envisaging a way to introduce institutional changes with the multiple purpose of improving the efficiency of the economy (raising people's standard of living) while at the same time improving the workings of democracy and doing so in a society where the existing institutional framework does not work properly. The study led to a number of specific conclusions relating to the possibilities of reforming the Russian forest sector, making the institutional framework constraining actors' behavior more conducive to economic efficiency. It was found that there is a need for changes throughout the entire institutional hierarchy, ranging from constitutional rules, through collective choice rules, to operational rules. Separation of duties and obligations between the political and economic spheres of society should be an underlying principle in all these changes. It was also suggested that policies for improving the institutional framework governing the Russian regional forest sector should be elaborated in a dialogue with the stakeholders who are directly affected by malfunctioning of the sector. The study showed that the use of policy exercises for elaborating improved forest policies seems feasible although the Russian civil society is (still) not sufficiently developed to allow participatory policy formulation procedures to work effectively. / Godkänd; 2004; 20070116 (haneit)