No description available.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering . Viktigast av dessa regler är den ökade betydelsen som individuella studieplanen givits. En annan åtgärd som har vidtagits på flera lärosäten är att införa ett avtal mellan doktoranden och dennes handledare för att där diskutera och komma överens om hur de anser att utbildningen skall läggas upp. Dock framträder en rad svårigheter med ett sådant avtal, ett avtal mellan en doktorand och dennes handledare kan inte ges en bindande verkan då det förutsätter att det finns offentligrättlig lagstiftning som stöder tillkomsten av ett sådant avtal. I frånvaron av detta har man valt att benämna avtalet mellan doktoranden och handledaren Letter of Agreement då ett sådant förutsätts vara icke – bindande. Att avtalet inte är juridiskt bindande konstateras inte endast vara ofördelaktigt, ett Letter of agreement medger att parterna i en friare form än i ett bindande avtal diskuterar och kommer överens om innehållet. Liksom ett juridiskt bindande avtal medför ett Letter of agreement psykologiska effekter som ofta är det starkaste incitamentet att fullfölja ett avtal.

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.   Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.

No description available.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen. Nuvarande lagstiftning innehåller detaljerade bestämmelser för hur röstning ska ske och hur de fria, hemliga och direkta valen ska upprätthållas. Det mest svårlösta problemet är hur valhemligheten ska kunna garanteras. För att besvara syftet och utreda gällande rätt och de olika förslag som finns om elektronisk röstning används de olika rättskällorna i en hierarkisk ordning. Vidare analyseras de erfarenheter som framkommit utav prövningarna av elektroniska val i Norge och Finland. Slutligen studeras Europarådets rekommendation om en gemensam standard för e-röstning. Syftet med rekommendationen är att elektroniska val ska överensstämma med de principer som finns vad gäller demokratiska val och omröstningar. Valen ska således svara mot de grundläggande principerna om allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Mot denna bakgrund är det lämpligt att diskutera hur framtida rättsläge bör utvecklas. I dagsläget är elektroniska val, internetröstning och e-röstning i röstningslokal inte tillräckligt integritets- och rättssäkra då det finns för många frågetecken kring hur de fria och hemliga valen ska kunna upprätthållas. Det finns dock en möjlighet till att e-röstning i röstningslokal kan komma att införas i framtiden. Det är däremot oklart om det kan bli lika integritets- och rättssäkert som nuvarande system. / Today we live in a society that is becoming increasingly modern and the development of various technologies is therefore quicken to advance. Some exemples are the possibility to perform Internet banking and submit declaration. These are sensistive and personal issues; by new techniques it has become possible. The next step of such technology progression may be the potential to vote electronically. This in turn leads to the main purpose of this essay, which is to investigate the possibility of an electronic voting procedure, and if it is in accordance with the regulation about the free, confidential and direct elections as provided in the constitution. Existing legislation contains detailed procedures on how the voting will occur and how the free, confidential and direct elections should be maintained. The most challenging problem is subsequently how the confidential elections can be guaranteed. In order to answer the purpose and investigation of existing law and the various proposals on electronic voting different sources of the law is used in a hierarchical order. Secondly the experience of electronic elections in Norway and Finland is analysed, and lastly the recommendation of a common standard for e-voting by the Council of Europe is being analysed. With this premise, it is appropriate to discuss how future regulatory context should be developed. In the current situation electronic elections, internet voting and e-voting in the voting room, is not sufficient and legally secure, as there are too broad queries and demand about how the free and confidential elections should be maintained. Nonetheless, there is a possibility that e-voting in a voting room may be established in the future. It is still unclear whether solidarity, integrity and incorruptibility may become legal values as the secure system we use today.

No description available.

No description available.

Migrationsrättens lagstiftning har varit föremål för förändring vid ett flertal tillfällen, och reglerna gällande utvisning på grund av brott är nu under utredning. En efterfrågan av skärpning av reglerna har efterlysts politiskt, men frågan har även lyfts ett flertal gånger i media. Därtill har brottsförebyggande rådets rapport visat på en varierande grad av utvisningsbeslut. Syftet med uppsatsen har varit att utreda och analysera gällande lagstiftning om utvisning på grund av brott utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, i utredningen användes rättsdogmatisk metod som omfattar lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen utgår från en definition av begreppet rättssäkerhet och sedan presenteras relevant historia till ämnet. Därefter undersöktes förutsättningarna för att utvisas på grund av brott och vad domstolen ska ta hänsyn till i sin bedömning. Analysen av utredningen har visat att bestämmelserna generellt sett är tillfredställande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv med vissa tydliga brister.

No description available.

Att fysiska personer omsätter bostadsrätter i allt större omfattning har på senare tid ökat markant. Förfarandet kan ses som en konsekvens av möjligheterna till bättre kapitalplaceringar, men har samtidigt också ställt skatterättsområdet inför nya utmaningar. Med anledning av det ökade intresset för bostadsrättsförsäljningar ställs ofta frågan om hur bostadsrätterna ur ett skatterättsligt perspektiv ska klassificeras, men också hur en försäljning av densamma ska beskattas.    Den eventuella vinst som uppstår vid fysiska personers avyttring av bostadsrätter är främst föremål för kapitalvinstbeskattning, något som också föranleder att beskattningen sker i inkomstslaget kapital. I takt med den allt mer frekventa omsättningen av bostadsrätter har dock förhållandena ställts i jämförelse med handel med fastigheter. Att beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet kan bli aktuellt, också i fråga om avyttring av bostadsrätter, är således ett faktum.    Problematiken i detta hänseende ligger emellertid i att gränsdragningen mellan privatbostadsrätt och näringsbostadsrätt, men också mellan de aktuella inkomstslagen, är svår att avgöra. Definitionen av privatbostad torde i detta hänseende vara främst avgörande i den bedömning som här ligger för handen.  Andra faktorer har dock också tagits i beaktning. Näringskriterierna som kommer till uttryck i lagtext får betydelse i sammanhanget, men också faktorer som särskilt nämns i den rättspraxis som har växt fram på området. Med hänsyn till de skilda beskattningskonsekvenser som föreligger mellan inkomstlagen blir problematiken relativt påtaglig för den fysiska personen.     Förutsebarheten på området ställer stora krav på lagtolkaren, något som föranleder att rättssäkerheten på området kan bli föremål för diskussion. Lagtolkningsprocessens frånvaro i den enskilde skattebetalarens vardag får konsekvenser i detta hänseende. Inte minst med hänsyn till den enskildes möjligheter att själv förutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Syftet med denna studie är med anledning härav att utröna vilka faktorer som kan vara avgörande i en bedömning om hur en fysisk persons avyttring av bostadsrätter ska beskattas, men också att analysera dessa omständigheter i förhållande till en rättssäkerhetsaspekt.