<p>The overall aim of this thesis was to study the implementation of guidelines, change processes and contextual variables from the perspective of improvements and neonatal nursing care’s endeavours to be more evidenced-based. Because health care is exposed to extensive change pressure and because the impact of effectiveness research on clinical practice is limited, it becomes urgent to understand how knowledge utilisation initiatives can be facilitated.</p><p>Three studies involved managers and nurses at all neonatal units in Sweden. Two of these studies also included nurses from other healthcare organisations. The fourth study included all staff at four neonatal units. The study designs used were cross-sectional, comparative and prospective longitudinal surveys; questionnaires were used as data collection tools in all four studies.</p><p>Evaluation of the utilisation of the neonatal nursing guidelines showed that the guidelines were known to the nurse managers and used at most of the units, though to varying degrees and in different ways. Fifteen months after guideline dissemination, 8 of 35 units had changed practice, of which 2 units had completed the implementation process of a guideline. Involvement in the preceding guideline project facilitated the completion of improvement projects compared with participation in training courses for quality improvement (QI) only. There was no difference between these two groups on long-standing involvement in improvement work. Nurses who continued QI work over a 4-year period were more active in seeking research and implementing research findings in clinical practice than those who ceased the improvement work. The QI-sustainable nurses reported better contextual support for research-related activities. In a separate study staff perceptions of organisational factors appeared stable over the course of one year at the aggregated level. Improvements in skills development and participatory management predicted higher overall organisational and staff well-being. </p><p>The findings emphasize the importance of including both individual and organisational factors in the strategic planning for evidence-based nursing. Plans have to be long-term and consider that change is a slow process. Leadership commitment is essential and there are clear benefits in developing a learning and professional supportive environment as well as of involving staff in organisational decision making.</p>

The overall aim of this thesis was to study the implementation of guidelines, change processes and contextual variables from the perspective of improvements and neonatal nursing care’s endeavours to be more evidenced-based. Because health care is exposed to extensive change pressure and because the impact of effectiveness research on clinical practice is limited, it becomes urgent to understand how knowledge utilisation initiatives can be facilitated. Three studies involved managers and nurses at all neonatal units in Sweden. Two of these studies also included nurses from other healthcare organisations. The fourth study included all staff at four neonatal units. The study designs used were cross-sectional, comparative and prospective longitudinal surveys; questionnaires were used as data collection tools in all four studies. Evaluation of the utilisation of the neonatal nursing guidelines showed that the guidelines were known to the nurse managers and used at most of the units, though to varying degrees and in different ways. Fifteen months after guideline dissemination, 8 of 35 units had changed practice, of which 2 units had completed the implementation process of a guideline. Involvement in the preceding guideline project facilitated the completion of improvement projects compared with participation in training courses for quality improvement (QI) only. There was no difference between these two groups on long-standing involvement in improvement work. Nurses who continued QI work over a 4-year period were more active in seeking research and implementing research findings in clinical practice than those who ceased the improvement work. The QI-sustainable nurses reported better contextual support for research-related activities. In a separate study staff perceptions of organisational factors appeared stable over the course of one year at the aggregated level. Improvements in skills development and participatory management predicted higher overall organisational and staff well-being. The findings emphasize the importance of including both individual and organisational factors in the strategic planning for evidence-based nursing. Plans have to be long-term and consider that change is a slow process. Leadership commitment is essential and there are clear benefits in developing a learning and professional supportive environment as well as of involving staff in organisational decision making.

Sammanfattning I denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM’s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring. Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Där aktörerna och deras handlingsutrymme har beaktas i samband med de institutionella ramar och förutsättningar i vilka de befinner sig i. Ett dialektiskt samspel mellan individen och de institutionella normer och rutiner i vilken individernas handlingar formas av och i. Studien har en abduktiv ansats i betydelsen att den söker efter mönster och drag, i empirin, det vill säga de processer som pågått i samband med utvärderingarna, tillsyfte att med stöd av teorin för att öka förståelsen och kunskapen om FRAM-utvärderingens bidrag till kvalitetsförbättring i den enskilda skolan och den kommunala skolorganisationen. Studien lyfter upp blicken från de skolinterna aktörer (rektorer, lärare, elever) till de externa det vill säga den kommunala förvaltningens och de statlig institutionellas betydelse för hur det praktiska kvalitetsfrågorna formas och sker i skolan. För att förstå olika aktörers handlingar i det skolexterna, belystes två centrala begrepp, kvalitetsförbättring och utvärdering, vilket har präglat skolan i de senaste 20 åren. Vidare redovisades hur förändringar i styrningsmekanismer lett till dessa begrepps intrång i skolväsendet. Kvalitetsredovisningar och kvalitetskontroll av olika slag har så småningom omvandlats till härskande styrmekanism i skolan. Med kvalitetsstyrning följer andra kontroll mekanismer såsom uppföljning och utvärdering i skolans vokabulär. På så sätt har utvärdering omvandlas till en självklar melodi i skolan och övriga samhället för den delen. Men vad dessa utvärderingar leder till och vilken funktion de har pratas mindre om. Vidare redovisas hur åtstramning i den statliga ramfaktornivån gällande kvalitetsredovisningar ledde till åtskilliga aktiviteter och åtgärder runt om i landet i början och mitten av 2000-talet. FRAM är en av dem. Resultatet i den här forskningsstudien bekräftar tidigare forskning att externa och centralstyrda utvärderingars funktion ofta är av en administrativ karaktär och tjänar mest de centrala organisationerna än den lokala. Undersökningen bekräftar även att yttre aktörerna handlingar har betydelse för att leda och stödja utvecklingsarbetet i den enskilda skolan och hur den kan formas och drivas. Av studien framgår att skolutveckling och kvalitetsförbättring, i betydelsen högre måluppfyllelse, är en lokal angelägenhet och de växer utifrån analys av de lokala behov och långsiktig förändringsarbete. Forskning visar även att den lokala skolan inte mäktar ensamt att hålla en stadig förändringstakt om den inte får stöd från förvaltningen med analysverktyg, ledarskap och andra resurser. Nyckelord: Utvärdering, skolutvärdering, kvalitetsförbättring, skolutveckling, uppföljning, kvalitetsredovisning, Skolinspektion, Handlingsutrymme, ramfaktorteorin, inre och yttre gränser / In this study, FRAM- cooperation was in focus. FRAM is an inter-municipal school development cooperation that has been going on in a few communities in the metropolitan regions. The aim has been to highlight how FRAM by using interview surveys contributed to quality improvement and school improvement in the evaluated schools. The starting point of this study was to examine the degree to which two actors in management, namely managing directors and principals, have perceived FRAM´s contributions and how they feel it has led to quality improvement. The study is a qualitative research study in which management directors and principals have been interviewed on the basis of one Frame factor theoretical perspective. There, participants and their flexibility have taken into account the institutional framework and the conditions in which they are involved. This is a dialectical interplay between the individual and the institutional norms and practices in which the actions of individuals are shaped. The study is abductive in the sense that it looks for patterns and traits, the empirically, that is, the processes going on in the evaluations, intended to with the support of the theory increase understanding and knowledge of FRAM evaluation contribution to quality improvement of the school and the local school organization. The study changes perspective from the impact of school's internal participants (principals, teachers, students) to that of the external ones i. e. the municipal administration and the state institution on how the practical quality issues are formed in school. In order to understand different actors ´actions in the school externally, two key concepts were quality highlighted, improvement and evaluation, which have characterized the school system in the past 20 years in Sweden. It is also reported how changes in governance mechanisms have lead to intrusion of these concepts into the school system. Quality reports and quality control of various kinds have been gradually converted into dominant control mechanism in school. With quality management follows the other control mechanisms such as monitoring and evaluation of the school's vocabulary. In this way, evaluation has become a natural feature in school and society too, for that matter. But what these evaluations lead to and what function they have, is less talked about. Furthermore it is shown how austerity at government framework level concerning quality reports led to numerous activities and actions around the country in the early and mid 2000's. FRAM is one of them. The results of this research study confirm previous research that external and centralized function evaluations often are of an administrative character and they mostly serve central organizations more than the local ones. The survey also confirms that external actors are relevant in order to lead and support the development of the school and how it can be formed and operated. The study shows that school development and quality improvement, in the sense of greater achievement, is a local matter and they develop by the analysis of local needs and long-term change. Research also shows that the local school alone is not capable of keeping a steady pace of change if it is not supported by management with tools of analysis, leadership, and other resources.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress. Syfte: Att studera implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning med fokus på stra-tegier som kan underlätta processen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med analytisk ansats. Den baseras på tio intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på vårdavdelningen. Dessutom har en kvantitativ basundersökning om samarbets- och säkerhetsklimatet (enligt Safety Attitude Questionnaire) och kommunikationen genomförts under implementeringen, mars 2011-december 2011. Resultat: På vårdavdelningen har ca 95 % av sjuksköterskor och ca 70 % av läkare har fått ut-bildning i SBAR och flertalet av dessa har fått repetitionsutbildning. Sjuksköterskorna upplever en förbättring i den intraprofessionella kommunikationen efter att SBAR implementerats. Sjuk-sköterskorna beskriver att kommunikationen efter implementeringen följer SBAR strukturen i högre utsträckning, den är saklig och mer avgränsad samt innehåller i högre omfattning än tidi-gare en planering för och uppföljning av patientens vård. Endast enstaka läkare anger att de an-vänder SBAR i den intra- och interprofessionella kommunikationen. I den kvalitativa studien har såväl strategier som underlättar implementeringen av SBAR som fallgropar identifierats och beskrivits. De strategier som identifierats handlar om bl.a. ledningsan-svar, definiering av ansvar och roller i vård-teamet, skapande av mötesstrukturer för tvärprofess-ionellt samarbete, kommunikation och helhetssyn, identifiering och förebyggande av hierarkiska strukturer och introducering av förbättringskunskap i projektets genomförande. De fallgropar som identifierats har att göra med bristande föranalys, otydliga uppdrag, brister i resurser som metodstöd och tid, bemötande av kritiska röster, bristande läkarmedverkan, yttre påverkans fak-torer. Resultaten av den kvantitativa enkätundersökningen visade att det inte finns några skillna-der mellan läkarnas och sjuksköterskornas uppfattning om säkerhetsklimat eller samarrbete och kommunikation med den egna arbetsgruppen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan läkare och sjuksköterskor beträffande det gemensamma samarbetet och kommunikationen där sjuksköterskor uppfattar samarbetet och kommunikationen som mindre väl fungerande (Bilaga 1-3) Diskussion: Implementeringsprocessen visat sig vara kunskaps- och meningsskapande genom den ovan beskrivna analytiska ansatsen. Resultaten visar att implementeringen av SBAR behöver kompletteras med flera andra åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ökat tvär-professionellt samarbete och kommunikation. Studien bekräftar det kommunikationsgap som finns mellan sjuksköterskor och läkare och behovet av förståelse för varandras olika roller och ansvar för att kunna skapa en helhetssyn med fokus på patienten i vården. Identifiering och före-byggande av de hierarkiska strukturer samt tydliggörande av innebörden i ledarskapet i vårdtea-met har visat sig vara avgörande. Implementering av SBAR är en satsning på en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och kräver tydlig och engagerat ledning. / Background: Poor professional communication and information transfer are main causes for medical error in the health care systems. The complexity in health care organisations in combina-tion with human factors issues raises a demand for structured and standardised communication. One challenge is to implement standardised communication models and study its effect on pa-tient safety and working conditions. SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommen-dation) is a knowledge based communication model, developed to transfer critical information in complex work environments, both in normal and stressful conditions. Aim: To study implementation of SBAR on a Cardiology ward with focus on strategies that could facilitate the process. Method: Ten qualitative interviews with members of staff during the implementation process and quantitative data (130 anonymous questionnaires among staff, Safety Attitude Questionnaire, SAQ, during the implementation of SBAR have been collected (March- December 2011) Results: 95 % of the nurses and 70 % of the physicians have received SBAR education. In the interviews, the nurses describe an improved intra-professional communication after the imple-mentation of SBAR. The nurses also describe the communication to be more focused on the patients’ care, follow the SBAR process. However, only a few physicians explain that they are using SBAR in the intra- and/or inter professional communication. Strategies (leadership, role definitions within the team, structure for multi-professional cooperation, identification and prevention of hierarchical structures and introduc-tion of improvement knowledge) and hinders (limited clinical analyses before the project, unclear assignment, limited resources e.g. time and methodology, handling critical voices, limited input from physicians and external impact factors) for implementation of the SBAR model were identi-fied. The response rate for the baseline SAQ questionnaire was 94 % among nurses and 69% among physicians. No differences were found in nurses and physicians’ attitudes on safety climate and teamwork within their own groups. Some significant differences however were found concerning cooperation and communication between the two groups; nurses were less satisfied with cooperation and communication compared to the level of satisfaction in the group of physi-cians. Discussion: The implementation process has been meaningful in regards to an increase in knowledge trough the analytic outlook of the study. The result indicates that the actual imple-menting of SBAR requires further steps to create optimal conditions to achieve better results in communication and collaboration in cross-professional teams. The study confirms the communi-cation gap that exist between doctors and nurses and highlights the need for a better understand-ing of each other`s roles and responsibilities, in order to achieve an integral patient-centred ap-proach. It is crucial to identify and to prevent existing structures of hierarchy and to clarify the meaning of leadership within the team. The process of implementing SBAR is an effort to ad-dress one of the most important issues in patient safety and requires firm and committed leader-ship.

Södersjukhuset i Stockholm är ett sjukhus som har påbörjat förändringsarbete för att kunna möta framtidens krav på högkvalitativ vård från patienter och samtidigt uppfylla ekonomiska krav från ägaren Stockholms Läns Landsting. Denna rapport är resultatet av en grundlig genomgång av dagens centrala provanalyssystem på Södersjukhuset med syfte att effektivisera systemet för att möta framtida krav. I arbetet kartläggs flödet av patienter och prover som behandlas antingen på de provtagningsintensiva medicinska mottagningarna eller på avdelning 27. Eftersom omkring 85 % av volymen av analyser som beställs på dessa enheter är klinisk kemiska har det analyserande arbetet inriktats på just dessa flöden. För vissa klinisk kemiska analyser finns det ett alternativ till central laboratorieanalys, patientnära analys, som innebär att tiden från provtagning till provsvar finns tillgängligt förkortas markant. I rapporten tas för- och nackdelar med patientnära analys upp och dess applicerbarhet på Södersjukhuset diskuteras. Det framkommer att för Södersjukhusets del är det mer fördelaktigt att hålla fast vid ett centralt provanalyssystem då detta är mer flexibelt samtidigt som kostnaderna för detta är lägre än för patientnära analys. Samtidigt finns ett klart behov av att effektivisera dagens centrala provanalyssystem för att minska patienternas väntan och utnyttja Södersjukhusets resurser på ett bättre sätt. I en kvantitativ analys av över 17 000 observationer tagna från kliniskt kemiskt laboratoriums datasystem konstateras att det inte är någon större skillnad i systemets flödestid för medicinska mottagningarna och avdelning 27. På medicinska mot-tagningarna använder man sig av en mycket lång säkerhetsledtid då man anger när provsvaren finns tillgängliga för patient, medan avdelning 27 räknar med att ha de flesta provsvaren färdiga till läkarronden 1,5 timmar efter avslutad provtagning. Det står klart att dagens informationssystem, framför allt i processerna som sker innan själva analysen av proverna, är mycket bristfälligt. Detta ger upphov till ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som förlänger provernas flödestid och är kostsamt då det kräver mänskliga resurser för att utföra. Dessutom generar informationssystemet en datamängd som innehåller relativt lite information som kan användas för uppföljning av hur provanalyssystemet presterar. Genom att införa ett bättre anpassat informationssystem som stödjer de processer som är absolut nödvändiga för provanalyssystemet kan flödestiden för prover förkortas samtidigt som de löpande kostnaderna kommer att minska. Personalens kompetens kan också utnyttjas på ett bättre sätt då icke-värdeskapande aktiviteter elimineras. Tillsammans med ändrade rutiner vid beställning av analyser kan patienters väntan reduceras avsevärt. För en stor del av dagens patienter skulle det vara teoretiskt möjligt att genomföra provtagning och läkarbesök på en och samma dag, med någon timmes mellanrum, vilket skulle innebära en avsevärd samhällsekonomisk besparing. / As a consequence of the transition from public to private management, Söder-sjukhuset Hospital in Stockholm has been forced to a greater focus on economical aspects in addition to health care issues. In turn, this focus has initiated numerous improvement projects. This report is the result of a thorough analysis of the hospital’s patient testing system with the intention of meeting future demands on increased efficiency. The analysis is based on the mapping of two of the hospital’s most test intensive units - the medical clinic and ward no. 27 - and their subsequent flows. An initial analysis concludes that a vast majority of all tests are analyzed at the laboratory for clinical chemistry. Since approximately 85 % of the total number of analyses is conducted at this particular institution, the latter part of this work is focused solely on the flows of tests that regard this specific laboratory. For some analyses conducted at the laboratory for clinical chemistry there exists an alternative to central laboratory analysis, namely near-patient-testing. This method results in a drastic reduction of the time span from taking the test to attaining a result. In this report the strengths and weaknesses of near-patient-testing are discussed, as well as its applicability on Södersjukhuset in particular. It is proposed that it is advantageous for Södersjukhuset to continue using a central analysis system, as it is much more flexible and at the same time more cost efficient than near-patient-testing. At the same time there is an obvious need for a more efficient patient testing system in order to reduce waiting time for patients and utilize the hospital’s resources more wisely. The mapping of the two units reveals a number of interesting similarities and differences. One of them being that while the medical clinic uses a substantial safety lead time, ward no. 27 presumes to have most test results available in time for doctor rounds, approximately 1.5 h after tests have been taken. An analysis of over 17 000 observations taken from laboratory’s data system confirmed that there is no considerable difference in system flow time between the two units. It is evident that today’s information system is of substandard quality. This results in a number of non-value adding activities that not only prolong each tests flow time, but cause unnecessary use of human resources. Furthermore the information system generates a data mass of little use in reassessing the systems performance. By introducing a better adjusted information system, shorter flow time can be attained as well as lower running costs. With changed ordering routines for analyses, waiting time for patients can be reduced substantially. For a large part of today’s patients it would be theoretically possible to conduct both the test taking and the doctor’s appointment on the same day, just hours apart. This would result in extensive socioeconomic savings.

Das psychologisch-diagnostische Interview gehört zu den diagnostischen Breitbandverfahren, die eine effiziente Sammlung von Informationen zu einer Vielzahl von Themen ermöglichen, die mit Tests, Fragebögen oder einer Verhaltensbeobachtung nicht effizienter erfasst werden können. Trotz der großen Schwankungen in der Datenqualität, die in der Interviewliteratur berichtet werden, erfreut sich das Verfahren in den verschiedenen Anwendungsbereichen der Psychologie großer Beliebtheit. Für die Gewinnung zuverlässiger Daten und somit Urteile sind Objektivität, Zuverlässigkeit sowie Gültigkeit, wie sie es DIN 33430 für psychodiagnostische Instrumente vorschreibt, von großer Bedeutung. Die anforderungsbezogene Gestaltung des Interviews, die Verwendung eines Leitfadens, die Trennung der Informationserhebung von der Auswertung, die Verwendung verhaltensverankerter Auswerteskalen sowie die Formulierung von Interviewfragen stellen nach der aktuellen Interviewliteratur wichtige Ansatzpunkte zur Verbesserung der Datenqualität aus dem Interview dar. In diesem Zusammenhang spielt der Interviewer, der Instrument und Anwender zugleich ist, eine Schlüsselrolle. Ziel der vorliegenden Arbeit war es, Qualitätsstandards in Form von Anforderungen an die Planung, Durchführung sowie Auswertung von psychologisch-diagnostischen Interviews, systematisch zusammengetragen und diese empirisch zu prüfen. Auf diese Weise können die einzelnen Phasen getrennt beurteilt und eine Rückmeldung zu Stärken und Schwächen sowie gezielte Verbesserungsvorschläge zum Interview bzw. zu der Interviewerkompetenz gemacht werden. Eine Analyse der Interviewliteratur machte deutlich, dass das Konzept der Entscheidungsorientierten Gesprächsführung (EOG, Westhoff &amp;amp; Kluck, 2003) eine geeignete Grundlage für die iterative Entwicklung eines Anforderungsprofils für psychologisch-diagnostische Interviews darstellt. Interviewexperten aus deutschen Hochschulen wurden in strukturierten Interviews befragt, wie sie Interviews planen, durchführen und auswerten und wie sie Studierende im Interviewen ausbilden. Der Vergleich der qualitativen Daten aus dieser Studie mit den Regeln der EOG machte deutlich, dass das Regelsystem des EOG weitestgehend vollständig ist (Kici &amp;amp; Westhoff, 2000). Auf dieser Grundlage wurde das „Anforderungsprofil für psychologisch-diagnostische Interviews“ (APDI) bestehend aus drei Teilinstrumenten (Planung, Durchführung und Auswertung) zur Beurteilung eines psychologisch-diagnostischen Interviews entwickelt. Die empirische Prüfung fand mittels eines Prä-Post-Interventionstrainings mit 49 Studierenden der Psychologie im Hauptstudium statt. Von Bedeutung war die Frage, ob mit dem APDI die Stärken und Schwächen eines Interviews identifiziert werden können, um die Interviewerkompetenz konkret zu beschreiben und diesem ggf. eine differenzierte Rückmeldung zu geben. Entsprechend den drei Phasen eines psychologisch-diagnostischen Interviews sind diese Seminare in die Abschnitte Planung, Durchführung sowie Auswertung unterteilt. Den Studierenden wurde jeweils vor und nach dem jeweiligen Ausbildungsabschnitt ein Ausschnitt eines Leitfadens, einer Interviewdurchführung sowie einer Interviewauswertung zur Beurteilung mit dem APDI vorgelegt. Während der Leitfaden und das Interview bezüglich formalem Aufbau, Inhalte und Qualität der Frageformulierungen beurteilt wurden, fand die Beurteilung der Interviewauswertung hinsichtlich formaler und inhaltlicher Anforderungen statt. Die Antworten der Studierenden wurden mit einer Musterlösung verglichen, die mit den Dozenten der EOG Seminare entwickelt worden war und der prozentuale Anteil der Übereinstimmung wurde berechnet. Dieses Übereinstimmungsmaß stellte ein grobes Maß für die Gültigkeit des Verfahrens dar. Die Erkennensleistung der Studierenden bei der Beurteilung des Leitfadens, Interviews und der Interviewauswertung schwankten vor der Ausbildung zwischen 34% und 63% während die Erkennensleistung sich nach der Ausbildung von 58% bis 76% bewegte. Es wurde deutlich, dass zum einen das Instrument dafür geeignet ist, die Qualität von Leitfäden, Interviewdurchführungen sowie Interviewauswertungen zutreffend zu beurteilen und zweitens die praktische Ausbildung in der Regel zu einer Verbesserung der Erkennensleistung der Studierenden führt (Kici &amp;amp; Westhoff, 1999, 2000, 2004). Auf der Grundlage der Erkenntnisse aus der ersten Studie wurde das APDI einer Revision unterzogen. Um die Unabhängigkeit des APDIs vom Thema und der Stichprobe zu untersuchen, wurde die zweite empirische Prüfung des APDI-R im Rahmen der Seminare zur EOG durchgeführt. Die Darbietung des Untersuchungsmaterials sowie die Auswertung erfolgten in Analogie zur ersten Untersuchung. Bei der Beurteilung des Leitfaden und des Interviews als Transkript erzielten die Studierenden vor der praktischen Ausbildung Werte zwischen 0% und 78% und nach der Ausbildung schwankte die Erkennensleistung von 78% bis 100%. Die Erkennensleistung bei der formalen Beurteilung der Interviewauswertung lag bei 87%, während der Wert für die inhaltliche Auswertung bei 66% lag. Die Ergebnisse der empirischen Prüfung des APDI sowie des APDI-Rs aus der Beurteilung durch zwei unabhängige studentische Beurteilungsgruppen eines Leitfadens, eines Interviews sowie einer Interviewauswertung zu jeweils anderen Themen zeigten, dass das Instrument dazu geeignet ist, die Qualität des psychologisch-diagnostischen Interviews und die der Interviewerkompetenz zutreffend zu beurteilen. Das bedeutet, dass mit dem APDI die Stärken und Schwächen eines Leitfadens, Interviews und einer Interviewauswertung beurteilt werden können und die praktische Ausbildung in der Regel dazu führt, dass die Studierenden ihre Kompetenzen im Erkennen von Stärken und Potentialen eines Leitfadens, einer Interviewdurchführung sowie einer Interviewauswertung verbessern können. Geht man davon aus, dass Erkennen eine wichtige Voraussetzung für das tatsächliche Handeln ist, so liefern diese Ergebnisse Hinweise, dass die praktische Ausbildung einen wichtigen Beitrag zur Steigerung der Interviewerkompetenz darstellt.

No description available.

The majority of laboratory testing errors originate in the pre-analytical phase. While the causes and frequencies of pre-analytical errors are well characterized, there are few studies investigating the cost of these errors. The objective of this research was to build a model to quantify the cost of pre-analytical errors occurring during inpatient complete blood count (CBC) testing at Sunnybrook Health Sciences Centre (Sunnybrook). The resultant cost model accounts for the costs of materials, resources, and personnel-time consumed in the CBC testing process. In 2011, pre-analytical errors in inpatient CBC testing cost Sunnybrook $43,462, and represented a loss of 775 employee hours due to laboratory test repetition and error-related activities. This cost model represents the minimum cost of a pre-analytical error, as costs extraneous to the laboratory were beyond the study scope. Future studies investigating downstream effects of pre-analytical errors and the costs associated with them should be conducted.

The majority of laboratory testing errors originate in the pre-analytical phase. While the causes and frequencies of pre-analytical errors are well characterized, there are few studies investigating the cost of these errors. The objective of this research was to build a model to quantify the cost of pre-analytical errors occurring during inpatient complete blood count (CBC) testing at Sunnybrook Health Sciences Centre (Sunnybrook). The resultant cost model accounts for the costs of materials, resources, and personnel-time consumed in the CBC testing process. In 2011, pre-analytical errors in inpatient CBC testing cost Sunnybrook $43,462, and represented a loss of 775 employee hours due to laboratory test repetition and error-related activities. This cost model represents the minimum cost of a pre-analytical error, as costs extraneous to the laboratory were beyond the study scope. Future studies investigating downstream effects of pre-analytical errors and the costs associated with them should be conducted.

In 1997 and 2002 the Østfold Hospital Trust conducted patient satisfaction surveys. This study presented the results of the 2002 survey and compares them with the 1997 results. This is done to ascertain if there are any changes with regards to the dimensions the hospital scored poorly on in 1997. The purpose of this study is to find out if the patient satisfaction survey conducted at the Østfold Hospital Trust in 1997 was a serious attempt to improve the quality of the health care provided or only a symbolic act. The concepts of innovation, rational choice and institutional theory were used as spectacles to analyse how the Østfold Hospital Trust acted on the results of the 1997 patient satisfaction survey. The choice of study design is not an "either / or" situation between the quantitative and qualitative approach, since both methods can strengthen each other. This study has therefore employed a form of methodological triangulation. The finding of the study showed that the Østfold Hospital Trust can be termed as innovative, when they implemented the patient satisfaction survey in 1997. This because there was no coercive forces from the hospital owners to implement such surveys. There were only signals in the form of strategy documents. In spite of the hospitals innovative action in implementing the non-mandatory survey in 1997, the hospital leadership did not use the results to improve quality. Based on the findings, the study can conclude that the implementation of the patient satisfaction survey in 1997 was more symbolic, rather than a quality improvement act. Looking further than 1997, it’s important to remark that the hospital leadership resolved a number measures to improve quality, based on the 2002 patient survey. At the time of writing the issue of patient feedback as a quality improvement tool is high on the agenda at the Østfold Hospital Trust. The development point in the direction of a paradigm shift / I 1997 og 2002 gjennomførte Sykehuset Østfold to pasienttilfredshetsundersøkelser. Dette studiet har presentert resultatet av undersøkelsen fra 2002 og sammenlignet det med resultatet fra 1997. Dette for å se om det er forskjell på dimensjonene sykehuset har scoret dårlig på i de to forskjellige undersøkelsene. Hensikten med studiet er å undersøke om pasienttilfredshetsundersøkelsen gjennomført ved Sykehuset Østfold i 1997 var et kvalitetsforbedringstiltak eller en symbolskhandling. Fra organisasjonsteori ble begreper som innovasjon, ”Rational Choice” og institusjonsteori brukt som briller for å analysere det som har skjedd. Valg av metode var ikke en enten eller situasjon i forhold til kvantitativ eller kvalitativ metode, siden metodene kan styrke hverandre. Studiet legger vekt på metodetriangulering Funnene fra studiet har vist at Sykehuset Østfold kan betegnes som en innovativ organisasjon da organisasjonen gjennomførte undersøkelsen i 1997. Dette fordi det ikke var krav fra omgivelsene for å gjennomføre undersøkelsen, kun signaler i form av strategidokumenter fra sentrale myndigheter. Selv om organisasjonen er innovativ hva gjelder initiering og implementering av pasienttilfredshetsundersøkelsen, har sykehusledelsen ikke brukt resultatet til kvalitetsforbedringstiltak. Ut fra funnene kan studiet konkludere med at gjennomføringen av pasienttilfredsundersøkelsen i 1997 var mer preget av en symbolskhandling enn et kvalitetsforbedringstiltak.Ser en utover 1997 er det viktig å nevne at sykehusledelsen har vedtatt flere kvalitetsforbedringstiltak basert på undersøkelsen fra 2002. Akkurat nå er pasienttilfredshetsundersøkelser som kvalitetsforbedringstiltak satt høyt på dagsorden av sykehusledelsen. Utviklingen kan betegnes som et paradigmeskifte / <p>ISBN 91-7997-135-0</p>