Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde. / Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

Bakgrund: I Sverige finns det ca 100 000 människor som lever med diagnosen demens och drygt 55 miljoner människor i världen. Förutom ett lidande för patienten och dennes anhöriga utgör det en betydande hälsoutmaning att vårda dem. I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom står sjuksköterskor inför en rad utmaningar och behov som kräver specialiserad kunskap och förståelse för sjukdomens komplexitet. Sjuksköterskors kunskap och erfarenhet, är avgörande för att god vård ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: En litteraturstudie har utförts med metoden att integrera sammanställning av kvalitativ forskning. Fjorton vetenskapliga artiklar användes för att analysera tidigare forskning inom ämnet. Analysmetoden är uppdelad i fem steg och syftar till att fördjupa förståelsen inom det aktuella forskningsområdet på ett djupgående sätt. Resultat: Tre teman identifierades: Att se personen bakom sjukdomen, svårigheter med att vårda patienter med demenssjukdom och samverkan i team. Sjuksköterskor betonar vikten av personcentrerad vård, upplever utmaningar med kommunikation och beteendemässiga symtom samt understryker betydelsen av teamarbete. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter understryker vikten av utbildning, stöd och multidisciplinärt samarbete för att förbättra demensvården. Framtida forskning bör fokusera på att utforska effektiva vårdstrategier som tar hänsyn till både patienternas och vårdgivarnas behov. / Background: Dementia represents a significant global health challenge, affecting over 55 million individuals worldwide. The experiences of nurses in caring for these patients, especially in nursing homes, are crucial for understanding and improving the quality of care. This study focuses on the challenges and strategies nurses employ in the care of dementia patients. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients with dementia in nursing homes. Method: A literature review has been conducted using the method of integrating compilation of qualitative research. Fourteen scientific articles were used to analyze previous research in the field. The analysis method is divided into five steps and aims to deepen understanding within the current research area in a comprehensive manner. Findings: Three themes were identified: Seeing the person behind the illness, Challenges in caring for patients with dementia, and Collaboration in teams. Nurses emphasize the importance of person-centered care, experience challenges with communication and behavioral symptoms, and underscore the significance of teamwork. Conclusion: Nurses' experiences highlight the need for adequate training, support structures, and team collaboration to improve care for dementia patients. Future research should focus on developing and evaluating effective care strategies that consider the needs of both patients and caregivers.

The purpose of the present study was to examine the experiences of school counselors and teachers regarding collaboration, as well as to identify facilitating and complicating/hindering factors in their collaboration. The study addressed three research questions and employed a qualitative method, utilizing seven interviews with four school counselors and three teachers in four different municipalities in Sweden. The results of this study indicated that the majority of the school counselors and teachers had positive experiences of collaboration. Those who had positive experiences perceived collaboration as continuous and generally effective. Others, who described collaboration as less effective, mentioned that school counselors and teachers did not take each other´s knowledge and competence seriously, and school counselors perceived that teachers sometimes attempted to pass inaccurate tasks to them as school counselors. The facilitating factors that emerged in the results were professional experience, knowledge and understanding of each other´s professions, an engaged principal, and regular meetings. Lack of resources and confidentiality were identified as hindering factors for collaboration. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkurators och lärares upplevelser av samverkan samt identifiera underlättande och försvårande faktorer vid deras samverkan. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre forskningsfrågor. Studien hade en kvalitativ metod och använde sju semistrukturerade intervjuer med fyra skolkuratorer och tre lärare som var yrkesverksamma på fyra olika kommuner i Sverige. Resultatet för denna studie visade att majoriteten av skolkuratorer och lärare hade positiva upplevelser av samverkan. De som hade positiva upplevelser beskrev att samverkan fungerade kontinuerligt och generellt bra. Andra som beskrev samverkan som mindre bra beskrev att skolkuratorer och lärare inte tog varandras kunskaper och kompetens på allvar och skolkuratorer beskrev att lärarna ibland försökte överlämna felaktiga uppgifter till skolkuratorn. De underlättade faktorer som framkom i resultatet var erfarenhet, kunskap om varandras yrke, engagerad rektor och möten. Brist på resurser och sekretess var de försvårande faktorer som framkom i studiens resultat.

Studien utgick från femfaktorteorin som bygger på fem personlighetsfaktorer: samvetsgrannhet, öppenhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Syftet med studien var att undersöka om dessa personlighetsfaktorer påverkar studenters val mellan en kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetod för en kandidatuppsats, samt om kön och andra studierelaterade variabler påverkar detta val. Tidigare forskning antyder att personlighet påverkar bland annat val av programinriktning på universitetet och yrke. Om personlighet påverkar val av forskningsmetod är däremot inte något som tidigare har undersökts. Etthundratre studenter deltog i enkätundersökningen som bestod av personlighetstestet Big Five Inventory, samt frågor om studierelaterade variabler. Data analyserades med hjälp av korrelationstest och regressionsanalys. Studien fann ingen koppling mellan personlighetsdimensionerna och val av forskningsmetod, däremot med kön och studierelaterade variabler, däribland universitetets genomgång av forskningsmetoderna samt huruvida studenten ansåg sitt program vara utmanande eller ej. Mer forskning behövs för att säkerställa att personlighet inte har någon koppling till val forskningsmetod för studenter.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare. / This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.

Home physiotherapy is a valid service option for the patient who was recently discharged from hospital after sustaining a stroke, as it enhances functional independence in friendly and familiar surroundings, as opposed to an outpatient clinic (Bader 2008). The aim of this study was to investigate the system responses to the planning and implementation of a home physiotherapy service as an innovation within the Maltese Public Health Service, uncovering barriers or constraints that influenced the introduction and development of state-run home physiotherapy in Malta. Method A qualitative approach was used for this research. A case study design was selected because it possessed contextual, descriptive and heuristic characteristics. Study participants planned and implemented the service using the available resources. Policy makers, physiotherapists, stroke patients and caregivers contributed to the study through their responses to, and experiences of, this service innovation. It was both an exploration and an opportunity to learn about service innovation from a Maltese perspective. A group of stakeholders were interviewed during the planning stage (Phase 1) of the home physiotherapy service. The main purpose of these interviews was to inform the design of the service. Another group of participants was interviewed in the active service stage (Phase 2) - at the beginning and at the end. The purpose here was to gather data from their direct experiences with home physiotherapy. Documents relevant to home rehabilitation were accessed and analysed hermeneutically. These included newspaper media, as it was considered a sensitive instrument to understand social context (Catalán Matamoros 2007; Davis 1990). Findings and discussion Data analysis identified categories of findings such as 'barriers to the implementation of a new service', 'attitudes to home physiotherapy' and 'fragmented rehabilitation service'. The category components were discussed and linked to the hermeneutical analysis of documents, offering a deeper understanding of the categories within the local context, and revealing a reinforcement of establishment-based health care. Conclusion The findings of this study provided an insight into the constraints that would appear if home physiotherapy, indeed home rehabilitation, were introduced by the Maltese Public Health Service. This research had an impact on the state physiotherapy services. Recommendations to help mitigate the constraints in an overarching manner were offered at the end of the thesis. To the international reader with experience in organised home physiotherapy, this study gives a glimpse into how issues that would seem trivial and obvious at first glance become significant challenges - challenges that the uninitiated would need to overcome.

<p>Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare.</p> / <p>This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.</p>

This thesis is an analysis of the social, economic and ecological impacts of commercial Eucalyptus woodlots beign promoted by a private timber company in certain parts of northern KwaZulu, South Africa. The impacts are considered from the perspective of the rural farmers themselves via a qualitative methodology consisting of semi-structured, in-depth individual interviews and focus group discussions. The results of the study show that these woodlots would offer only supplementary income to the majority of the growers. There is little opportunity cost in terms of land or labour, and ecological impacts can be minimised through a programme of education and responsibility on behalf of the company. However, the growers involved feel alienated from the whole tree-growing process occurring on their land. The potential for rural development and empowerment does exist, but will require a fundamental paradigm shift and long-term commitment on the part of the company promoting the woodlots. Commercial woodlots have an important role to play in the 'new' South Africa by showing that the aspirations of the rural poor need not be compatible with the profit-orientated motives of private companies. A model is proposed which consists of training, strengthening existing institutional structures, and initiating ongoing, on-farm research. Following such a model would allow commercial woodlots to form part of an appropriate social forestry land-use system for the region. / Thesis (Ph.D.)-University of Natal, Pietermaritzburg, 1994.

Prodromes of schizophrenia or prodromes of psychosis are a relatively new and expanding field of interest in psychiatric research. They are seen by some researchers as the initial symptom of having schizophrenia and have become a crucial topic in early psychosis research and intervention. In this thesis current psychiatric research publications were analysed and eleven prospectively psychotic patients were interviewed. The research publications analysed were applyed on the information given by the patients, and the analysis showed that it was easy to find prodromes or prodrome-like phenomena in all the collected interviews. In addition a second analysis was performed on the material, a phenomenological psychological analysis, showing a more subject-oriented dimension of the interviews. This led to a further aim, analysing what explanations could be given of these phenomena. There are probably many possibilities of getting the diagnosis of schizophrenia, but the examples in this study show that long-term abuse, often sexual actually can trigger psychiatric conditions corresponding to the definition of “prodromes of schizophrenia” according to some psychiatric publications as well as “schizophrenia” according to DSM and ICD. This means that trauma and/or neglect proved to be a likely partial causal condition of the prodrome- like phenomena or schizophrenia to occur. However, trauma has not been shown to be a necessary condition for the occurrence of prodrome-like phenomena or schizophrenia. In the discussion of the results some consequences deriving from using different interpretations and explanations of the phenomena are analysed, for example using the prodromes of psychosis for the assessments of a coming psychosis, especially schizophrenia. I emphasize, because of the results of the phenomenological case analyses, the value of several dimensions of understanding prodrome-like phenomena as well as schizophrenia and schizophrenia-like conditions, especially as early as the initial phase. / Prodromalfasen till schizofreni är ett relativt nytt begrepp och det utgör ett expanderande intresseområde för psykiatrisk forskning. Förändringar i prodromalfasen ses av vissa forskare som de första tecknen på schizofreni, och dessa fenomen har kommit i fokus speciellt vad gäller tidig upptäckt och intervention inom schizofreniforskning. I denna avhandling analyseras åtskilliga psykiatriska texter som behandlar prodromalfasens fenomen. I den empiriska studien har elva personer, som senare utvecklat psykotiska symtom, intervjuats.  Två etablerade listor på prodromalfenomen testades på det empiriska materialet. Resultaten av den analysen visade att de gick att finna prodromalliknande fenomen hos alla intervjuade patienter. En andra fenomenologisk och mer subjektorienterad analys av det empiriska materialet genomfördes parallellt. Resultaten av de två analyserna ledde till ett tredje fokus för avhandlingen, nämligen frågan om möjliga kausalförklaringar till de prodromalliknande fenomenen. Det finns förmodligen många orsaker till att en person uppvisar symtom som överensstämmer med diagnosen schizofreni. Exemplen i denna studie visar dock att långvariga, ofta sexuella, övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med själva diagnosen schizofreni enligt kriterierna i DSM-IV och ICD-10. Avhandlingens huvudhypotes är således att svåra trauman utgör delorsaker både till prodromalliknande fenomen liksom till tillstånd som diagnosticerats som schizofreni. Avhandlingens resultat ger dock ingen anledning att anta att trauman utgör nödvändiga betingelser för schizofreni. I avhandlingens resultatdiskussion lyfter författaren fram några viktiga konsekvenser av olika definitioner av begreppen prodromalfenomen och schizofreni bl a vad avser förslag till terapeutiska interventioner. Mot bakgrund av resultaten från den fenomenologiska analysen understryks vikten av en bred förståelse av prodromalliknande fenomen liksom av fenomen som diagnosticeras som schizofreni.

This thesis is focuses on sexual education as prevention against sexual abuse of people with learning disabilities. The main part of this thesis is a research examining which methods of sexual education are the most effective ones in case of prevention against sexual abuse and which conditions are indispensable for execution of sexual education. These questions are reflected through literature analysis and through an interview with an expert on this topic. I consider the results of the complete analysis of foreign sources and of a particular expertʹs opinions as the main benefit of this thesis.