Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

The purpose of this research is to understand Marketing and Social Responsibility of Credit Card through the literature discussion and the secondary material analytic method. This research firstly exploreing a series of discussions to the trend of Credit Card through the data on periodical, paper, and newspaper and advertisement material. With the help of the research material of Credit Card studied by the card organization and in-depth interviews with their clerks, this research find out the key success point of the case bank¡¦s marketing, and how the target bank adopt their suitable marketing strategy in the competitive market. The fields of risk management, brand image, marketing mix and social responsibility of the target bank -The International Commercial Bank of China (ICBC) also discussed. Secondly, the research find out that Credit Card market expand speedy in Taiwan caused of dual influence both in the furious competition and the fact that consumer finance sector aim at "quantity" not ¡§quality¡¨. Due to Credit Card customer screening is not all that rigorous like the enterprise finance sector do, there are many social responsibility problems occured, like Credit Card overflowing, question of student card, false Credit Card and inappropriate collect the receiveable on demand. Financial Supervisory Commission, Bankers Association and Credit Card Organization should play an important role in public policy and corporate social responsibility, avoiding the credit card crisis like that occurred in South Korea. In conclusion, the study synthesizes these findings to propose the comprehensive view, and provides marketing strategy in the credit card marketing; avoid the credit card fasle use and suggestion in the public policy.

This dissertation is an exploration, development and application of a theory on the effects of managerial succession on organizational performance in the public sector. Public management is a field of study within public administration that is gaining momentum and is strengthening both its theoretical and empirical bases. In this dissertation I build upon the very small literature on managerial (or executive) succession to develop a theory of the effects of managerial succession on performance. I posit that in the short-term performance will decrease; however, over time organizations that have had a succession event will see an increase in performance. I employ the use of three unique datasets: Texas school district superintendents, British local education authorities, and Major League Baseball field managers. All datasets have particular strengths that allow for a more complete empirical analysis. What we find is that, while there appears to be no significant relationship between managerial succession and performance in the year following the succession event, there is a positive and significant event over time. Furthermore, in the British analysis, which is designed to test a similar organization to the Texas analysis yet in a vastly different organizational structure, we find no significant relationship between performance and succession.

<p>Background:</p><p>In Sweden, air traffic control is currently performed in a mo-nopoly with the state owned Luftfartsverket as the only sup-plier. A deregulation process has been initiated with the ration-ale of cost reductions, both for airports and airline passengers.</p><p>Problem and purpose:</p><p>Economic arguments have been predominant for this potential deregulation and the underlying assumptions are that private al-ternatives would improve efficiency and reduce costs. This has lead the authors to identify what private alternatives would do differently than the current public operator in order to offer these benefits.</p><p>Method:</p><p>To fulfill the purpose the authors have used a qualitative ap-proach based on interviews with the current public operator as well as a new potential private alternative. In addition to this, interest organizations and regulative agencies have been con-tacted and secondary data incorporated to provide a holistic perspective.</p><p>Conclusion:</p><p>The authors have identified differences in activities between a public and private alternative that would create an advantageous effect on the market. They are: a different management of re-tirement funds, prolonged retirement age, new compensation system, altered recruitment policy, a full utilization of staff and a seizing of non-value adding activities.</p>

The purpose of this ideology critical study is to investigate the hidden content in the reform Gy11 and compare it with the concept new public management. After the clarification of the hidden content, we compare the structure of the organization in Swedish high schools with the structure in public sector called new public management. The main questions of this study are the following: Is it possible to see the foundation of new public management in the Swedish high schools when it comes to the views of knowledge and the formation of goals? Which similarities can we find when we look at the organization new public management and the Swedish high school? The result showed many similarities, both regarding the views of knowledge and the formations of goals. The structure of new public management has been largely implemented in the Swedish high schools and the schools now focus more on instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding. This is not surprising due to the social progress. In a society where instrumental knowledge is requested with the purpose of being sold on the market, schools are transforming the knowledge that is being taught as well. We have arrived in a society where individuals grow instead of the collective.

I detta arbete studeras värdeskapande inom vårdsektorn. Syftet är att undersöka hur värdeskapande mäts inom vården genom att kvantitativt jämföra värdeskapandet mellan två vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Värdeskapande utgår i detta arbete från det koncept, Värdebaserad Vård (VBV), som utvecklats av ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Resultatet från den kvantitativa studien visar att de två studerade vårdenheterna skiljer sig något åt gällande värdeskapande men att dessa skillnader blir väldigt små då hänsyn tas till de behandlade patientpopulationernas egenskaper. Slutsatserna från studien visar att de främsta svårigheterna för en undersökning av detta slag är relaterade till de praktiska metodvalen som behöver göras under undersökningen. För att lyckas med en implementering utav VBV-konceptet behövs ett gediget arbete för att utforma ramverk och procedurer för att mäta och jämföra värdeskapandet.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats. Tidigare forskning visar att offentlig sektors förändring har ökat betydelsen av ledarnas kommunikativa roll och stärkt behovet av förutsättningar. Vidare visar forskningen att förändringarna påverkat kommunikationsmönstren i organisationerna, linjechefernas relationer till chefer och kollegor samt möjligheter att vara närvarande och kunna påverka. Studien baseras på en kvalitativ fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer i en utvald vård och omsorgsförvaltning. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever försämrade förutsättningar för ledarskapet. Arbetsrollen innefattar enligt intervjupersonernas beskrivningar orimliga krav och rollen uppfattas som gränslös. Förutsättningarna för tillitsfulla relationer till medarbetare, chefer och kollegor har enligt intervjupersonerna försämrats och möjligheten att påverka minskat. Dessa försämrade förutsättningar kan till stor del härledas till förändrad organisering och styrning som medfört försämrad kommunikation genom sociala relationer. Essentiella förutsättningar för både ledarskapet och organisationens funktion. Studien bidrar till en ökad förståelse för intervjupersonernas arbetsroll och förutsättningar att vara en kommunikativ och meningsskapande ledare. Vidare bidrar studien med förståelse för varför de förändringsmodeller som använts i offentlig sektor ofta varit negativa för organisationen och dess medlemmar.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade. Vi genomförde också intervjuer med informationschefen, samt använde oss av tryckt material, som tidigare forskning och olika policydokument från Skatteverket. Använda teorier beskriver inledningsvis hur den traditionella offentliga förvaltningen är konstruerad och hur den har influerats av olika tankesätt från bl.a. den privata sektorn. Detta har medfört att nya arbetssätt har anammats från privata organisationer, begreppet kallas New Public Management. Vidare beskriver vi vad en tjänst är, hur den kan upplevas av kunden och att det är flera faktorer tillsammans som bygger upp själva tjänsten. Förutom detta påverkar också kundens tidigare erfarenhet och förväntningar hur denne slutligen kommer att uppleva tjänsten. Undersökningen visar att Skatteverket, av besökarna, ses som en indrivande och kontrollerande myndighet utan flexibilitet. Därför har besökarna svårt att se de olika serviceåtgärder Skatteverket har gjort för att förbättra sin service. Dessutom anser många att de inte har någon möjlighet att påverka servicen. Vad det gäller det personliga mötet mellan tjänstemän och besökare har Skatteverket lyckats väldigt bra då många besökare var nöjda. Den allmänna bilden av Skatteverket, som helhet, måste förbättras om de vill framstå som en serviceorganisation. Resonemang leder in på frågan om en myndighet som Skatteverket kan förena service med kontroll. Detta kan man se ur två synvinklar. Ur medborgarnas synvinkel kan det vara svårt att uppleva Skatteverket som serviceinriktade då det egentligen inte finns någon anledning för dem att vara det. Verksamheten bygger på att administrera skattesystemet, att erbjuda bra service är inte en nödvändighet för detta arbete. Ur ett annat perspektiv kan det vara riskfyllt att säga sig vara en serviceorganisation om förväntningarna sedan inte kan infrias. Det viktiga i relationen mellan medborgare och myndigheten kanske är att Skatteverket står för kompetens, vilket medför att medborgaren kan känna sig trygg i relationen. Om besökaren vid besöket upplever kontakten som positiv, vad gäller bemötande, skulle det mer ses som en bonus.

Abstract C-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008 Supervisor: Susan Marton “Good contracting? – A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children” Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ‘shopping basket’ from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting. Based on the normative approach of NPM it would also be possible to distinguish features of ‘good’ contracting. The study will result in a thematic model that will be applied to an empirical example; namely the case of transportation of school children in Grums kommun. The methods applied for this study will be scientific literature, public documents, and interviews. The study is guided by two overarching research questions: 1. How is good management of contracting, from the internal customer, manifested according to NPM (in the literature that has been studied)? 2. Did Grums Kommun, as an internal customer, meet these criteria for good contracting in their 2006 public procurement of the transportation of school children? The results of the study show that good management of contracting from the internal customer manifests itself through competition, targeting and monitoring of results. Grums Kommun, as an internal customer, has not met the NPM criteria of good contracting fully. By answering the purpose the author hopes to contribute to more knowledge on New Public Management, and to give further theoretical approaches to the subject of outsourcing.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning &amp; organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus. Detta har lett till en anpassning av branschen mot ökat fokus på resultatinriktade arbetsmetoder, kostnadsminimeringar, en större vilja att pröva mer innovativa strategier, större krav och arbetsbörda på de anställda, implementeringar av incitamentsprogram samt till viss del ökad decentralisering.